Djurkärlek är bäst!

15:00 19 Feb 2017

Sandra Beijer:

milla
Saxat från Sandras blogg.

Ända sedan Sandy Belle flyttade hem till sina föräldrar så har familjens strävhåriga tax varit som ett plåster på henne.
Visst är det fascinerande? Lilla ‘Nöboll känner direkt om jag har ont eller är ledsen. Då lämnar hon inte min sida utan ska tvätta mig på armarna för att ta hand om mig.
Igår slickade hon mig till och med i nacken, den lilla sötnöten.

Åh, djur är bästa medicinen när man är ledsen. BÄSTA!
Sandra – du får låna mina två kärleksmissar NÄR du vill om du behöver extra mycket love. En som tvättar dig på armarna och en som ligger på bröstet och värmer hjärtat lite extra.

9 kommentarer | “Djurkärlek är bäst!”

Skriv kommentar
Tillbaka upp
  1. Lisen skriver:

    Inte för att var sån… men är det inte svårt att ha THK på sig? Han är ju ganska stor om man säger ?

    Och så klart mycket fin!

  2. anonym skriver:

    Håller med till 200 procent. Min kisse kände på sej om jag var dålig o lämnade inte min sida. Ja djur har många fina egenskaper.tur att dom finns. Sänder stor kram till dina fina kissar o hoppas dom mår bra.

  3. Vic skriver:

    Saknar fortfarande vår Milla så det gör ont, hon fick somna in i somras pga ålders sjukdomar. Världens finaste hund, hoppas verkligen på en likadan guldklimp när det blir dax att öppna hjärtat för en ny hund❤
    Bästa trösten och stödet när livet är tufft❤

  4. Daniela skriver:

    När jag får en panikattack och gråter/hyperventilerar så kommer nästan alltid en av mina katter springandes och hoppar upp i famnen och slickar mig i ansiktet och på händerna, och så sitter hon i famnen och spinner tills jag lugnat ner mig.
    Om jag har drömt oroliga drömmar så ligger oftast alla tre katterna i sängen med mig när jag vaknar, ibland på mig också <3
    I stallet märks det så väl när jag är ledsen och nere att hästen vill vara nära och gosa, hon är nästan aldrig gosig annars.
    Älskade djur <3

  5. My skriver:

    Men detta är så fint! Starkast för mig var när vår familjekise helt plötsligt började sova i/på mammas armhåla/axel. Bara veckor senare fick vi reda på att hon hade bröstcancer. Både kise och bushunden blev konstanta övervakare under hela hennes 2 åriga behandling. Till och med jag kunde ibland få ett morr/fräs om jag gick in i mammas rum. Vilka fantastiska och lojala varelse vi får leva ❤

  6. E skriver:

    Haha min hund GÅR om jag har ont??. Däremot om jag ramlar eller slår mig kommer hon snabbt som ögat!

  7. Anonym skriver:

    Tvärt om här, när jag har mått som sämst har djur tagit avstånd, och hästar har ”klivit över mig” eftersom jag inte var psykiskt stark nog att vara ”ledare” blev bättre ju bättre jag mådde ?

  8. Hanna samuelson skriver:

    CAM CAM! Hur får man kontakt med dig? Bara snälla saker jag lovar!

Kommentera

Kommentarer på ng.se granskas i efterhand. Allt innehåll som vi bedömer som olagligt, liksom personliga påhopp, rasisiskt, sexistiskt eller på något sätt stötande kommer att raderas.

Vi polisanmäler alla kommentarer som bryter mot svensk lag. Detta för att värna om våra skribenter och läsare.

Skriv kommentar
Tillbaka upp