Artisten och konstnären David Bowie har gått ur tiden.

Många har skrivit att han har förändrat världen vi lever i och att hans legend lever vidare för evig tid eftersom han är odödlig.

Här har nån till och med gjort en illustration:

Och jag fattar inte hur jag ibland kan känna mig osäker på att vara offentligt kristen då jag inte vet vad det kan få för sociala konsekvenser  – när sekulära personer, journalister och våra största inflytelserikaste medier helt öppet och utan oro för konsekvenser skriver saker som att David Bowie är odödlig, utom denna värld, en hjälte och tankeförändrande samhällsrevolutionär, och att vi kommer att minnas honom för evig tid.

Liksom hallå. Vi kristna säger ju ungefär samma sak, fast vi säger det om Jesus och har gjort det i över 2000 år. Det jag försöker säga är: Jag har nog känt mig osäker i onödan. 

Vila i frid David Bowie. Och om ni av hans fans som krönt honom med dessa egenskaper skulle börja få bekymmer som David Bowie inte kan lösa så väntar Jesus tålmodigt på att ni ska vända er till honom.

I kväll firade jag min första julafton som kristen och för första julen i mitt liv fattar jag vad julsångerna om Jesusbarnet handlar om. Det finns så mycket med kristendomen som jag har missat!

Här är en lista fem spännande saker som jag hade missat med kristendomen:

1. Att Jesus lever
Av nån anledning hade jag missat delen av evangelierna där Jesus återuppstår, vandrar omkring både här och där, för att sedan stiga upp till himlen – inte som en döing, utan levande och vid sitt sinnes fulla bruk. Jag hade på nåt sätt fastnat vid att han var död eller åtminstone väldigt svår att få tag på. Det första som hände när jag blev kristen var att hela mitt inre typ sjöng Jesus lever och att han är med mig och att han är glad för att jag äntligen har tagit emot honom. Ja jag vet, det låter lite galet, men det är som det ska och ingen upptäckt har gjort mig gladare och det gör det värt att berätta om.

2. Att Gud är personlig, levande och att han talar till oss idag
Förr trodde jag att alla kristna bestämde sig för att tro på det som står i Bibeln utan att få minsta bevis eller bekräftelse för att det är sant. Jag tänkte att naiva och eventuellt hjärntvättade kristna trodde på en ”halvsann” bok i rent godtycke och jag tyckte att det var så himla synd om dom att allt övertygande hände för tusentals år sen men aldrig nu. Jag hade fel!
Gud verkar nu, idag, på många sätt, precis som han gjorde förr, och han gör det med styrka och många gånger med överväldigande tydlighet och för många många människor, däribland lilla jag. Och nu förstår jag: det är inte synd om kristna.

3. Att Helige Ande är jätteviktig
Jag hade knappt hört talas om Helige Ande innan jag blev kristen så jag hade absolut ingen aning om hur viktig helige Ande är. Jag trodde att Anden var kyrkans femte hjul, nån som prästen var tvungen att mumla fram lite hastigt vid dop även fast han egentligen ville slippa för att spara tid. Men så är det inte. Helige Ande är en kommunikationshjälp och guide typ som möjliggör meningsfull kommunikation mellan mig och resten av treenigheten (se punkt 1 och 2 och 4) och det är oumbärligt. Jag personligen vet inte vad jag skulle ta mig till utan Anden, ärligt. 

4. Att bibeln inte är en vanlig bok
Innan jag blev kristen så ansåg jag att Bibeln var en vanlig bok, typ klok, intressant och viktig men ändå bara en ovanligt lång bok.
Nu vet jag att bibeln talar till mig och berör mig på ett personligt plan. Det är som att mitt lilla ynka liv är invävt i detta bombastiska och berömda storverk. Jag är en del av bibeln, och dess texter är en del av mig. Jag förstår inte hela bibeln bara för att jag har blivit kristen, men jag förstår den på ett annat sätt. Det är som att orden har liv och att läsa den kan ge mig en frid och kraft som är svår att förklara. Bibeln sitter på en intelligens utan motstycke och det är så mycket som rör sig i den både i högt och lågt, samtidigt. Så nä Bibeln är ingen vanlig bok. 

