Myggan omplacerar sina missar…

06:00 5 Sep 2017

My Martens:

STINA & STURE söker nytt hem 🙏🏻

Mina älskade ragdolls behöver omplaceras ❤️ Nu behöver jag din hjälp!🙏🏻
med blandade känslor, så har jag tagit ett beslut för katternas skull ❤️

Då min livssituation minst sagt förändrats, då jag flyttade ner till Öland varannan vecka för att Lilleman skulle börja skolan där. Sista året har varit kaos, och ingenting av detta fanns med på planerna när Sture & Stina flyttade hem till oss i Sigtuna. Jag har nu pendlat i några veckors tid mellan stockholm / Öland och inser att det inte är rätt mot mina fantatsika kissar💔

Dom förtjänar SÅ mycket bättre ❤️
Jag söker nu en familj som från hjärtat kan ta sig an Stina och Sture.
Ett hem med kärlek, tis och omtanke 🙏🏻
Hjälp mig att DELA detta inlägget på fb, TACK 🙏🏻
vid intresse maila mig på: mymartens@gmail.com 📩👈🏻  

Kram / My Martens
PS: katterna finns med mig i Täby denna veckan.ä för upphämtning… //Myggan

Ni är många vissa som kommenterat att det är dålig stil av Myggan att omplacera sina katter när hon i princip nyss köpt den ena – Stina.
Vet ni vad jag skulle tycka var dålig stil? Att harva fram och tillbaka med katterna – Öland – Stockholm – fler gånger i månaden eller ha konstant kattvakt som bara tittar till dem ett par gånger om dagen när hon är borta. Det skulle vara dålig stil och inte alls snällt mot missarna men att försöka skaffa dem ett nytt hem efter att hela deras livssituation förändrats i och med flytten till Öland är det snällaste beslutet mot dem.

Katter mår inte bra av att flyttas runt hela tiden – de funkar inte som hundar exempelvis – och att åka kattbur i bil mellan Öland och Stockholm mår de definitivt bra av. Visst, det finns säkert undantag här också men tydligen ingår inte Myggans missar bland de som gärna surfar eller hoppar fallskärm med sin ägare.
Camill Läckberg var precis tvungen att omplacera sina missar pga av att Simons allergier blivit sämre men då var det bara pepp, stöd och sympatier.
Borde inte samma princip gälla My när hon försöker göra det som är bäst för missarna?

Tack för tips!

76 kommentarer | “Myggan omplacerar sina missar…”

Skriv kommentar
Tillbaka upp
  1. Rebecca skriver:

    Jag tycker dock att det är ganska stor skillnad mellan allergi, som ju inte är självvalt, och att självvalt välja att pendla när man har djur. Jag har själv katt och detta är naturligtvis något jag tar med i beräkningen när jag väljer min livsstil. Vilket också var det val jag gjorde när jag skaffade katt. Blir så ofantligt irriterad på alla dessa idioter som skaffar djur som om de vore gosedjur och inte individer som var värda något.

    Med det sagt är det bra att katterna kommer bort från My och förhoppningsvis till ett hem där någon faktiskt värderar dem.

    1. a skriver:

      Det är väl just därför hon omplacerar katterna för att hon värderar dom.
      Man kan faktiskt inte förutse framtiden. Så tycker hon gör helt rätt.

      1. Rebecca skriver:

        Man kan naturligtvis inte förutse sitt liv, men vissa delar är valbara. Till exempel om man vill veckopendla.

        1. ira skriver:

          Ja eller träffa nån som är eller blir allergisk. Dumpa!

        2. 🍬 skriver:

          Skulle hon valt katterna framför sin son då eller vad? Katter är fortfarande bara djur och det allra viktigaste för dom är att ha ett tryggt hem där dom får mat, vatten, omvårdnad och stimulans. Vem som ger dom detta spelar för dom ingen som helst roll. Det är bara det mänskliga egot som gärna vill tro det och många djur far mer illa av det.

