Annons
Annons
1:54 7 Apr 2015

Jaha! Här sitter jag och bryter mot reglerna. Dricker en gin och tonic fast det inte är Internationella Gin &Tonic-dagen förrän i övermorgon. Ja, det är sant, det finns en sådan dag. Kvällens val av cocktail och närheten i tid till ovan nämnda högtidsdag inspirerade mig att ge en liten infostund om denna dryck.

Kinin är ett ämne som utvinns från kinaträdets bark och användes förr för att lindra malariasymptom. Kinin råkar dessutom ha förekommit i högre halter i tonic (inte nu längre dock). När britterna tog över styret i Indien i mitten på artonhundratalet konsumerades mängder av tonic i den brittiska armén för att hålla malarian i schack. Kinin har en mycket bitter smak vilket gjorde att sodavattnet på den tiden inte var så värst smakligt. Nu föll det sig så att man upptäckte att den ginranson var man hade till sitt förfogande passade lämpligt att blandas med den bittra tonicen. Sagt och gjort. Drinken kompletterades med is, lite socker för att ytterligare göra smaken snällare samt en skiva lime. Tack malaria för GTn på mitt bord.

Ha så mysigt på torsdag när det är internationella GT-dagen.
/Slaktarn

4:23 5 Apr 2015

Här kommer kloka ord av Clarissa Dickson Wright från det legendariska TV-programmet Two Fat Ladies: ”In the eighties I was sent to teach etiquette to yuppies in need, so I went up with the train every week. One of the things they wanted to learn was how to eat the artichoke. They were very worried about eating artichokes! And i used to say, well use your hands, you can’t eat it any other way. You just got to pull theleafs off, dip them in your sauce and eat them. And only when you get to the bottom, when you get to the heart of the artichoke, you pick up your knife and fork. They couldn’t understand this at all, and I said well you try and eat it any other way! But… the yuppie is gone and the artichoke remains…”

Kronärtskockan, denna grönsakslandets aristokrat, är inte i säsong förän i slutet av sommaren. Till dess rekommenderar jag att man håller till godo med den här varma kronärtskocksdippen gjord på kronärtskocksbottnar på burk.

Aktionsplan: Öppna en burk kronärtskocksbottnar och häll av vätskan, släng ner innehållet i en bunke och mixa tillsammans med en finhackad vitlöksklyfta, rivet skal av en halv citron, grovmalen svartpeppar, en burk creme fraiche och ett par rejäla nävar finriven parmesanost. Smaka och strössla i lite flingsalt efter smak, eventuellt en slatt olivolja om du får feeling. Ös ner alltsammans i en ugnsfast form och baka i ugnen på 200 grader i femton-tjugo minuter. Ta ut, bre på bröd eller ät som tillbehör till något du tycker om.

Får man verkligen för sig att ta ut svängarna kan den här dippen varieras hur mycket som helst. Hacka ner ett par salta sardeller, rosta mandel och strö över, Lägg till persilja eller färsk körvel, släng i något starkt som chiliflingor eller tabasco. Ja ni fattar. Låt inte mig begränsa er.

/Slaktarn

Annons
9:03 3 Apr 2015


Four eggs on a plate av Lucien Freud

Hörrni! Det är påsk. Det betyder för vissa att man samlas i blåkulla och har gruppsex med djävulen och för andra att man myser med familjen och äter godis. För er som läser den här bloggen betyder det utbildning om ägg.

Jag bläddrade lite i min favoritbok Smaklexikon av Niki Segnit och kom över följande intressanta stycke:

Ägg och kyckling: Konstigare kombination än man kan tro. Kommer du på något västerländskt recept med bägge ingredienserna? Kycklingomelett, möjligen. Men blir du sugen på det? Kanske finns det en inbyggd kulturell motvilja mot att servera föräldrar och avkomma tillsammans. Det asiatiska köket saknar sådana hämningar. I Kina knäcker man ägg i kycklingsoppa, stekt ris och i kycklingrisgröt. I Japan finns en risrätt som heter oyakodon, “mor och barn”, kyckling, ägg och salladslök som sjuds i en blandning av soja, dashi och mirin, och serveras på risbädd. Paul Simon lär ha inspirerats till titeln Mother and Child Reunion av en kinesisk restaurangmeny i New York.”

Nej, vi får väl alla medge att det är en ganska stor aning avtändande. I det judiska köket är det strikt nej till att koka killingen i sin modersmjölk. En vän till mig avslöjade sin morbida önskedröm om att någon gång skapa en middag helt baserad på djur-i-djurprincipen (tänk typ: ett ägg i en vaktel i en höna i en gås – paus för äcklade miner och förvirring). Där har vi en västerlänning utan kulturell motvilja mot att servera förälder och avkomma tillsammans.

