Annons
Annons
3:28 9 Dec 2016

Vi ska göra en till turné med Riksteatern våren 2018. I människoår är det om jätte länge. I teaterår är det typ imorgon. Så vi är i full gång med att samla inspiration och läsa på om allt som gör en förbannad och allt som ger en hopp om att denna bajsmacka vi kallar vårt samhälle ska kunna bli till något vackert en dag.

Våran regissör, Astrid Menasanch Tobieson, gav oss i läxa att se dokumentärserien Human. Alltså, jag vet inte vart jag ska börja?! Det var det sorgligaste, vackraste och vidrigaste jag sett. Det är en så fruktansvärt välgjord dokumentär. Jag vet att den fanns på SVT för längesedan, men jag missade den helt då, så jag rekommenderar alla att se den om ni inte redan gjort det. Det är 3 delar, jag har bara sett första och andra, men det övergripande temat är frågan ”Vad gör en människa?” Är det empati? Är det att vi aldrig ger upp? Är det viljan att vara bättre än någon annan? Är det kärlek?

Jag satt ensam och skrattade och grät  om vart annat i två timmar.

Det är enkelt filmat, bara en person som berättar om sin starkaste upplevelse. Men när man ser att vi alla upplever samma saker oavsett vart du kommer ifrån blir man så ledsen och frigjord samtidigt. Det är så uppenbart men också så bortglömt och jag mådde bra av att få se det, även om det var jobbigt. Jag tror att många i Sverige behöver påminnas om sådant här i dessa tider.

6:23 6 Dec 2016

Önskar jag kunde känna mig som en muhfucking starboy, men SJ klockan 06.00 drar ner en rätt snabbt på jorden igen. Vi ses i på Stand up yours ikväll! 

Jag är mer den här ligan…. 

Annons
7:39 5 Dec 2016

Jag och Bianca har jobbat i två dagar nu och vridit våra hjärnor ut och in. Ibland tar vi ett steg bort ifrån oss själva och lyssnar på det vi säger. Vi tycker och tänker utan att egentligen veta så mycket om det. Vi anstränger oss att ta reda på fakta och läser på, men ju mer vi vet desto mer inser vi att vi inte har en aning. Det finns en stand up som Joe Rogen gjorde för länge sedan. Han kanske är något av en tveksam person när det kommer till mycket, men den här biten är väldigt rolig och sammanfattar den här dagen.

Sen började vi tänka på Trump och att ingen gillar att lystna på experter som babblar på utan att komma med en lösning. Alla (inklusive jag) vill ha en platt och lätt förklarad anledning till hur vi ska bli av med IS och varför min vårdcentral läggs ner. Alla är rädda, alla vill att det ska lösa sig, men ingen vet hur. Och det är ju inte så konstigt.

Men det som är läskigt är att istället för se vad som händer och att ta dom små ledtrådar vi iallafall lyckats hitta på allvar, titta bakåt och tänka ”Jag kanske inte kan klura ut vad som kommer hända här näst. Men jag kan se hur illa det har gått förr”, blundar vi och väntar. Men vad väntar vi på? Att det ska bli outhärdligt för mig personligen? Att det inte bara påverkar ”dom”?

Man kan skratta åt Trumps tweets och tänka att det är ju bara 4 år. Men är det din stad som kommer bombas under dom 4 åren?

Ingen kommer lösa det här problemet åt oss och ju längre vi blundar desto svårare kommer det bli. Det första steget är att inte förminska det. Jag vet inte vad som behöver göras. Jag känner mig som en av dom Joe Rogan pratar om. Men jag väljer att ta det är på allvar tills jag blivit rejält motbevisad i praktiken.

Annons
5:17 4 Dec 2016


Jag och Bianca ska båda uppträda på Stand up yours på tisdag, fast med varsina set. Dubbelt trubbel. Nu är jag i Malmö och vi ska repa våra grejer och skriva nytt. Kul! 

Om du råkar vara i Stockholm tisdag 6/12 (Finlands självständighetsdag btw… ja, det är viktigt för världen att veta…) så kom till kägelbanan och kolla på mig, Bianca, Nathalie Cécile, Shanti Rydwall Menon, Pernilla Hammargren och såklart DJ Lebb Zeppelin vid skivspelarna! 

Kommer bli amazing ;) 

2:52 30 Nov 2016

Jag har börjat läsa mina gamla dagböcker. Lård häv mörsi! Det e mycket känslor… kul, jobbigt, pinsamt och konfronterande. Känner jag mig helt dum i huvet, gränslös, fett roligt och bäst på en och samma gång. Väldigt förvirrande…  Men trotts det rekommenderar jag alla att skriva dagbok. Det är ett jättebra sätt av reda ut saker för sig själv när man är lost i livet. Och läser man dom efteråt kan få syn på hur man har resonerat back in the day, se hur man ibland lurar sig själv eller tänker på sätt som är dåliga för en och föhoppningsvis lära sig av det. 

Just nu håller jag på att skriva ny musik som handlar om ett break up och massa annat som hände för ett par år sedan.

Därför började jag läsa om vad jag skrivit om den tiden när allt hände. Det är verkligen inte samma att minnas nått med facit i hand som det va att genomgå det.

Men förutom det så hittade jag också massor av guld. Som det här brevet Bianca och min kusin lämnat till mig en morgon.

 

Från och med nu ska jag börja skriva under brev till Skatteverket med ”kossu & Lonkero”. 

Så, kossu & lonkero på er! 

Håll dig uppdaterad!

Gilla Nöjesguiden!

Vill du få veta precis allt som händer på nöjesguiden.se? Gilla oss på Facebook!

Gilla
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons