Annons
Annons

Jag är kristen nu

12:22 16 Nov 2015

Ni som har följt min blogg ett tag minns kanske när jag skrev det här inlägget om min depression. 

 Ja jag vet inte var jag ska börja men inte länge efter att jag skrev det där inlägget så blev jag kristen. 

Jag kan inte förklara exakt hur det gick till. Jag var trött, slut och utan hopp. Jag kände mig förlorad och förtappad. Jag var rädd för allt och det kändes som att den här världen höll på att rasa över mig och sluka mig helt och hållet. I hela mitt liv har jag känt att jag haft en gnista inombords som fört mig framåt även i jobbiga tider men vid det laget kunde jag knappt ana den gnistan längre. 

Även fast jag på många sätt klarade vissa saker bättre än jag gjort tidigare, så kändes allting så himla meningslöst. 

Och på nåt sätt så blev det så illa att jag bad. Jag hade läst nånstans att ”there is power in the name of Jesus” så jag tänkte ”jaja kan jag prova setralin så kan jag väl prova det här med” och så bad högt för mig själv typ så här: ”Jesus ta bort det onda” och ”Jesus nu lägger mig själv i dina händer, jag klarar inte mer själv”. Jag tyckte till och med själv att det kändes skitkonstigt, men jag gjorde det ändå.

Och det var i princip som att jag la mig som vanligt på kvällen för att vakna till en helt ny sorts dag. Det är svårt att beskriva. Jag har berörts i mitt innersta och det har förändrat allt.

I början var jag jättejätteförvånad för jag är inte den ”kristna typen” (vad det nu är för typ?) men plötsligt ville jag gå till kyrkan. Jag ville läsa bibeln. Jag ville prata med andra som känt och känner samma sak. Jag ville förstå vad som hände och jag kände ett nästan desperat behov av att dela det med nån.

Så jag gick till kyrkan och njöt och jag läste bibeln och blev helt varm i hela hjärtat. 

Samtidigt har jag varit osäker. Inte osäker i tron, nej, den är det vackraste som hänt mig och jag vill aldrig någonsin vara utan den igen. Nej jag har varit osäker på hur jag ska typ.. föra mig kring den. Den kom så hastigt och mitt liv var inte anpassat. Hur skulle vänner reagera? Och skulle jag till exempel kunna be bordsbön utan att familjen fick sitta där och lida av förvirring och obekvämlighet? 

Jag har funderat en hel del kring om det går att vara kristen lite grann i smyg, utan att säga nåt. För jag har själv tyckt i typ hela mitt liv att kristna är rätt stora töntar som lägger alldeles för stor vikt på en bok och jag förstod rätt snabbt att nu kan ju jag också anses vara en av dom där töntarna. Och jag har funderat på om jag verkligen är okej med det, för jag bryr mig rätt mycket om vad andra tycker om mig.

Så till sist kom jag fram till att det är bäst att jag håller min tro för mig själv. Skojar bara. 

För att sammanfatta så mår jag mycket mycket bättre nu. Och kanske viktigast av allt så känner jag hopp. Men jag tar det inte för givet. Jag tar det dag för dag, ett ögonblick i sänder.

Fast det är inte så att jag går omkring i nån knasig eufori eller lyriskt tillstånd konstant nu. Så är det definitivt inte. Vissa saker ändrades ögonblickligen, till exempel min lust och vilja att leva (nu vill jag aldrig dö hehe) men andra saker kommer och får ta längre tid, kanske rent utav mycket längre tid. Rädslorna, oron och problemen finns liksom fortfarande där, men dom välter inte ständigt omkull hela min värld längre. Mitt hus är inte längre byggt på grus.

img_0049.jpg

Du kan även läsa inlägget: ”En ny näringsrik kost”och ”5 spännande saker som jag hade missat med kristendomen

Jag har skrivit det här inlägget för att jag ville skriva det. Men Nöjesguidens tema ”Hur mår du” gav mig en bra anledning.

NG har samlat massa texter där människor berättar om sin psykiska ohälsa.  

