Annons
Annons

Här vare plus!

11:08 18 Maj 2017

GabJoss:

KEEP YOUR PANTIES ON, GABJOSSAN ÄR PÅ SMÄLLEN SOM NI ALLA GISSADE!
Och ja, det är jag som är pappan! Jag passade på att yngla av mig när Gaby Joe var här nere i Stockholm och busringde!

Jag hade egentligen inga planer alls på att dela med mig av att jag var gravid förrän efter vecka 12. För det är ju så det ”ska vara”. Sen kände jag bara att jag lika gärna kan berätta det nu! Varför inte liksom? Jag är ju öppen med er om allt i livet så då kan jag lika gärna vara det om detta med. Jag vet att så himla många sitter i precis samma sits som jag och känner samma eller liknande tankar. Det är fint att kunna dela dom med någon som förstår till 100%.//Gabriella

Det här är så jäkla märkligt tycker jag!
Att man inte ”ska” berätta någonting eftersom risken för missfall är störst innan vecka 12. Betyder det då också att man ska dölja sin sorg om man får missfall innan vecka 12? Men får man det efter det så är det okej att öppet vara ledsen?

Vem är det som bestämt denna idiotiska regel? Sannolikhet styr väl inte känslor?

79 kommentarer | “Här vare plus!”

Skriv kommentar
Tillbaka upp
  1. Kristin skriver:

    Vi/jag har berättat tidigare vid mina graviditeter. Lika mycket som jag vill dela hur jäkla glada vi varit så vill jag också att folk ska veta om och kunna stötta ifall det går åt helvete. Det är för mig ett sätt att ta bort tabut kring missfall, som om det vore något skamligt.

  2. Marie skriver:

    Är nog inte att man ska dölja ett missfall, eller ens sorg. Men det kanske är många som får reda på graviditeten, men missfallet kanske inte når alla. Att då behöva upprepa sig för varje person som kanske säger grattis åt en på stan är nog inte så roligt. Så tänker jag iallafall om det är med att sprida nyheten innan v.12

    1. Molly skriver:

      Håller med. Tråkiga nyheter vill man ofta inte dela med alla även om man är ledsen. Vill varken dela missfall, avskedning, äktenskapsproblem eller sjukdom med andra än mina närmsta vänner. Däremot delar jag gärna med mig av att vi ska få barn, att jag fått nytt jobb osv. Därför väljer jag att inte berätta att jag är gravid än, eftersom risken för missfall är väldigt stor ännu.

    2. Lc skriver:

      Håller med, har själv haft 4 missfall, det första i v13 då hade vi hunnit berätta för en del, fruktansvärt jobbigt att behöva berätta för folk som frågade hur det gick med graviditeten….

    3. Lisa skriver:

      Håller med, så det är det nog för många. Jag fick missfall i vecka 16, vilket var hemskt. Jag fick ett enormt fint stöd av mina närmaste, vilket jag var glad för såklart, men det var jobbigt när folk utanför min innersta krets frågade om min mage, om min graviditet, och jag fick berätta gång på gång om att jag tyvärr inte är gravid längre.
      Jag tycker bägge ”sätten” är ok, gör som man känner är bäst för en själv.

  3. Anonym skriver:

    Nej, det är självklart inte vad det betyder. Suck. Det betyder bara att risken är sm störst innan vecka 12, och att man därför, förmodligen, inte vill dela det med hela världen innan man känner sig någorlunda säker? Herregud, hur kan man ens SKÄMMAS över ett missfall, eller få för sig att skambelägga någon för dito? Det är ingens fel; drt är bara naturen. Ibland suger den, men för det mesta är den fantastisk och allfeles underbar, men det är inget som vi människor bestämmer.

  4. Ing skriver:

    Äh, tänker att de flesta (ink jag själv) berättar tidigare för folk som står en nära, men då sannolikheten för missfall är så hög fram till v 12 så kan det va smidigt att avvakta att berätta för ALLA. väldigt bra att människor som orkar vara öppna är det, det bidrar ju till minskat tabu men många av oss andra trivs med att va privata.

  5. A skriver:

    Jag gick ut med det öppet innan vecka 12 efter vi hade sett ett hjärtslag på tidigt ultraljud, men det slutade i missfall. Jag förstår varför folk väntar för det är hemskt att behöva berätta för folk att man inte längre är gravid, även om det inte borde kännas så så känns det definitivt som ett misslyckande. Är nu gravid igen och har nästan inga förväntningar och har bara berättat för ett fåtal trots att jag sett ett litet hjärta slå.

    1. Lis skriver:

      Var med om liknande. Vi såg ett hjärtslag i v.7 men fick sen veta att det slutat slå i v.11 😔 Hade inte berättat för någon för vi kände på något sätt att det var något mellan mig och sambon till en början. Sedan efter missfallet berättade jag för närmsta familj och vänner, som reagerade med chock och tårar, men det var ändå skönt att kunna släppa lite på stenen i bröstet. Vet inte hur jag ska göra om det blir en ny graviditet, känner mig väldigt kluven då ämnet i sig är så känsligt för mig.

      1. E skriver:

        Lis och A: Har gått igenom samma sak. Missfall vecka 12, hade bara berättat för ett fåtal då och om den IVF-behandling vi nu går igenom lyckas kommer jag inte berätta för andra än allra närmaste vänner o familj. När det börjar synas får folk fatta själva i så fall. Med fyra års kämpande och misslyckanden vågar jag inte hoppas längre… trist men sant. Går det så går det, och det vore världens dröm.
        Deppigt men så känner jag. Stor kram och lycka till för er <3

  6. Maria skriver:

    #vemärpappan

    1. Anonym skriver:

      Bästa taggen till henne! 👍🏼😂 ska användas i alla sammanhang då hon framträder med sin graviditet. Det värsta är att hon antagligen brev preggo samma vecka som hon var sugen på sin kompis man, lite (mycket) äckligt! =)

      1. Alexa skriver:

        Alltså Gud tänk om han hade tackat ja till erbjudandet 😂😱 ångesten att på riktigt inte veta vem pappan till ens barn är!

        1. Anonym skriver:

          Fast man hade ju hoppats att dom hade haft förstånd nog att använda kondom om dom hade velat vara otrogna?

        2. Anonym skriver:

          Alltså.. i am not trying to say anything, men hon hade försökt 2 år med F utan resultat och direkt efter sexsugen-tape på hennes väns kille kom ut blev hon preggo…….

          1. 😤 skriver:

            Snälla sluta smöra för gabjoss, du hade kunnat göra så bra inlägg om du drev om hennes försök till orohet och inte hennes ”busringning”. Pls de va ingen busringning

    2. Anonym skriver:

      va har Gabjoss varit otrogen eller? I så fall har jag missat det totalt

      1. Anonym skriver:

        Nej, folk överdriver

        1. Anonym skriver:

          Elleeer…?

  7. Sofia skriver:

    Man väntar väl tills risken för missfall inte är så stor för sin egen skull? För att slippa att folk kommer och klappar på magen, frågar hur långt gången man är, om man tror det blir en flicka eller pojke eller whatever om det nu blir så att man får missfall.

    1. Elle skriver:

      Jag hade blivit galen om folk hade klappat mig på magen, utan att fråga.

      1. Josse skriver:

        När folk klappade på min mage utan lov, så klappade jag bara tillbaka.
        Du skulle sett deras miner.. 😂

  8. Anja skriver:

    Vem är pappan till lilla Mrs. Cheating? 🙂 Efter hela hennes sugen-tape (som vi inte glömmer) så är all respekt som bortblåst och jag äcklas uppriktigt av hennes falskhet.

    #vemärpappan

    1. Anonym skriver:

      vart har du hört något sånt? :O

    2. Anonym skriver:

      Jag äcklas av din kommentar.

    3. Anonym skriver:

      Anja, så rätt. Tycker inte det är något äckligt alls med kommentaren. 😊

  9. Jj skriver:

    Jag berättade innan vecka 12 för de som står mig nära. Jag fick sedan missfall.
    Nej, jag skämdes inte över mitt missfall (varför skulle jag göra det?) men jag hade ingen lust att diskutera det med missunnsamma idioter som sen ska stå och skvallra om det på lunchrasten och må bra över att de kan delge skvaller först osv osv
    Andra människor än de närmsta kan va riktigt elaka och sådana personer tänker jag inte ge glädjen att diskutera mitt privatliv ens för en minut.
    Men sen lever jag inte heller på att folk ska diskutera mitt liv.

  10. Andrea skriver:

    Vad kul för er! Stort Grattis till de lyckliga tu! Kul att det står klart med vem pappsen är, var ju lite oklart där ett tag!

    1. Anonym skriver:

      Gör det verkligen det? 🙂 lite oklart för mig. Vem är pappan?