5. Att Jesus är svaret på allt som jag har letat och längtat efter 
Jag har ofta fått höra att alla stora religioner och andliga ledare i grunden är ungefär sak samma eftersom dom alla predikar om kärlek, och jag har köpt detta och tyckt att det verkar trovärdigt. I och med detta har jag tänkt att alla religioner är ungefär lika rätt eller fel. Det var inte förrän jag i desperation uppriktigt bad Jesus om hjälp som jag förstod att han är precis den han utger sig för att vara: ”Jag är vägen, sanningen och livet. Ingen kommer till Fadern utom genom mig” säger han i Bibeln Joh 14:6. Jag kommer inte hem dit jag alltid längtat genom goda gärningar, positivt tänkande eller för att jag typ lär mig meditera jättebra. Jag behöver Jesus.

Förr tyckte jag att Jesus var uppblåst när han sa att vägen till Gud går genom honom och jag tyckte att kristna var ännu värre när dom repeterade vad han sagt. Jag tyckte inte att det var schysst mot andra religioner. Men nu repeterar även jag orden och jag gör det med glädje på grund av vad orden betyder. Vi är älskade, vi är efterlängtade, vi är räddade och vägen hem ligger öppen och klar. 

Det finns så klart många fler upptäckter som jag vill berätta om och jag upptäcker nya grejer hela tiden. Men det här får räcka för denna gång.

GOD JUL!

Och kom ihåg att bibeln inte är känd för att bli tolkad entydigt. Det jag menar är så klart att det här är min syn och tolkning och att jag inte talar för alla kristna. 

Läs även: ”Jag är kristen nu” och ”En ny näringsrik kost” 

Idag har det varit första advent vilket är typ nedräkning till julen. Hittills har jag upplevt 29 jular men inte en enda av dom har jag upplevt som kristen. I år blir första gången! 

Och det känns ändå som rätt stor skillnad. Innan har jag tänkt att jul som bäst har handlat om fina värden som till exempel ”kärlek och givmildhet” och såna saker, för jag har ju alltid förstått att Jesus var väldigt snäll och att hans födelse blev startskottet för otroligt fina råd.

Vilket visserligen är sant, men jag har helt sett förbi hela den här biten att Jesu födelse fullständigt ändrade förutsättningarna för oss alla. Jag menar jag har blivit räddad och tröstad av honom och blir det kontinuerligt i nutid, 2015. Hans liv är inte över huvud taget förpassat till historien eller begränsad till goda råd i en betydelsefull bok som jag förut trodde. Han är betydligt mer levande än så. Och det hade jag alltså lyckats missa – så tokigt det kan bli!

Obs! det är alltså en ljusstake som jag har ritat och inte Titanic.

Ända sen jag blev kristen så har jag sökt efter god kristen kultur i form av böcker, film, musik och så vidare. 

Det är inte det att det inte finns saker att hitta, det finns snarare fantastiskt mycket och det är lite svårt att sålla och orientera sig när man är helt ny i genren. Så jag är glad för all hjälp som jag kan få att hitta till dom bästa alstren!

Är det föresten inte lustigt att det finns en hel värld av kristen kultur som liksom är dold för den sekulära befolkningen? Ja den var åtminstone dold för mig. 

Vad jag söker är till exempel (och det går bra för mig att läsa på engelska också): 

Musik – Tipsa om er absoluta favoritlovsång! Både glada och mer allvarliga. Jag söker också efter lite typ ”alternativ” kristen musik. Musik på svenska är också gött. Äh ge mig ert bästa bara.

Romaner baserade på bibliska böcker  – Redeeming love som baseras på Hosea bok har jag läst. Vill gärna läsa mer av den varan!