Ni kan läsa dom här.

hur_mar_du_nojesguiden.jpg

 

50 kommentarer | “Jag är kristen nu”

Skriv kommentar
Tillbaka upp
  1. Ellen skriver:

    Intressant. Vad tycker du nu om folk som tycker att kristna är rätt stora töntar då? För där är nog jag. Eller ja, jättefint att du mår bättre och har hittat något fint i ditt liv. Men jag finner det helt orimligt. Men vem vet, jag kanske får värsta uppenbarelsen nångång. Men om du tex hade varit född i.. Ptja, thailand tex. Med detta uppvaknandet, hade du blivit buddhist då tror du? Eller kristen? Eller är kristendomen bara endel av ens miljö? Måste tänka lite på detta känner jag. Kul att du mår bättre!

  2. "E" skriver:

    Vad skönt att höra att du mår bra. Är inte troende på något sätt, men gläds åt att höra att du känner så här.

  3. Camilla skriver:

    Jag har haft dom blogg i min bokmärkeslista aslänge. Har inte kikat in här på minst ett år dock. Just IDAG slog det mig ”Åh, jag ska kolla min bokmärkeslista!” och så möts jag av något så underbart som att någon har blivit kristen!

    Jag är kristen så in i bomben (se, jag för mig med töntiga uttryck och allt!), och kan bara säga GRATTIS till insikten om Jesus kraft och förståelsen för livets mening!

    Tips: var bara den du är, man kan inte vara kristen på nåt speciellt sätt. Du är unik och skapad med dina alldeles egna gåvor och personlighet. Jesus vill ju att du ska vara den du är bara! :-)

    Kram och lycka till (men det fattarjala att du kommer fixa det mesta nu!). Bered dig på prövningar och motstånd, men håll fast vid det du tror på så kommer du att må allra bäst i längden!

  4. Emelie skriver:

    Ellen: Det krävs en väldig ödmjukhet att våga ta till sig något som en tidigare förkastat som fånigt eller bara något i periferin, så be inte någon – överhuvudtaget – att rättfärdiga hans eller hennes livsval. De valen påverkar inte dig eller din omgivning det minsta.

    Dessutom: Din kommentar ifrågasätter validiteten i hur en person har lyckats ta sig upp ur en djup depression. Tänk på det i stället.

  5. Thomas skriver:

    Stark berättelse. Jag kom själv till tro i tonåren, utan att någon i min familj eller liknande är kristen. Ett viktigt råd är se till att hitta en lokal församling du trivs i och gå med där. Ensam är verkligen inte stark och du behöver trossyskon för att dela både ups and downs. Gud välsigne dig.

  6. Maria skriver:

    Vilket modigt inlägg!

  7. Josephine skriver:

    Alltså wow!!! Älskar när ”vanliga svennar” blir troende. Det är så fantastiskt modigt och coolt. För mig som alltid varit troende känns det som ett tråkig trend i Sverige att ingen vågar tro på något eller undersöka olika religioner och vara öppen. Så fort någon får veta att man tror på gud så får man negativa reaktioner. Därför känns det så fint att du vågar säga det här! Tycker att den allmänna inställningen istället borde vara att det är fint om man kan tro på något när andra saker i världen är så mörka, men det lär ju inte hända.

  8. Annika Gran skriver:

    Blessings ! Happy for you ! Som andra också uppmuntrar tjötar jag på och peppar dig att söka dig till fler, en grupp kanske, där ni kan dela med er om tankar och känslor om tron. You go girl !

  9. Ellen (inte samma som den första ellen) skriver:

    Hej Sonja! Intressant att läsa om din väg till kristen… Själv är jag inte kristen men har frireligiösa i min umgängeskrets och fascineras över att kunna tro… Lycka till med din tro och dina nya sammanhang och kör hårt ;)

  10. G skriver:

    vet du vad. jag har kommit till typ exakt samma uppvaknande som du. har kommit ut ur en depression och den plats jag känner mig som mest trygg är i kyrkbänken. Gud för mig är fortfarande väldigt abstrakt. allt är lite pirrigt. som en förälskelse. hur mycket får jag tänka på ”hen”, Gud lix. men min tro till något större har stärkt min tro på mig själv och mina medmänniskor. det viktigaste för mig inom kristendomen är att en ska främst känna frid. inte lycka, glädje etc. utan frid. och mitt deppiga jag mår så bättre när jag försöker att sträva efter frid än efter ouppnåelig lycka.

