Annons
Annons
12:32 25 Maj 2017

Inte svårt att detektera återkommande teman i senaste tidens matlagning: saker inslagna i bröd, och korv. Idag, ledig och på grund av detta kvar i sängen tills kroppen kräver lunchmat snarare än frukostmat, blev dagens första måltid en korv-och-mos-upplevelse. Jag gick upp, skalade snabbt ett gäng potatisar och satte på spisen, gjorde kaffe, och tog med mig koppen att dricka i sängen medan potatisen gjorde sitt bästa för att bli mosvänlig i sitt kokvatten. Tjugo minuter av Harry Potter i ljudboksformat (känner att det finns ett blogginlägg här, maten i HP?) och bryggkaffe med mjölk senare tog jag mig åter in i köket för att preparera resten av rätten.

Jag påbörjade stekning av två isterband från undersåker, och rev under tiden morötter och blandade med vårlök, svartpeppar och en skvätt vinäger, tog fram två olika sorters senap, rostad lök, samt mitt enorma stash av inlagd rödlök (kvar från ett födelsedagsfirande med hamburgarinslag för några helger sedan). Jag hällde de kokta potatisarna i ett durkslag, smälte en monstruöst stor klick smör tillsammans med mjölk, lade till vitpeppar och lite salt, och hällde ner potatisen i sörjan för att med elvispens hjälp omvandla alltsammans till mos. Sedan var det bara att plocka fram ett tunnbröd och påbörja monteringsarbetet.

Och, voilà! Vi har en tunnbrödsrulle. Nu: tillbaka till HP och hans omättliga försök att framkalla en fungerande patronus. Hurra för denna morgon.

/Slaktarn

12:59 19 Maj 2017

Knappt hann jag höra ett rungande ”Jaaa!” innan jag skrider till verket. Här kommer en rätt man kan äta som den är rakt upp och ner, eller slå in i det berömda libabrödet: en kryddig gryta på mifú, kikärtor och lök som toppas med dill och pistagenötter, innan den serveras tillsammans med ugnsbakad strimlad rödkål och yoghurtsås. Heja heja.

1. Vi börjar med paprikor och rödkål, för de ska vara i ugnen. Strimla upp ett berg rödkål, en näve per ätande, och placera i ugnsfast form. Ringla över lite olivolja, ett par-tre matskedar sirap, och slutligen en ganska rejäl skur flingsalt.

Halvera några röda paprikor och kärna ur. Lägg med skalsidan uppåt på en ugnspapperklädd plåt. Ställ ugnen på grill, maximal hetta, och placera plåten högt upp i ugnen. Ställ in rödkålen under paprikorna, någonstans i mitten.

Paprikorna går på ett kick att grilla: tanken är att de ska svida till ordentligt i de små liven, de ska bli svarta och förkolnade på ryggarna. När de är täckta i svart sot tar du ut dem och lägger de i en plastpåse och stänger till. Detta gör att det svarta ”skalet” blir lätt som en plätt att skala av. Vänta tills de är ljumna innan du skrider till verket med skalningen, och ställ sedan de skalade grillade paprikorna åt sidan.

När paprikorna är ute ur ugnen ändrar du inställningen till vanlig varmluft/under- övervärme, sådär 180 grader, och låter rödkålen bakas vidare i 15 minuter. Ta sedan ut, rör om, häll över ett gäng hackade valnötter. Ställ åt sidan.

2. Gryt-tajm! The best time! Skala och grovhacka en stor gul lök, fräs på medelvärme i olivolja. Häll i en nypa kanel, torkade chiliflingor efter smak, en nypa paprikapulver, en fet nypa hela kumminfrön och nåt lagerblad. När löken är mjuk för du över den till en skål vid sidan om.

Öka nu på värmen till hög, häll i lite mer olivolja, och stjälp i din mifú (mer utförlig mifú-info och produktrecension finns här). Planen är att mifúkornen ska få lite stekyta, och det kräver tilltro och tålamod. Först vätskar de sig, bubblar på som sjutton som om de vill kokas och inget annat, men sedan när pannan blir torrare ljusnar stekyteförutsättningarna. När de ser torra ut och (förhoppningsvis också) fått lite färg hackar du snabbt upp en klyfta vitlök och häller i.

Häll i löken igen, tillsammans med en burk förkokta kikärtor (som du naturligtvis hällt spadet av och duschat i kallvatten innan) och addera 400 gram krossade tomater. Lägg till en knapp tesked socker för att ta udden av burktomaternas stickiga syrlighet. Smaka av med salt och peppar och eventuellt mer kanel/kumminfrön/paprikapulver. Låt bubbla på medelvärme under lock i sådär femton-tjugo minuter.

3. När grytan är klar, det vill säga när den gått en stund för sig själv och du känner dig nöjd med alla syra/sälta/sötma-parametrar, då tar du den av värmen och hackar upp ett rejält lass dill och öser i. Detta gör all skillnad, piggar upp som sjutton. Plötsligt går maten från murrigt grott-happy meal till lyxig eftermiddagstreat i palatset. Och ännu bättre blir det ju när du också lägger till en näve pistagenötter, grovhackade och vackert grönrosa.