  11. Tampongen skriver:

    Synpunkter:

    ”Vi har plussat”
    Så otroligt löjligt att skriva så.

    Varför måste alla bloggare lägga upp sexiga bilder på sin kropp när de är gravida? Inte ens under en graviditet får kroppen vara just en kroppjävel.
    Jag tyvker att det är äckligt att lägga ut
    kolla-så-sexig-och-kåt-jag-ser-ut-trots-att-jag-är-gravid bilder.

    Något mer jag stör mig på (som inte Gabjoss ska anklagas för) är när kvinnor säger ”vi är gravida!”
    Neeej DIN idiot vill jag skrika!!!
    Det är KVINNAN som bär ungen och skiter ut en fet melon ur röven. (Känns ju så!”

    1. Inez skriver:

      Nu är det ju du som väljer att sexualisera hennes kropp. Jag ser inget sexigt med bilden. Det är en bild på en kvinna i underkläder, inget mer..

      1. M skriver:

        Kolla in genusfotogravens blogg så förstår du. Hon berättar att hon är gravid (dvs fotot ska visa just det) men hon har ingen gravid mage, hon poserar i push-up och string och svankar så hon nästan går av på mitten. Sexualiseringen sköter hon alldeles utmärkt själv. Det här kortet la hon inte upp för att visa att hon är gravid. Det ser du väl?

  12. Hoppla skriver:

    Varför lägga upp bild på gasig mage?

  13. Sofia skriver:

    Jag och min sambo valde att berätta för våra vänner och familj innan vecka 12. Jag känner lite att jag ville berätta för de personer som jag även hade velat ha stöd ifrån vid eventuellt missfall. Att vara ensam i den sorgen tror jag måste vara svårt.

    Alla gör ju som de själva vill, det finns absolut inget rätt eller fel när det gäller att berätta om en graviditet eller en anställning och dylikt. Vill man berätta tidigt så gör man det, vill man inte så håller man det som en hemlighet mellan sig själv och partnern!

  14. Anonym skriver:

    Stackars Blondinbella. Idag har hon en 12-timmars arbetsdag. ”Full fart” som hon uttrycker det. Nu sitter hon hos frisören och ikväll ska hon först på ett event och sedan en gala. Några möten däremellan också. Låter som ett tufft jobb. 😐

    Om man räknar bort sånt som Medelsvensson kanske inte skulle räkna som jobb (frisörbesök, gala, kanske även event?), hur många timmars faktiskt jobb har hon kvar då? Knappt en normal åttatimmarsdag väl? Eller? 🤔

    1. A skriver:

      Dags för dig att inse att det finns fler typer av jobb än det gjorde för 20 år sedan men att alla typer trots det är ett ”riktigt” jobb

      1. Anonym skriver:

        Oroa dig inte, det vet jag redan. Jag missunnar henne det inte, även om det kanske kan verka så. Jag hade faktiskt tidigare ett jobb som var ungefär lika fritt som hennes verkar vara. Det som stör mig är att hon får det att låta som att hon sliter arslet av sig hela dagarna när halva tiden i själva verket är frisörbesök och galor. Där är problemet enligt mig.

        1. Anonym skriver:

          Fast när hon
          – måste gå till frisören även om hon helst hade velat ha en tofs
          – måste gå på den där galan för att synas och vara med i svängarna, även om hon helst hade stannat hemma med en tidning och chocklad
          – måste fotas i den där byxdressen även om hon hatar den
          … så blir det i allra högsta grad ett jobb. Och säkert inte bara roligt hela tiden.

          1. Anonym skriver:

            Vilket jobb är roligt hela tiden? Men personligen har jag hellre tråkigt i en frisörstol än i en verkstad. Men det är ju jag det…

          2. Inte avundsjuk skriver:

            Byxdressen! Ja, det måste ha varit tvingande att bära den…

      2. MN skriver:

        Det är väl inget att provoceras av att säga att vissa jobb är tyngre eller lättare än andra? Tror de flesta av oss förstår att tiderna förändras och att alla inte längre står ute på en åker och gräver. Jag har ett jättetungt jobb med mycket ansvar för andra människor och brukar roas av beskrivningar om vad ”fullt upp” betyder för till exempel blondinbella.