    2. Petra skriver:

      Självvalt att pendla? Hon gör ju det för att hennes son ska börja skola på Öland och då inte kan bo i Stockholm. Eller du är en av de där tokiga kattägarna som tycker katter är viktigare än barn?

      1. Rebecca skriver:

        Hihi, ja (typ). Skämt åsido.

        Det är fortfarande självvalt – vi har skolplikt i Sverige, vilket innebär att hon har vetat om att hennes son ska gå i skola hela tiden, så att detta skulle kunna ske kan knappast varit omöjligt att förutse när hon VALDE att skaffa katter.

        Två val med andra ord: skaffa katt eller skaffa inte katt. Flytta till Öland eller veckopendla.

        1. HIfs skriver:

          Livet funkar inte så, i alla fall inte mitt. Hon är dessutom separerad och har då en annan person som bestämmer över henne (det går ju åt båda hållen men i det här fallet pratar vi ju om My)
          vi har omplacerat en av de två två katter vi skaffade 2010, det var ett jättesvårt val och sista utvägen trots att vi inte är allergiska. Ja folk skaffar ofta djur utan att tänka efter men min poäng är att du omöjligt kan veta om My är en av dom.

          1. Rebecca skriver:

            Naturligtvis inte, det vet bara My själv. Hon kanske inte hade någon aning om att katter lever i 15 år eller att hennes barn skulle behöva gå i skolan. Det är ju sådant som är svårt att ta reda på innan man skaffar djur.

          2. MP skriver:

            Rebecca, du behöver inte göra dig ännu dummare. Det är givetvis inte det faktum att barnet skulle börja skolan som var svårt att förutse, utan att han skulle göra det så långt bort p g a separation och förälderns val av bostadsort.

            Hur My än gör har hon rumpan bak här. Skulle hon behålla katterna och fortsätta veckopendla fast det går ut över katternas välbestånd skulle det givetvis kritiseras. Skulle hon behålla katterna och sluta veckopendla och därmed kraftigt minska barnets tillgång till en av sina föräldrar skulle hon kritiseras ännu mer. Att under de omständigheter som nu blivit, oavsett hur mycket ni kan spekulera kring vilka rimlighetsanalyser som skulle gjorts tidigare och vilka odds de gett, fortsätta ge barnet stor tillgång till båda föräldrarna och försöka ge katterna ett hem där de kan få stabilitet och närvaro är för alla utom de förblindade av personliga vendettor det rimligaste alternativet.

        2. Emma skriver:

          Men alltså. Såklart när man skaffar katt så ska man göra det för det långsiktiga. Men katter lever i 10 till ja.. 20 år.. Kanske inte många som blir 20 men om man har innekatt är de lite mer skyddade. Har själv ragdolls och de kräver massa tid och kärlek för att ha det fint. Hade aldrig velat ge de bort men hade heller aldrig tvekat om jag sett att vi inte kan ge de vad de behöver under en längre tid. Kan inte alltid förutspå livets vändningar.. Sålänge de kommer till ett bra hem och man ser över det noga så är det ju bra!

        3. My Martens skriver:

          Det är ju toppen ”Rebecca” att du tror dig veta så mycket mer om mig själv än vad jag själv gör. Ludvig skulle börjat skolan i sigtuna. Punkt. Katterna skaffades till sigtuna med förutsättningar att vi skulle bo där. Tillsammans. Min familj och jag. Av situationen i kombination av förändrade omständigheter, OCH Lilleman så var det nödvändigt att jag omvärderade situationen, och då fick ta nya beslut. Jag är född och uppvuxen med katt, så att du sitter och ”roar”dig på min bekostnad och gör dig lustig genom TT med ironi förtydliga att katter blir över 15 år och att barn går i skolan. Det visar bara att du är totalt omdömeslös, lite bitter och aningen gränslös genom att sitta och skriva som du gör…….. Tänk efter liiiiiye längre än vad din näsa räcker… bara ett vänligt men bestämt tips, innan du talar för andras människor situationer och beslut. /My

          1. A-K skriver:

            Så fort någon inte håller med dig så ska de alltid tänka liiiite längre än vad näsan räcker. Tjatigt.