    Guds frid <3

  11. Theresia skriver:

    Så underbart att läsa sånt här!!! Det är så häftigt hur Gud kommer in och gör allting nytt!

  12. Paulina skriver:

    Vad härligt!

    Så glad för din skull, att du har hittat Jesus.
    Jag vet att många har en bild av hur kristna är,, oftast töntiga och ”tror att de är något”.
    Men vet du; jag känner inte en enda som är så. Grejen med att vara kristen är att leva med Gud och tänka ”what would jesus do?”. Han dömer inte, han älskar.
    Världen har satt oss kristna i ett speciellt fack och vi har fått en stämpel. Men Jesus säger att vi ska vara oss själva, vara så som han har skapat oss. Det innebär att vi har olika intressen och stilar.
    Så. Du behöver inte hamna i någon ”kristen mall”. Jesus älskar dig precis som du är. Så fort vi har Jesus i våra hjärtan strålar det igenom vårt yttre – hur de än ser ut.

  13. Paulina skriver:

    Vad härligt!

    Så glad för din skull, att du har hittat Jesus.
    Jag vet att många har en bild av hur kristna är,, oftast töntiga och ”tror att de är något”.
    Men vet du; jag känner inte en enda som är så. Grejen med att vara kristen är att leva med Gud och tänka ”what would jesus do?”. Han dömer inte, han älskar.
    Världen har satt oss kristna i ett speciellt fack och vi har fått en stämpel. Men Jesus säger att vi ska vara oss själva, vara så som han har skapat oss. Det innebär att vi har olika intressen och stilar.
    Så. Du behöver inte hamna i någon ”kristen mall”. Jesus älskar dig precis som du är. Så fort vi har Jesus i våra hjärtan strålar det igenom vårt yttre – hur de än ser ut.

  14. Paulina skriver:

    Vad härligt!

    Så glad för din skull, att du har hittat Jesus.
    Jag vet att många har en bild av hur kristna är,, oftast töntiga och ”tror att de är något”.
    Men vet du; jag känner inte en enda som är så. Grejen med att vara kristen är att leva med Gud och tänka ”what would jesus do?”. Han dömer inte, han älskar.
    Världen har satt oss kristna i ett speciellt fack och vi har fått en stämpel. Men Jesus säger att vi ska vara oss själva, vara så som han har skapat oss. Det innebär att vi har olika intressen och stilar.
    Så. Du behöver inte hamna i någon ”kristen mall”. Jesus älskar dig precis som du är. Så fort vi har Jesus i våra hjärtan strålar det igenom vårt yttre – hur de än ser ut.

  15. P skriver:

    Hej! Underbart att du vågat ta det steget. Det handlar många gånger om mod, att våga lägga sitt liv i någon annans kontroll. Lägger man sitt liv i en människas händer kommer det inte funka, men i Guds händer är det säkert. Det betyder inte att det är lätt, men en sak är säker, och det är att det är tryggt. En viktig vers som hjälpt mig många gånger är Joh 10:27-29.
    Boktips:
    Korsfäst konung – Timothy Keller

  16. P skriver:

    Hej! Underbart att du vågat ta det steget. Det handlar många gånger om mod, att våga lägga sitt liv i någon annans kontroll. Lägger man sitt liv i en människas händer kommer det inte funka, men i Guds händer är det säkert. Det betyder inte att det är lätt, men en sak är säker, och det är att det är tryggt. En viktig vers som hjälpt mig många gånger är Joh 10:27-29.
    Boktips:
    Korsfäst konung – Timothy Keller