        1. Wyy skriver:

          Fast vem bestämmer vilka jobb är tunga? Får du lov att göra det? Något man gör varje dag blir tungt. Det blir tungt för en frisör att vara trevlig mot samma bitska tant när man själv mår kasst. Det är jätgejobbigt för byggarbetare att jobba i snö och regn och från klockan 5 på morgonen. Det kan också vara jättetufft för någon som går igenom en offentlig skilsmässa att gå på event och behöva le och kallprata etc. Det ÄR att ha fullt upp fast hon slipper jobba fysiskt. Läkare kommer hem jätyetrötta varje dag för de har ett så stort ansvar. Hur kan du säga till andra hur tunga deras jobb är när du förmodligen inte har jobbat i deras branch? Det är bara människor som jobbar fysiskt som ser sig som de enda som får klaga för, haha, vad gör de andra, sitter i en stol hela dagen? Väldigt icke inteligent uttryck av känslor.

          1. K-Town skriver:

            Håller verkligen med dig Wyy. Hon skriver dessutom att hon ska ha möten fram till 18.00 samt hålla i ett event för LCC, innan den där galan. För mig låter det absolut som en normal arbetsdag + en gala.

            Det man heller inte får glömma är att hon, precis som jag, har ADHD vilket betyder att vi är mer stresskänsliga och har svårare att få en överblick. Ofta har vi ett sämre linjärt tänkande som leder till att hela dagens uppgifter känns ihopklumpade och leder därför till att det uppfattas som så mycket mer, än för någon som har en ”naturlig” strukturerad hjärna och kan ta en uppgift i taget. Hon går dessutom igenom en skilsmässa och har för närvarande ingen medicin – hon ska fanken ha en eloge ^^,

      3. Camimami skriver:

        Jag har världens bästa jobb. Jag sover så länge jag vill, dricker kaffe i ett par timmar, vattnar lite odlingar, sitter i timmar och glor på Giro d’Italia, tänder grillen, åker på lite turer, går till frissan, tar en liten tupplur när jag vill, solar, dricker ännu mer kaffe… och ibland vin.

        Och som om inte det var nog… idag kommer pensionen igen.

        Det är vad jag kallar lyxliv.

        1. Emma skriver:

          Låter härligt!

        2. anonym skriver:

          Men glöm inte o klappa THK det är ett viktigt jobb 😻😻

    2. Sia skriver:

      Hahah ja du jobbigt liv! En annan jobbar 24 h men förvisso ledig 23 dagar i månaden! 😀

  15. Andrea skriver:

    Förresten så är väl en av anledningarna att man håller på det för att man inte vill att folk ska tycka synd om en vid eventuellt missfall.

    1. Jj skriver:

      Ja eller slippa att folk ska tycka nånting överhuvudtaget

  16. Anonym skriver:

    Va kul..GRATTIS!! Men det kan väl inte vara så långt gånget eftersom hon väl för bara några veckor sedan festade och var berusad, skrev hon väl. Hoppas det går bra.

    1. Josefiné skriver:

      Det betyder inte att hon visste att hon var gravid då?
      Jag drack en vecka innan jag fick reda på att jag var gravid. Enligt stickan var jag gravid i vecka 2-3.

      1. Malins skriver:

        Precis samma här. Jag hade blivit gravid vid jul, men drack vid nyår, fick reda på det cirka 2 veckor senare. Så det är ju inte alltid så lätt. Om man inte vill ta ett gravtest varje dag kanske..

  17. A skriver:

    Läste Gabjos blogg och hon vet inte vilken vecka hon är i. Trodde dom var säkra men nu är hon osäker….

  18. Cc skriver:

    Såg att Kissies pojkvän lagt ut en bild på instagram. Det är någon äldre gubbe som skickat att han vill ha sex med Kissie. Både bild och namn

    1. Anonym skriver:

      Varför ens lägga upp det på instagram?? Uppmärksamhetskåt much?

  19. 🏊🏼‍♀️ skriver:

    ”Jag hade egentligen inga planer alls på att dela med mig av att jag var gravid förrän efter vecka 12” Men att droppa hintar stora som blåvalar i flera veckor samt skriva massa kommentarer om sig själv på bloggar i tredje person var ok? Hon har ju viftat med stora ”jag är kanske gravid” flaggan i flera veckor för att haussa upp intresset maximalt….