          2. Anonym skriver:

            Hej My, när vi ändå har dig på tråden. Hur förklarar du dina superkonstiga följarsiffror på IG? Ett inte allt för tränat öga ser skulle säga att du just nu köper en massa följare. Din ökning (och massbortfall!) ser inte organiskt ut för fem öre om man kollar på en statistiksida.

            Du vet att du inte signalerar att vara en trovärdig varumärkesbyggare och influencer genom dessa siffror?! Vad vill du ge för intryck till ev samarbetspartners egentligen?

          3. A skriver:

            Fast skulle Ludvig börjat skolan i Sigtuna verkligen ??? Hade du tänkt att han skulle gå i olika skolor varannan vecka då neej..

      2. Elin skriver:

        Det finns en speciell plats i helvetet för folk som ska betona hur pass lite värda husdjur är jämfört med barn.

        1. Sandra skriver:

          Verkligen! Mina katter är kära familjemedlemmar!

          1. Anonym skriver:

            Älskar mina katter mer än min familj. Och sambo.
            Han försökte lalla nån gång om att han va allergisk och det va jobbigt. Jaha tyckte jag, katterna va här innan du flytta in sååååååååå…..

        2. Lisa skriver:

          Verkligen! Min valp driver mig för tillfället till vansinne men det finns ingen jag älskar så. Han är som en bror för mig.

        3. 🍬 skriver:

          Nej det gör det inte, det finns en speciell plats i helvetet för människor som gärna berättar hur mycket dom älskar sina djur (även mer än sin människofamilj) men ändå stöttar djurindustrin och äter kött. Jag älskar mina djur men jag älskar mina barn över allt annat men jag skulle aldrig drömma om att stötta en industri där djur behandlas så fruktansvärt illa. Så jag hoppas att du är vegan och inte värderar dina husdjur mer än boskapsdjur precis som en förälder värderar sina barn högre än husdjur.

          1. Lisa skriver:

            Snälla nån håll inte alltid på så med en gång djur kommer på tal. Alla kan inte bli vegetarianer.

          2. 🍬 skriver:

            Tjaaa, anser man att man har en VIP plats i helvetet för att man värderar sina barn högre än djur så bör man nog älska djur såpass mycket att man inte äter dom. Jag äter inte andras barn tex.

          3. Lisa skriver:

            Det är inte ens jämförbart det måste du väl fatta?

          4. 🍬 skriver:

            Lisa, ett tips är att läsa kommentaren jag svarade på innan du skriver mig på näsan.

        4. Petra skriver:

          Då tar jag fan min plats i det helvetet!! Hur kan man ens jämföra??? Ha ett husdjur kärt-ja, men jämföra det med föräldrars kärlek till sina barn-NEJ.

    3. Sofia skriver:

      Men… Camilla och Simon skaffade ju sina sista två katter ihop, efter att han flyttat in… Att han hade allergi borde de väl redan märkt isf? Och det är ju inte konstigt att allergin blir värre om det blir fyra katter istället för två?

      1. S skriver:

        Man kan ju faktiskt utveckla en allergi även sent i livet. Simon kanske inte alls var allergisk när de skaffade sina katter!
        Vi har haft katter, hundar och kaniner under min uppväxt , sen en dag när vi skaffade en ny kattunge blev min mamma helt plötsligt superallergisk när hon var över 40 år trots alla tidigare djur. Idag kan hon knappt gå in till någon som har katt utan att bli jättedålig.. så saker kan hända.

      2. Madelon skriver:

        Simons allergi ja… Praktiskt ändå att den förvärrades lägligt precis när man planerade att sälja villan och köpa lägenhet i stan.

    4. Jenny skriver:

      Aj va elak kommentar!

  2. Lina skriver:

    Det är väl inte jordens undergång. Hon hittar säkert ett fint hem till sina raggisar, och så länge de två får hänga ihop kommer de inte att lida ett dugg av det om de hamnar hos en bra familj.

  3. Sandra skriver:

    Vem är det som lider av detta? Katterna som får ett fint hem? My som får en enklare vardag?
    Så länge hon inte lämnar över dem till första bästa är det väl ok?