Glad påsk!
/Slaktarn

Annons
12:00 2 Apr 2015

1. Liberace Cooks

Hundratals smaskiga recept till dig från hans sju matsalar! Kan det bli bättre! Jag vill ogärna vara den som är den, men det krampar sig på ett otrevligt sätt i bröstet när jag tänker på att jag inte äger denna och att den inte längre finns i tryck. Kanske förstår du varför.

2. Karma Cookbook

Tycker du också att makrobiotisk matlagning är så spännande att du smäller av så har du hittat en potentiell ingång till en vänskap med the karma chamelion själv, alltså Boy George. Förbered dig för ett eventuellt möte genom att läsa hans Karma Cookbook: Great tasting dishes to nourish your body and feed your soul. Själv tycker jag att majskorn-bindin på omslaget är skäl nog att investera i denna bok.

3. Natural Harvest

A collection of semen-based recipes. Alltså… nej.

4. Last dinner on the Titanic

Jag tycker egentligen inte att detta behöver motiveras, men bäst att dra lite Titanicfakta ändå. En middag i förstaklassmatsalen var ganska rejäl och minst sagt överdådig. Först coctails och mingel, sedan minst tio rätter med tillhörande viner och avslutningsvis cigarr, starkare drycker och sötsaker. Säkert kul så länge det varade. Här återges menyn för kvällen den fjortonde april år 1912, med tillhörande recept. Ganska mastigt. De sjönk väl som stenar kan jag tro.

5. Cooking with a serial killer

Dorothea Puente är inte bara seriemördare, hon tycker om att laga mat också. Faktiskt var hon enligt utsago väldigt bra på det. Tyvärr hade hon en grej för att lägga gift i maten och mörda sina gäster för att sedan gräva ner dom i trädgården. Tycker du som jag, att det är onödigt att fokusera på det negativa, kan det här vara en bok för dig.

6. Åttio väldigt goda mackor

Blev så glad när jag hittade den här på tradera för en tia. Innehåller receptklassiker som Lasses spaghettimacka och annat ovärdeligt. Men bokens största usp är väl egentligen att ALLA recept börjar med meningen: ”Stek en skiva formbröd i smör”.

7. Classic cooking with Coca-Cola

Hatar du dina tänder? Känner du dig ofta trött och hängig och behöver en liten sockerkick? Eventuellt finner du lösningen i denna bok, som är full av godsaker i stil med Chocolate coke cake och fransk löksoppa i microvågsugn (antagligen innehållande coca-cola). Varför inte bjuda på coca-cola rice nästa gång du bjuder hem någon på middag?

8. Microwave cooking made easy

Så här står det i beskrivningen: ”The mechanics of a microwave are quite simple. And once grasped, they open the door to many exciting and memorable meals. This book brings you the mechanics of michrowave cooking that in turn will guide you through tested and recommended procedures for good results of every recipe”. Okej. Skönt att det finns relevant litteratur (från 2011?!) att vända sig till när man har problem med att få till det med mikrovågsugnen.

Det finns alldeles för många kokböcker i omlopp här i världen. Somliga borde inte få finnas. Jag har utelämnat några som eventuellt kan tänkas tillhöra den kategorin (man kunde misstänka att den där spermakokboken skulle vara en av dem, men den tjänar väl något slags syfte den med), som exempelvis den kickstarterfinansierade The mother’s milk cookbook och Condom meals i want to make for you. Tips på fler överflödiga eller livsnödvändiga kokböcker tar jag mer än gärna emot i kommentarerna om andan faller på.

Vi har väl alla för länge sedan accepterat att den där hamburgaren som ser så god ut i reklamen allt som oftast inte håller riktigt samma visuella mått i verkligheten. Det är inget konstigt med att cheeseburgaren du beställde ser ut som att någon suttit på den. Det är bara så det fungerar. Men hur får burgarkedjorna till det så snyggt i reklamen? Inte är det *en stor nypa kärlek* i alla fall.

Svaret är, föga förvånande, matstylister. Detta fantastiska yrke! Om du trodde att bomullstussar och nålar inte hörde hemma i maten hade du fel. Det kan ju kännas tråkigt att inget någonsin är som man tror och att man blir lurad hit och dit, men sanningen är nog att vi alla slutat tro att det vi beställer ska se ut som på bilden och istället gått med på att peppa kring myten om maten. Ibland behöver man se filmer som denna för att sticka hål på myten så att man kan återgå till att njuta av sina guilty pleasures, det vill säga whoppers som någon suttit på. Det där tvålfagra resultatet får vi fixa själva hemma, inte köpa inslaget i papper för tjugofem spänn.

/Slaktarn

Annons
Annons