    1. M skriver:

      Redan i vecka 8-10 kan jag inte dölja en graviditet längre. Magen sväller ganska fort på en del, ja och så haltar jag pga foglossning redan då. Men isf 😺

  20. Anonym skriver:

    Är magen ”så stor” innan vecka 12? Jag vet att alla är olika, men rent generellt liksom

    1. Anonym skriver:

      Kolla på svanken, klart magen putar ut om man står så där, sen så finns det många som inte är gravida som har större mage än vad hon har på bilden pga sjukdomar, ibs, laktosintolerans mm.

    2. What skriver:

      Kan kan man väl men de är bara tarmar och svullnad. Sen kan man bli större med andra barnet

    3. Matilda skriver:

      Ofta blir en väldigt svullen bara, det kombinerat med hur hon poserar… så mest en (några) fisar på tvären, inget annat.

    4. Cim skriver:

      SÅ olika. Jag är en av dom som får mage snabbt pga svullna tarmar & allt, när det väl börjar lägga sig tar riktiga bebismagen över runt v 11, då känner jag livmodern. Jag får stora barn & stora ”magmått”, är bara så jag är gravid. En del syns det inte alls på förrän v 28.

  21. What skriver:

    Vi har aldrig väntat till v12 med att gå ut. Vi fick ut med båda graviditeterna efter ultraljud. Första i v9 och andra i V8. Det kan hända något under hela graviditeten och man sitter väl aldrig ”säkert”.

    1. Anonym skriver:

      Man sitter aldrig säkert, men sannolikhet är trots allt sannolikhet 🙂

  22. En ny A skriver:

    Jag fick precis missfall i vecka 12. Det var min andra graviditet, första gick galant. Alla visste om den här graviditeten, även chef och kollegor, och det har faktiskt varit väldigt skönt att vara öppen med missfallet. För jag har förlorat är väldigt önskat och efterlängtat barn. Hade ingen vetat hade jag inte kunnat prata med någon om den oerhörda sorg jag känner.

  23. Emma skriver:

    Jag gick ut med min graviditet i vecka 27. Såg det lite som en sport att dölja magen så länge som möjligt. Hade himla kul åt folks chockade miner när de fick reda på hur långt gången jag var 😝

    1. M skriver:

      Haha. I vecka 27 har folk frågat i sju veckor om inte jag ska föda snart så även om jag velat dölja hade det aldrig gått 😂😂

    2. Noname skriver:

      Haha, jag med (på mitt låsta Instagram) och i v 34 på fejjan. Ville behålla min sista graviditeten för mig själv och familjen för det kändes bäst för oss. Närmare familjen och bästa vännerna visste om tidigare. Ännu vet nästan ingen om att jag ska snittas i v 38, eller att vi ska få en gosse, för det vill vi behålla för oss själva.

    3. I skriver:

      Jag gjorde samma grej.Skvallerkärringarna på jobbet hade ingen aning.

  24. Lin skriver:

    Jag och min make försöker bli med barn och vi har inga planer på att berätta för vänner och familj före vecka 12, när det väl händer. Visst hade det varit kul att kunna dela med sig av såna roliga nyheter direkt men min make har hemska familjemedlemmar som säkert hade gottat sig i eventuella dåliga nyheter och skvallrat loss om det. Väldigt nära personer, som vi litar på, berättar vi nog för, men inga andra.

  25. Susawoo skriver:

    Mamma kunde inte bli gravid, det lyckades bara en gång via IVF och då fick hon missfall ganska snabbt, typ vecka sju.

    Så hon och pappa adopterade mig. Ingen visste att jag skulle komma (förutom mormor och morfar, morbror, farmor och farfar, och alla pappas syskon) förens dagen de hämtade mig. DET var tidernas överraskning enligt mamma när hon helt plötsligt gick på mammaledighet i ett år.

  26. J skriver:

    Löjligt att kalla det regel. Många väljer att vänta längre helt enkelt. Jag gjorde så med mina båda graviditeter med tanken att OM det skulle hända något så är det inte 700 pers man ska förklara missfallet för. Sen får ju alla göra som man vill. Förstår båda sidor så att säga.

  27. G skriver:

    Första graviditeten fick våra föräldrar och närmsta vänner veta om i vecka 5. Vi gjorde IVF efter flera år av egna försök och de här personerna visste om allt när behandlingar skedde. Nu jobbar vi på ett syskon, jag fick missfall i vecka 6 i början av april, men har sedan igår ett nytt litet embryo i livmodern som förhoppningsvis stannar. Vet helt ärligt inte när vi berättar om det blir en graviditet av det.