    1. ida skriver:

      Djur mår inte bra av att flyttas runt. För varje flytt så blir de lite mer osäkra.
      Människor har ett så nonchalant beteende när det kommer till djurs psykiska mående. De fäster sig också vid sina ägare. Så att de skulle ”må bra” av att byta hem är bara bullshit som folk tar till för att lätta sitt dåliga samvete. Man binder sig i 10-15 år när man skaffar djur. De blir en del av familjen och då får man anpassa sig!

      1. HIfs skriver:

        Om det inte är bra i ursprungshemmet så kan omplacering va det bästa utifrån valen som finns. Det börjar fan bli samma anknytningshysteri runt katter som det är runt barn just nu. Jag hatar när diskussioner blir svartvita, det är så kontraproduktivt.

      2. Valpen skriver:

        Det är katter vi diskuterar, ett rovdjur som är ganska ombytliga i sin trofasthet till människor, får de sin mat sitt basala behov stillat så kan de mycket väl tänka sig att byta husse/matte. Det är vi människor som lägger på dem mänskliga egenskaper och vill gärna se oss som en viktig person i kattens liv, men sorry…

        1. 🍬 skriver:

          Men eller hur, min katt som jag växte upp med kunde bestämma sig för att bo hos grannen ett tag eller hos någon annan som gav honom mat. Ett gång var han borta i 6 månader och kom hem sen med ett halsband och ett nytt namn på det.

        2. Kattungen skriver:

          Lol Verkligen INTE sant. Har hört det så många gånger, att katter endast stannar för att de får mat.
          Jag har haft hand om ett antal vildkatter, har volontär arbetat på ett katthem och har nu en egen katt som jag haft i 12 år.
          Ingen av dessa katter stannade hos mig enbart för att jag matade dem, utan för att de ville ha mitt sällskap.
          Min katt som jag har nu blir väldigt ledsen när jag reser bort, kommer alltid och möter mig när jag kommer hem, vill inte gå ner på nedervåningen och äta själv osv.
          Finns tom studier som motbevisar det du säger, att det viktigaste för en katt är sällskapet och inte maten.

          1. A skriver:

            Exakt. Min katt var otröstlig när den inte fick uppmärksamhet 24/7 av hen som för tillfället tog hand om henne (en person min katt tyckte mycket om i vanliga fall och kände sig trygg med) när jag var bortrest i två veckor en gång. Överlag är hon trygg när hon är med mig, vilken miljö det än må handla om men blir snabbt ledsen/otrygg om jag är borta en längre tid eller börjar misstänka att jag inte ska komma tillbaka trots att jag då har trygga, snälla personer som har hand om henne och ger henne mat (och oftast lite extra godis).

        3. A skriver:

          Skitsnack. Antingen har du aldrig haft katt alternativt är du en person som av någon anledning inte uppskattas av katter (eller andra djur). Lyckligtvis har My två katter (vilka jag hoppas skall omplaceras tillsammans och inte var för sig) och i det fallet finner nog katterna tillräcklig trygghet i varandra för att klara sig utan sin ursprungliga ägare. Därmed inte sagt att de kommer att gå oberörda av separationen.

      3. Madelon skriver:

        Djur mår inte bra av att flyttas runt, det stämmer. Däremot mår de inte dåligt av att flytta eller byta ägare vid något tillfälle i livet om det nya hemmet är minst lika bra eller bättre för djuret.

        Det man däremot kan diskutera är att många, precis som G skriver, skaffar djur för lättvindigt.

  4. C skriver:

    Fascinerad över Isabellas 10-12h arbetsdag när hela kvällen är en kräftskiva.

    1. Sandra skriver:

      Hon vet inte vad jobba är!!

      1. Det arga biet som smet skriver:

        Då tänker jag att du kan säga samma sak om alla influencers som är på mingel hela tiden, åker utomlands osv.

      2. Det arga biet som smet skriver:

        Det hann postas innan jag var klar. Det är ju märkligt ändå att Bella är så pass framgångsrik som hon är om hon inte vet hur man jobbar. Herregud alla jobb är ju olika. Sluta med er förbannade bitterhet någon gång. Det är ju intressant med att jag vet vilka motkommentarer som kommer att komma ”hon skulle inte vara något utan Pingis” ”hon har ju femtioelva anställda som torkar henne i rumpan”. Mmm MEN HON HAR OCKSÅ BÖRJAT NÅGONSTANS OCH HAR KOMMIT SÅHÄR LÅNGT. Ge upp nu för fan.

        1. Eme skriver:

          Jag håller faktiskt med här även om jag inte är ngt Bella-fan. När jag åker på konferenser och det är mingel/middagar på kvällen så räknas det också som jobb. Det är inte så att jag kan välja att umgås med min familj eller göra saker som behövs hemma på den tiden. Så även om det är roligt och så är det faktiskt inte fritid och det kan bli lååånga jobbdagar, precis som Bella brukar ha ibland.

  5. Tove skriver:

    Ja nu pendlar hon varannan vecka så det är rimligen bäst för katterna att flyttas, bättre än att pendla. Inget finns att göra åt saken. Så lägg energin på att förändra situationen för djur där det finns något att göra istället. Eller hjälp henne hitta ett nytt bra hem med folk som kommer ha katterna sitt hem livet ut.

  6. Anna skriver:

    Man skaffar inte katter när man har en hund sen innan som man inte kan ta hand om.
    Att L skulle börja skolan kom inte direkt som en överraskning?!
    Lämnar bort hunden för hundens skull,flyttar för sonens skull,lämnar katterna för katternas skull.
    Egoistiska och impulsiva ogenomtänka val hela tiden som det sen ska snyftas om.

    1. M skriver:

      Men exakt så!

      Självklart är det bra att katterna kommer att komma till ett annat hem än att behöva pendla Öland-Sthlm. Men det jag reagerar över (jag var bla en av dem som lämnat ett kommentar om detta häromdagen) är att Myggan (mfl) inte tänker igenom ett husdjursinköp både en och två gånger innan man slår till. Plötslig allergi är en helt annan sak. Men att skaffa husdjur för att sedan göra sig av med dem bara för att det inte passar in i ens impulsivs liv är fan inte ok. Husdjur är ingen slit och släng-konsumtionsvara. Punkt.

      1. 🤘 skriver:

        Men såna här kommentarer, vad hjälper de situationen som är nu? Katterna är där, hon har redan skaffat dem, att då slänga ut sig att hon inte borde ha skaffat dem är ju bara för att bitcha mot henne.
        Vill du verkligen lämna en kommentar som betyder något, som på något sätt kan påverka situationen som är nu – utgå då från situationen som är nu.

        1. Anonym skriver:

          Bitcha sig? Ska vi snacka om att bara utgå från situationen som är här och nu så är Myggan av de största bitchar som finns pga hon utgår aldrig från situationen här och nu, utan ältar alltid allt bedrövligt hon har varit med om bakåt i sitt liv. Flera inlägg i månaden. Där snackar vi isf bitch om vi ska utgå från vad du nyss skrev. Inte så logiskt va?

          1. Anonym skriver:

            Exakt! Typiska psykopatfasoner, typiska psykopatdrag. Självklart skrev hon ett långt snyftinlägg i vanlig ordning efter att hon läst här idag, det var väldigt väntat. Och såklart såg hon till att få in lite reklam och några cliffhangers också i snyftinlägget, i vanlig ordning, hon är smart och slug. Fy fan…inte för att hon ska omplacera katterna, inget fel i det men detta snyft, offerkofta, lögner, bortförklaringar och taktik..så jävla äckligt, grrrr spyr på hennes sätt usch.

  7. G skriver:

    Är trött på folk som skaffar husdjur så himla lättvindigt. (Jag vet inte hur det är i Mys fall, men i största allmänhet) Typ par som varit tillsammans i 6 mån och skaffar en hundvalp bara för att och folk som skaffar djur när de inte ens vet om de kommer bo i Sverige nästa år. Om du skaffar husdjur ska du ta mig tusan veta att du kommer kunna ta hand om det de nästa 10-20 åren! Och ja det finns undantag, allergier etc. Det var allt. Ciao!

    1. M. skriver:

      Jag och min man skaffade vår hund när vi hade varit tillsammans i 6 månader, vem säger att det är värre än om man varit tillsammans flera år? Så länge man vet vad man ger sig in på. Vår lillskit är nu strax över 4 år.

      1. Rebecka skriver:

        Inte alla hundägare!!!!!

  8. love skriver:

    Jag hade en katt som efter en tid hemma hos mig bevisligen inte trivdes. La därför ut en annons för omplacering till nån som bodde i hus där hon kunde få vara utekatt. Jag blev fullkomligt överöst av en kattmaffia som även sökte upp min Facebook, blev till slut bisarrt hur sjukt elaka de var mot mig. kattmänniskor som värderar katter högre än allt annat liv på jorden existerar och det är ingen idé att försöka förklara att man vill kattens bästa. Jag hittade i alla fall ett hem och hon blev professionell råttjägare på en hästgård. Passande just den katten mycket bättre.

    1. Madelon skriver:

      Exakt min poäng, särskild då det kommer till katter. Känner flera missar som fått byta från livet som innekatt i en lägenhet i stan (tillbringat livet med att sitta och glo ut genom ett fönster medan matte jobbar) till livet som utekatt på landet. De katterna är fan så mycket lyckligare där de är nu!

    2. A-K skriver:

      Ja, kattmaffian i grupp, konstigt nog mest kvinnor, är helt horribla. Är med i grupper på FB för bortsprungna djur och en del blir så påhoppade för att deras katt sprungit bort. Ryser.

  9. Helenan skriver:

    Awww 🎻 Mona blev inbokad på ett vandrarhem kvällen innan Peru-resa och var tvungen att uppgradera sig till ett Radisson blu. Skrubben var för skrubbig.

    1. Maja S skriver:

      Mmmhmm 😳
      Buuuu fucking huuuuuuu liksom

  10. Andj skriver:

    ”[…]de funkar inte som hundar exempelvis[…]” Fast, det beror ju på hunden, min hund hade ALDRIG klarat pendling 🙂 Alla hundar fungerar olika så man kan inte skaffa en hund med inställningen att alla hundar är på ett speciellt vis.

  11. C skriver:

    Min hund är en omplaceringshund.
    Jag är överlycklig och väldigt tacksam att hennes tidigare ägare av olika orsaker inte kunde ha kvar henne.
    För annars hade hon inte kommit in i mitt liv.
    Direkt vi träffades klickade det,
    Hon och jag är som ler och långhalm.
    (Hon var då 3 år och hade flyttat runt i 3 olika hem under den tiden. Knappast ultimat för något djur, men så träffades vi och trots hennes knaggliga start så blev det en fullträff.)
    Har haft henne i 4 år och hennes välbefinnande är det viktigaste för mig.
    Skulle jag av någon, i nuläge oförklarlig anledning, inte kunna ha kvar henne är det självklart att jag skulle se till att hon hamnade någonstans där hon var älskad, behövd och omhändertagen.

    Vad vore jag annars för matte?

    (Puh, det här blev en hel novell…)

    1. Lisa skriver:

      Så fint skrivet ❤ önskar jag kunde ta hand om en omplaceringshund men är allergisk. Däremot mår inte en hund bra av att flyttas runt mellan olika hem och aldrig ha en fast punkt. Helt fantastiskt att ni fann varandra men människor borde inse att djur är inga leksaker.

    2. Madelon skriver:

      Helt underbart C!
      Min man hade en omplaceringshund med sig in i boet när vi flyttade ihop. Hon var djupt olycklig i sitt tidigare hem men min man hade henne i nio år och hon följde honom som en skugga!

      Ha det fint med din hund och hoppas ni kan hålla ihop under resten av hennes liv <3

    3. A-K skriver:

      Alla mina katter är, och har varit, från katthem med jobbig bakgrund och i två fall många år på katthem utan lugn och ro. Alla har direkt anpassat sig och njutit fullt ut av att ha ett eget hem och egen människa som fjäskar livet ur sig för att de ska må bra och känna sig älskade. Finns inget bättre än att ta hand om djur.

  12. Eva skriver:

    Mycket klokt av My att ta detta steget s! å katterna hamnar på ett tryggt ställe ! Önskar er alla lycka ! Inte lätt att skiljas från sina djur @ 💗

  13. A skriver:

    Det finns dom vars tonårsbarn helt plötsligt skaffar husdjur, som morsan får ta hand om….😉

    1. brinxs skriver:

      Väldigt väldigt oansvarigt! 🙂

    1. S skriver:

      Snälla Camilla, kan du inte sätta personen på mod? Spammandet om att gå in på bloggen hen länkar till i samtliga kommentarsfält till inläggen sedan augusti, är så sjukt jobbiga.

      1. a skriver:

        Det är väl inte värre än andras kommentarer. Bara att ge fasen i att klicka in sig på den bloggen.

        1. Matilda skriver:

          Haha, ja, det är ett jävla tjöt så fort någon börjar lämna en länk till sin blogg. KLICKA INTE! Då händer nämligen precis ingenting.

  14. Kattägare skriver:

    Jag tycker att det är väldigt bra att hon omplacerar sina katter, istället för att släpa dem över halva Sverige varje vecka.

    För katter är platsen de bor på, viktigare än vilka de bor med. Så länge de sköts väl.

    Jag har själv omplacerat en katt, som inte trivdes som innekatt. Den blev frustrerad och började avreagera sig på inredning och skor. Hon fick flytta ut på landet och fick det hur bra som helst. Jag vet det, för jag fick uppdateringar om henne i flera år.

  15. Lillebe skriver:

    Simon blev : är allergisk, det är en annan sak det.
    My kunde ha avstått sista katten. Säkert nån som tar dem? Men lättare omplacera ETT djur än två.
    Med det liv hon lever med mycket flängande hit och dit, mycket borta redan innan flytten till Öland, så hade hon faktiskt gjort bäst i att avstå djur helt.
    Katter är väldigt känsliga och att bara flytta en möbel kan bli ett ”kaos”för dem.
    Man kan skaffa djur när man hamnat i den situation att man för ett någorlunda regelbundet liv. OM det sen blir ändringar eller sjukdom, ja, det är en helt annan sak det.
    Jag tycker synd om henne, det gör jag.
    Men så är det en sak till som jag skriver nu, jag tror inte hon blir kvar på Öland så värst länge. Bara så ni vet vem som sagt det!

  16. A skriver:

    Det är väl bättre för katterna att omplacera dem än att lämna dem ensamma eller lämna dem på olika ställen… Men det är ju lika mycket för hennes egen skull.

  17. Madde skriver:

    Jag tänker på Mys son, han måste ju känna på sig att mamman inte vill vara på Öland, men hastar fram och tillbaka för hans skull.
    Barn snappar upp mer än man tror…tycker hela situationen med sonen, katter, hund och pendlande måste vara otroligt påfrestande, speciellt för My.

  18. Karin skriver:

    Säkert bättre för katterna när de varit ensamma långa dagar och kvällar även innan pendling. Märkligt även att inte träffa sin bästa vän, vilket hunden kallats, mer än 1 gång på ett år.

  19. Anonym skriver:

    My verkar inte typen som ska ha djur.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte.

Kommentarer på ng.se granskas i efterhand. Allt innehåll som vi bedömer som olagligt, liksom personliga påhopp, rasisiskt, sexistiskt eller på något sätt stötande kommer att raderas.

Vi polisanmäler alla kommentarer som bryter mot svensk lag. Detta för att värna om våra skribenter och läsare.

Skriv kommentar
Tillbaka upp

Håll dig uppdaterad!

Gilla Nöjesguiden!

Vill du få veta precis allt som händer på nöjesguiden.se? Gilla oss på Facebook!

Gilla