  17. Ingrid skriver:

    Vad glad jag blev att läsa om din väg till Jesus. Att fått allt förlåtet och att kunna ge förlåtelse och blir ren så att man frimodigt kan gå in för Guds ansikte och vara i hans närhet. Själv växte jag upp med troende föräldrar. De älskade Jesus. De berättade om Honom hemma och jag gick söndagsskola. När jag var drygt tio år ville jag bli döpt. Min mor dog när jag var 11 år och jag kände mig bortglömd av Gud några år. Det var dock en falsk bild av Gud. Han hade inte glömt bort mig. När jag var 16 år följde jag med till kyrkan där jag lät döpa mig och där tog jag ett nytt beslut att Jesus skulle få ta hand om mig och mitt liv för all framtid. Nu har 53 år gått sedan dess. Genom många tuffa stormar med underbara upplevelser av Guds trofasthet genom allt. Det är också något som jag är så glad över att fått erfara. Håll fast vid ditt beslut genom allt. Jesus lärljungar blev rädda när vattnet stänkte in över relingen på båten. Jesus låg lugnt och sov djupt i samma båt samtidigt som de ropade av rädsla och väckte honom och frågade om han inte brydde sig om att de höll på att drunkna. Som Jesus då sa; ”Tig var stilla” och det blev lugnt, så gör han det samma i våra liv. När allt stormar i världen och vi har jobbigt omkring oss av olika orsaker, så har vi Jesus med oss och har hans frid när vi helhjärtat bett honom ta hand om oss. Tänk att man också får vara tillsammans med Honom för all evighet. Så ofattbart skönt! Önskar dig all Guds frid och Hans välsignelser i allt du gör.

  18. La Linda skriver:

    Jag sitter här med ett stort leende på ansiktet. SÅ glad att du mår bättre och hittat din frid. Och SÅ LYCKLIG att någon annan fattar när jag börjar sjunga ”bygg inte hus på en sandig strand, bygg INTE HUS PÅ GRUUUS”, haha! Kram!

  19. Eva skriver:

    Härligt! Jag var också deprimerad och fann livet meningslöst tills jag fann Jesus Kristus! :-)
    Önskar dig Guds Välsignelse och vägledning.

  20. C skriver:

    Vad roligt att läsa att du har kommit till tro. Det ger en verkligen en trygghet att veta att vad som än händer så är Gud med.. Guds välsignelse till dig!
    Jag vill dela med mig av ett av mina favoritställen i Bibeln.

    Jeremia 29: 11
    Jag vet vilka tankar jag har för er, säger Herren, nämligen fridens tankar och inte ofärdens för att ge er en framtid och ett hopp.

  21. Hej Sonja skriver:

    Tack för alla jättefina kommentarer! Jag vill helst svara på allihopa, men jag måste gå och lägga mig nu, klockan är över elva :) Det var ett pirrigt inlägg att skriva men det kändes SÅ gött att klicka på publicera. Jag är så glad över vad jag funnit och inte blir jag mindre glad för att jag får så fin pepp av er [bedjande emojihänder]. Guds frid! :)

  22. laxsill skriver:

    Guds frid, vännen <3

  23. Mikael skriver:

    Vad roligt att höra att du blivit kristen! Hoppas du hittat en församling där du trivs och känner dig som hemma!

  24. Mikael skriver:

    Vad roligt att höra att du blivit kristen! Hoppas du hittat en församling där du trivs och känner dig som hemma!

  25. Isabel skriver:

    Kärlek!! Så fint inlägg Sonja. ❤️

  26. anon skriver:

    Jag är förfärligt velig just nu, men jag blev glad av att läsa det här. Jag befinner mig väl i en liknande situation. Samtidigt har jag alltid känt mig obekväm i kyrkor. Vi får se vad som händer, men tack i alla fall!

  27. anon skriver:

    Jag är förfärligt velig just nu, men jag blev glad av att läsa det här. Jag befinner mig väl i en liknande situation. Samtidigt har jag alltid känt mig obekväm i kyrkor. Vi får se vad som händer, men tack i alla fall!

  28. Hej Sonja skriver:

    Jag har skrivit svar på någras kommentarer här: http://ng.se/blogg/hej-sonja/en-ny-naringsrik-kost <3

    anon: Jag kände mig inte heller bekväm i kyrkor tidigare. Det var nog därför som jag aldrig gick dit :) Men en dag kanske din vilja blir större än ditt motstånd, vem vet? Sen har, såvitt jag förstått det, olika församlingar lite olika kultur/stämning. Så kanske blir det så att man får leta lite efter nånstans där man trivs. Jag hade så tur att jag trivdes i första kyrkan som jag gick till.

  29. Hanna skriver:

    Vad roligt att höra att du funnit Jesus! Blir alldeles glad i hjärtat. Hoppas att du hittar en fin gemenskap! Önskar dig Guds rika välsignelse, och jag ska be för dig. :)

  30. Richard Brorsson skriver:

    Hej! Kul att du mår bättre! Det är viktigast.

    Jag hade det precis tvärt om. Jag mådde mycket dåligt som kristen, kände mig mycket förvirrad, fick inte ihop allt som är fel i bibeln och i den kristna tron som var motsägelsefulltt och självmotsägande: hur bibeln kan lovorda massmord, mord på barn, etc. Jag upplevde att Jesus pratade med mig, men fick inte ihop det. Idag menar jag att jag letade tecken och mådde dåligt över ”kognitiv dissonans”: jag lurade mig själv att tro för att jag trodde jag skulle må bra av det, och att jag skulle må dåligt utan gud, kanske tom bli förtappad och kanske inte skulle komma till himmelen.

    Jag fick kämpa mig bort från min kristna uppväxt, det var jobbigt, men idag är jag stolt, glad ateist. Mår bättre än jag någonsin gjorde som kristen. Känner att bristen av en tro är den mest hållbara, logiska världssynen. Roligt hur man kan nå samma resultat, men precis tvärt om! Det är 100% sant, växte upp i kristen skola, kristen församling i Norra Skåne. Vill inte kasta smuts på någon annans tro, kan bara utgå ifrån mig själv.

    MVH / Richard Brorsson

  31. Isa skriver:

    Vad härligt att höra att du mår bättre och har genomgått något så stort och häftigt! Jag är själv inte troende men är glad att du har hittat något som du har letat efter (tolkar jag det som).
    Kram och lycka till med utforskandet av din tro!

  32. Lovisa skriver:

    Fick rysningar av det här inlägget. Välkommen in i värmen :)

  33. Liina skriver:

    Åh vad glad jag blir för din skull! Och avundsjuk! Har alltid avundats de kristna som har en kyrka de kan gå till, massa vänner som delar samma tro osv. Nu kanske jag ska börja i kbt…men annars får jag väl testa Jesus haha.
    Ha det bäst!

  34. Linnea i Colorado skriver:

    Jag blir sa AVIS!!!

  35. Nalah skriver:

    Åh vad fint Sonja! Jag har aldrig läst din blogg förr (förlåt haha), men ville ändå skriva en kommentar. :) Jag har själv brottats med psykisk ohälsa i måååånga år och jag har alltid mått bäst när jag stått närmast min andlighet och tro. Nu har jag förvisso vacklat fram och tillbaks, gått en period jättemycket i kyrkan och en annan hittat den största andligheten hemma utan att gå i kyrkan… Men grundtron på Jesus kvarstår, hur den än tar sig uttryck i min vardag… Så fint att du hittat tron! Kan rekommendera en bok av Elisabeth Sandlund ”Drabbad av det oväntade” som handlar ungefär om det som har hänt dig. Den är jättefin. (PS. Om bittra ateister skriver om hur ”korkat” det är med religion osv, skit i dem bara! Finns alltid folk som vill ta ner till deras mörker, låt dem INTE!) Kram på dig och lycka till i tillfrisknandet från din nedstämdhet!

  36. Lorents skriver:

    Underbart att läsa! Kanske kan dom här två sångerna från Jon Foremans ”Darkness” resonera med den senaste tidens känsloliv?

    https://open.spotify.com/track/4fEuF3gEkWKn292o1ipKp2
    https://open.spotify.com/track/1U14q4SXUTI4tX0hWlG69T

  37. Kajsa skriver:

    Hej, vad modig du är!

    Samma ”knasiga sak” hände mig också. Det som jag aldrig trodde någonsin skulle kunna hända, hände. Jag blev troende kristen. Det har varit supersvårt för mig att veta hur jag ska förhålla mig till andra i min nyfunna tro och jag har varit ganska så feg men håller på att jobba med det. Men jag har aldrig någonsin ångrat att jag tog det steget.

    Ber att du ska få allt du behöver för att din tro ska kunna växa till och bära rik frukt!

  38. Hej Sonja skriver:

    Tack för alla kommentarer! Väldigt kul att läsa! Och jag älskar att få tips! Ska skriva ett inlägg där jag spanar efter tips på bra kristen litteratur, musik osv, så ni kan väl fundera om ni har något :)

  39. Hanna Karlsson skriver:

    Jag är också kristen och blir så glad av att läsa det här. Kram

  40. Bengt Lindkvist skriver:

    Grattis till din nyfunna tro. Jag håller med Tomas om att det är bra att ha gemenskap med andra kristna i en församling.
    Jag kan intyga att det inte är en en dans på moln att vara en kristen.
    Själv kom jag till tro under en kris, där mobbing ingick. Men det krävdes att jag fick ögonen på en artikel om en profetia från 300-talet som beskriver den tid när Jesus återvänder: kvinnor kommer att ha kort hår, män långt hår ock bägge könen kommer att gå klädda i långa benklädnader.
    När det varit som mörkast har Jesus varit där: “ge inte upp”!
    Skickar detta vidare.
    (kommer att skriva om ämnet på min blogg)
    http://bengt.webblogg.se

  41. Kat skriver:

    How wonderful! Be blessed as you keep being a blessing to others! :D

  42. Jossi skriver:

    Ditt inlägg träffade rakt i hjärtat. Dels för att jag blir påmind om när jag själv blev frälst. Och för att Bibelordet du la ut, ps 40 var det första ord jag fick till mog när jag bad. Och det var exakt så det kändes för mig, att jag fått fast mark under fötterna.
    Jag har flera gånger känt att ja inte passar in i den kristna miljö jag befunnit mig i, och i perioder slutat gå i kyrkan, men från den dagen jag bad och Gud svarade min bön, kan jag aldrig förneka Guds existens. Och jag tror att han bryr sig om oss var och en.

  43. Julia skriver:

    Haha:) <---igenkännande småleende för mig själv. Är själv kristen sedan 14 års ålder och deprimerad sedan 17 (är nu 19), välkommen i klubben <3 *high five* Det är tur att bibeln är full av andra folk som också är i samma sits, psaltaren 143:7-12 t ex. En favorit i ångestfyllda stunder. Eller "men det ska inte vara nattsvart mörker där ångest nu råder" (jes9:1). Eller "ljuset lyser i mörkret och mörkret - har - inte- övervunnit - det" (joh1:5). <----Phew/skönt/nice. Skulle ju kunna göra listan av ångestutdrivande/fridpeppiga bibelställen låååååååång:) Puss + frid! <3

  44. Julia skriver:

    Haha:) <---igenkännande småleende för mig själv. Är själv kristen sedan 14 års ålder och deprimerad sedan 17 (är nu 19), välkommen i klubben <3 *high five* Det är tur att bibeln är full av andra folk som också är i samma sits, psaltaren 143:7-12 t ex. En favorit i ångestfyllda stunder. Eller "men det ska inte vara nattsvart mörker där ångest nu råder" (jes9:1). Eller "ljuset lyser i mörkret och mörkret - har - inte- övervunnit - det" (joh1:5). <----Phew/skönt/nice. Skulle ju kunna göra listan av ångestutdrivande/fridpeppiga bibelställen låååååååång:) Puss + frid! <3

  45. Gabriel skriver:

    Vad härligt att läsa, glad för dig att du hittat hem och fått den inre friden och det lugnet som bara Jesus kan ge.
    Kram

  46. Natalie skriver:

    Så härligt att läsa!
    Nu har du ett spännande liv framför dig att lära känna Honom,Jesus, som fört oss ut ur mörkret in i sitt underbara ljus!
    Vill tipsa om den här låten,Bethel Music har så många bra men tänkte på denna när jag läste ditt inlägg, http://youtu.be/77cwl530Ngg
    Kram!!

  47. Robert Lindberg skriver:

    Hej Sonja!
    Grattis och välkommen in i familjen! När vi får en relation med Jesus och därmed får kontakt med Gud skaparen så upptäcker vi meningen med livet. Resan är inte lätt men den är rätt! Den Helige Ande är med dig.
    Vi ses i himlen!
    Broder Robert
    youtube.com/robbanlindberg

  48. Varbergsbo skriver:

    Vad glad jag blev över att läsa inlägget. Hoppas att fler vågar tro på Gud och hans kraft; han gör så otroliga under i ens liv när man öppnar sitt hjärta för honom, och när man kan sätta ord på det man vill ha hjälp med osv – han finns där! Jag har själv märkt av en STOR OCH skillnad sedan jag öppnade mitt hjärta och utforskade lite mer. Hoppas att fler vågar tro. Amen

  49. Pingback: Anonym

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Skriv kommentar
Tillbaka upp

Andra bloggar

Annons
Annons