4. Servera med någon slags yoghurtsås (min version för dagen var yoghurt blandad med torkad mynta), och om du vill, inlagd rödlök eller vildgurka. Slå in i libabröd, eller använd brödet för att skopa upp med. Eller bara strunta i bröd! Du gör som du vill. It’s your life. And it’s now or never. Oavsett tycker jag att du kan toppa med extra dill, kanske också extra pistage. Det går liksom inte att överdosera.

Vad kul, nu har du lärt dig något nytt. Och jag har fått skriva av mig. Dessutom är det fredag. Kan det bli bättre.

/Slaktarn

Annons
11:41 18 Maj 2017

Dagens diet:

1. Kopp kaffe med mjölk
2. Spaghetti med några baconbitar
3. Kopp te (grönt)
4. Kopp kaffe (instant) med mjölk (pulver)
5. Två öl och en pommes med ketchup

Nä. Ingen revolutionerande matdag, som synes. Tills…

6. En gryta på tomat, lök, kikärtor, chilifräst mifú och en helskottans massa goda kryddor + ugnsbakad strimlad rödkål med valnötter, sirap och mycket flingsalt + grillad flådd paprika + yoghurt- och myntasås + massor av hackad dill och pistagenötter, alltsammans inrullat i ett rejält libabröd (hurra för libabröd! ”Möjligheternas bröd”, som det står på förpackningen!).

Jaha, vilken av rätterna vill ni helst ha recept på, va? Hörde jag nummer sex?
Tänkte väl det. Återkommer i frågan.

/Slaktarn

Annons
1:29 11 Maj 2017

Hej alla hungriga och mätta. Jag vill rekommendera läsning.

Sedan något år tillbaka tycks gatorna vimla av män på cykel med stora lådor på ryggen. Stora, kantiga, med varierande logotyper: tyska Foodora, finska Wolt, amerikanska Uber Eats. Bolag som levererar restaurangmat till dörren, alltsammans koreograferat genom en tillhörande telefonapp.

Foodora och Wolt var först, sedan kom Uber Eats, och nu senast svenska Hungrig.se. Precis som i den affärsmodell de använder sig av i sin taxiverksamhet handlar det om att krossa konkurrensen med betydligt lägre priser, och långsamt ta över marknaden tills de är ensamma herrar på täppan. Efter en strid ström av tidningsartiklar där Uber Eats-anställda anonymt berättar om de usla vilkor, låga löner och osäkra arbetsförhållanden som är förenat med jobbet tog Breakit-reportern Erik Wisterberg värvning som cykelbud, först hos Uber Eats och sedan hos Foodora, för att genom en slags wallraffig tvåveckorsinfiltration kunna berätta hur verkligheten som anställd där ser ut.

”Kan man beställa mat till dörren med gott samvete?” frågar han sig, eller mig och dig snarare, i inledningen. ”39 mil och 86 leveranser senare har vi ett svar på den frågan.”

Läs hela Erik Wisterbergs artikel här.

Förra veckan hakade hamburgerkedjan Max på ett samarbete med flera leveransbolag. Däribland Uber Eats, som i samband med lanseringen med buller och bång utlovade kunderna tjugo procents rabatt på sina Max-ordrar. Efter Breakits granskning säger Max att samarbetet är något de nu ”ska se över”.

/Slaktarn

PS! Vid lanseringen i oktober i fjol av Uber Eats Sverige skrev jag en notis om det här på bloggen, och fick då relevant kritik för min egen uteblivna kritik mot bolaget genom ett gäng läsvärda kommentarer (läs inlägg och tillhörande kommentarer här).

Killmaterskan! Hört talas om henne? Naturligtvis har du det, i alla fall om du med någorlunda regelbundenhet lyssnar på P3, eller lyckades pricka in när hon blev grundligt utfrågad av Nöjesguiden för en dryg månad sedan.

Har du inte hört talas om henne så är du så att säga in for a treat. Bakom aliaset finns nämligen Linnea Wikblad, som är journalist och programledare i PP3, men också en person som lagar mat, fotar den, och blottar alltsammans i en strid ström av Instagramposter. Det är hon inte ensam om att göra, men just Linnea Wikblads usp är att hon dels är mycket fyndig, och dels att hon lagar mat som man själv gärna vill laga (eller åtminstone äta).

Nu har boken Killmaterskan – en kokbok för dig som har ett kök kommit, utgiven av förlaget Rabén & Sjögren. En go bok fullpackad av recept (med tillhörande bilder av fotograf Sima Korenivski), samt textbaserat nedbrytande av nervositetsframkallande matlagningspekpinnar, fördelat på 124 sidor.


Två smakprover ur boken. Bilder av Lina Forsgren, som stått för det grafiska.

Jag ska unna mig ett exemplar på en gång. Sådär ja.

/Slaktarn

Annons
Annons