Överhuvudtaget fördjupningar i bibliska böcker – men det måste vara relativt lätt att läsa. 

Andakts- / Bön- och Poesiböcker – Har ni några favoriter? Några som ni återkommer till gång på gång? Please tell me! 

Film och tv – Jag har sett båda filmerna baserade på Gospel of John som finns på Netflix (tänk att det finns två stycken), och jag började se serien the Bible men den tyckte jag var dålig. Ge mig gärna tips på filmer och/eller serier som ni har sett och som ni tyckte var bra. Jag vill med andra ord inte ha några tips på saker ni tyckte var halvdana, det klarar jag mig utan.

Barn/ungdomsverk – Jag har två barn, åtta och tio år gamla. Dom är för stora för småbarnsgrejer, utan det jag söker är böcker med rätt mycket text (det klarar dom av). Vi har en barnbibel och Messias och Budbärarna (manga). Vi har också fått låna Kringlan och Munken av en vän. Men så mycket mer än så har dom inte ännu så tipsa gärna om era barns favoriter! (eller sånt ni själv läste när ni var små)

Ifall ni tycker att det är för krångligt att skicka tipset i en kommentar så kan ni tipsa på @hejsonja (twitter & instagram) eller på mail@hejsonja.se. 

Jag kommer att blogga sen om böcker jag läst och så. 

Guds frid! :) 

Tack för alla fina kommentarer och lyckönskningar som jag fick igår!

Det var spännande att skriva inlägget om att jag har blivit kristen för jag visste inte hur det skulle bemötas eller om det skulle bemötas över huvud taget, men när jag tryckte på publicera så kändes det bara bra, för det här är nåt som jag bara måste dela med mig av innan jag typ förgås. Det känns helt enkelt för bra för att hålla det för mig själv.

Några skrev och gav rådet att jag ska söka mig till en kristen gemenskap eftersom det är svårt att vara kristen själv, och det är ett bra råd som jag redan har påbörjat, för det var ungefär det första jag kände behov av efter att jag ”drabbats”.

Behovet av att prata, dela och ”reda ut” har varit och är fortfarande enormt. Jag menar det som hände var inte en liten anteckning i marginalen, det var en helt ny bok. Jag har aldrig varit med om nåt liknande. Man kan inte bara fortsätta som vanligt och låtsas som ingenting efter en sån här grej.

Jag som aldrig nånsin gått till kyrkan tidigare (föruom på avslutningar och sånt) fann mig plötsligt frustrerad över att jag inte kunde gå till kyrkan på minuten utan var tvungen att vänta till en gudstjänst. Så en tisdag kväll i september deltog jag för första gången i en gudstjänst frivilligt och efter det har jag fortsatt att gå dit.

I början var jag helt tagen av hur jag kunde ha bott endast ett stenkast från kyrkan i alla dessa år, utan att begripa ens lite vad det är som folk talar om där inne. Varje söndag är som en enda stor omtänksam peptalk-session med olika nyanser av temat ”LEV!”. 

Att ta del av Ordet var som att få äta ordentligt för första gången, efter att jag i hela mitt liv enbart ätit pinnar och bark från marken. 

Mina läsare kanske undrar nu om jag enbart kommer att skriva om Jesus och kristendom. Och nä, det kommer jag kanske inte att göra, svårt att uttala sig i förväg, hehe. Nämen allvarligt, jag har liksom fortfarande en vardag där jag ser på tv-program, läser artiklar och stöter ihop med ämnen som jag gärna skriver om. Igår åt jag till exempel moussaka (greklands nationalrätt) för första gången och det är också värt att rapportera om tycker jag (men tyvärr tog jag ingen bild så jag får photoshoppa lite).

Men förhoppningsvis så kommer tron att finnas bakom allt jag skriver och gör. 

Läs även: ”Söker tips på kristen musik, kristna böcker och filmer!”