  28. Lilla jag skriver:

    Man är olika som personer och har olika saker i bagaget helt enkelt:-)
    Första graviditeten berättade vi tidigt för våra föräldrar, syskon fick veta i vecka 16 och jag var så galet rädd för att något skulle gå fel att jag ville hålla det privat så länge som möjligt. Tror det handlade väldigt mycket om att jag gått igenom svåra händelser i mitt liv och därför blir extra medveten om att saker och ting kan skita sig.. Tar helt enkelt inget för givet! Nu är jag gravid igen, vecka 12. Enbart min mamma vet om att jag är gravid. Denna gång är jag igen rädd och orolig då jag sedan senaste graviditeten fått en sjukdom som gör att jag har högre chans för missfall, fosterdöd och annat trevligt. Har redan nu tagit blodprover x antal gånger och kopplad till specialistmödravården för att följa upp under hela graviditeten att värdena ser ok ut. Är inte speciellt sugen på att berätta för hela världen denna gång heller då det är stor oro kopplad till det hela. handlar inte om att jag anser att man är misslyckad om man får missfall, jag har bara inte lust att dela en sådan sak med allt och alla och håller därför på min lilla hemlighet:-) Så alla har också graviditeter med olika komplikationsgrad.

  29. S skriver:

    För mig som haft två missfall i v11 är jag väldigt glad att vi inte gått ut med någon av graviditeterna. Dels pga av det som många skriver om, att man ska slippa berätta för så många om det går åt skogen. Men även en stor anledning för mig är att jag inte vill att folk ska veta att vi försöker få barn.. när det nu slutat i missfall, tänk alla spekulationer i framtiden tills man går ut med en ev. ny graviditet…
    ”Har hon inte gått upp lite i vikt nu tro” ”ojdå hon drack inte alkohol” ”nu har det gått många månader sen missfallet, borde hon inte va gravid igen” osv osv.

    Har en lyckad graviditet bakom mig också, och efter vår bebis föddes har jag varit öppen med missfallet som inträffade före, men just där och då var det skönt att inte någon visste.

  30. G skriver:

    Jag berättade efter v12 efter jag har varit på ultraljudet. Jag ville inte berätta innan dess isåfall jag fick missfall så slippa jag prata om det. Då vill jag behålla den sorgen själv. Dels orka jag inte hålla på när folk ska kram eller tycker synd om mig. Det är jobbigt att vara tacksamt 😂

  31. Malins skriver:

    Jag fick missfall (MA) i vecka 13, jag var så glad då över att vi inte hade berättat, för som några av er skriver så vill man inte att folk ska tycks synd om en. Det räckte med att den närmaste familjen visste om det. Sen vill jag liksom ”sörja” ifred utan en massa nyfikna kärringar.
    Har en son nu, när vi väntade honom berättade vi i vecka 19, men lite tidigare för några av de närmaste såklart. 😄

  32. Anonym skriver:

    Jag har inte berättat någonting (förutom till mina syskon och föräldrar samt pappan till barnet och hans föräldrar och syskon), annars så vet ingen och det är otroligt skönt kan jag lova. Är vecka 35. valde att berätta för min mamma och sambo samma dag jag tog testet (vecka 8), sedan fick resten av det närmaste veta med tiden. Tiden var över vecka 12 men gav det som en julklapp till sambons föräldrar och syskon.

  33. Cim skriver:

    Att vänta till v 12 är lite skitsamma egentligen. Rutin-UL kan också gå fel. Jag har varit där själv & fick avbryta nästan halvvägs.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte.

Kommentarer på ng.se granskas i efterhand. Allt innehåll som vi bedömer som olagligt, liksom personliga påhopp, rasisiskt, sexistiskt eller på något sätt stötande kommer att raderas.

Vi polisanmäler alla kommentarer som bryter mot svensk lag. Detta för att värna om våra skribenter och läsare.

Skriv kommentar
Tillbaka upp
Annons
Annons

Håll dig uppdaterad!

Gilla Nöjesguiden!

Vill du få veta precis allt som händer på nöjesguiden.se? Gilla oss på Facebook!

Gilla

Besök min personliga blogg!!!

Tidigare Sveriges största musikblogg och nu ett komplement till den här där jag är aningens mer personlig.

Du hittar den på www.camillagervide.com

11825942_10153987804947119_8492206023948476019_n

Läs min hunkiga sambos blogg!!

WWW.MAGNUSHUSS.SE
mh

Senaste kommentarer

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons