Alltså. Jag ryser på riktigt av nostalgichock nu.

Innan blogg, Twitter, Snapchat eller ens Facebook fanns sajten Lunarstorm, eller ”Stajlplejs” som den hette till en början. Jag blev medlem som tolvåring och hade nicknamet ”SexyBlondBimbo” – ett namn som var direkt opassande för en allvarlig, plattbystad och brunhårig liten unge som mig. 

Men sajten valde namnet åt mig, och vem var jag att säga emot?

En månad senare började jag hänga på Lunarstorm i timmar varje dag, jag bytte namn till ”JagHanna” och blev även kallad detta på skolan. Alla födda på 80-talet hade Lunarstorm och själv blev jag en expert på stället.

Jag lärde mig enklare HTML-koder, fick göra kompisars ”Kryp in” (presentationer) och skrev en massa dagbok (dåtidens blogg). Det var den dagboken på Lunarstorm som till slut fick mig att börja blogga, den blev nämligen stor och lästes av över hundra personer som jag inte kände (ja, alla personer som läste listades med sina nicknames). 

Dagboken blev t.o.m så populär att jag upptäckte att folk kopierade mina inlägg och skrev dem som sina egna. Detta resulterades i långa lunarstormsmejl-bråk där jag upptäckte hur lätt det var att kaxa sig bakom en skärm.

De sista två åren på Lunarstorm hette jag ”Grelsdottern” och var fullkomligt uppslukad av sajten. Jag skrev dagbok flera gånger i veckan, hade PRO-nivån, tusentals inlägg i gästboken och superkoll på vilka som besökte mitt Kryp in. En av dem var en mystisk ”rwoods” som senare visade sig vara Anton. 

Runt 2006 började Lunarstorm få konkurrens av bloggar, andra sociala medier och ”communitys”. Som 16-årig estet hängde jag mer och mer på Helgon.net och Nightlife (Sundsvallsbaserat tror jag?). 

Men Lunarstorm kommer alltid alltid vara startskottet på min kärlek till INTERNET.

Och nu är den alltså tillbaka.

…Vänta! Mina fötter blinkar! Jag verkar ha fått ett inlägg i gästboken!

*Kjamis*