Med den rubriken hade jag inlett om jag varit programledare för Eurovision Song Contest, men okej. Jag börjar skolan imorgon. Min franskkurs på Stockholms Universitet. DÖR. Ligger på sängen och viftar med benen i luften som en fnittrig cheerleader och skriver listor på vad jag ska göra under terminen och pratar i telefon. Det är samma känsla som att man är 15 igen och köper ”fina” skrivblock så att det ska bli ”kul” att plugga. Så blir det aldrig. 

Jag undrar så mycket hur det kommer vara. Universitetet alltså. Vet inte ens vilka jag ska gå med. Det är en kvällskurs så det kommer förmodligen att vara ashög medelålder och så kommer jag komma där helt fjunig och typ fråga om de vet någon bra pensionsfond eller hur det kändes att föda barn. 

Har inte ens köpt kurslitteratur än. Får ångest bara jag tänker på det faktiskt. Om någon här har pluggat nybörjarkurs i franska så kan ni ju höra av er, så jag kan köpa era böcker och amma dem med min hjärna under det kommande året. MINNS på grundskolan/gymnasiet när man kollade på första sidan i sina läroböcker och kollade vilka som hade haft boken innan och typ ”Ååååh hoppas att det var någon snygg!!!”. Det var en klen tröst när resten av boken var jättetråkig. 

Vet inte ens vad jag ska ha på mig imorgon så det kanske inte blir någon skola över huvud taget. Slutar väl med att jag kommer dit med randig tröja och en baguette i handen. Hur ska man hälsa på franskläraren då? Typ två kindpussar och en blöt kyss på handen? Den enda tanken i mitt huvud imorgon kommer vara ”Säg inte Voulez vous cocher avec moi säg inte voulez vous cocher avec moi säg inte voulez vous cocher avec moi”.  

Alltså jag börjar tröttna på alla magar. Det finns för många. Ballongmage blablabla, laktos och mjölk och sånt. Senaste grejen verkar vara ”vetemage”.  Jag tänker mig nu att magen är en stor åker inne i kroppen där det växer massa näringsrikt vete. Isåfall så borde ju ”skörden” helt klart vara naveludd. 

Apropå magar så har jag alltid undrat hur det är att vara en kossa och ha fyra stycken magar att hålla koll på. Jag tror jag skulle få lite beslutsångest om jag hade fyra stycken att välja mellan. Å andra sidan så skulle jag ju kunna äta mycket mer. Typ om man delar upp sin portion mellan sina fyra magar så att man inte blir fet. Det är jättesmart ju? Är så arg och besviken på evolutionen nu och att jag inte fick tre magar till, för det hade verkligen behövts. 

JAHA då var det höst. Är så ledsen över det här. Jag brukar kalla hösten för världens mest utdragna klädpokertävling för träden. De tappar typ ett löv om dagen i slaget mot vintern. De vet att de kommer förlora men ändå så ger de inte upp förrän de står där helt nakna och strippar i november. Game over. Sen så hör man hur vinden viner mellan träden och viskar ”I will survive” och sen så blommar de igen i maj och alla instagrammar och är glada. 

Det här är ju lite klyschigt men…………………… VAD HÄNDE MED SOMMAREN???? Jag har ju inte direkt legat på en klippa och hånglat med en fästing. Det känns som en evighet sedan jag tog studenten i juni och vissa av de hjärncellerna som gick till spillo kommer inte att komma tillbaka, men jag vet inte vad som hände sen. Det har varit min första sommar som myndig i Stockholm och jag har inte gått ut på krogen en enda gång. Jag måste vara den enda 18-åringen någonsin som flyttat till Stockholm i juni utan att ha festat på hela sommaren. Jag har inte ens haft lust. Eller en gång i juni så drack jag en hel flaska öl. 

Sitter här och kollar ut genom mitt köksfönster istället. En exklusiv förhandsvisning av vad livet som 65-åring kommer att bestå av. Till vänster på bilden så ser ni en blomkruka utan blommor för att jag inte har orkat plantera något på hela sommaren. Förlåt mamma. Jord ser ut att vara lika roligt som kladdkaka vid en första anblick, men det är inte alls lika kul. 

Lady Gaga igår var………sjukt. Man känner på sig att en konsert kommer bli bra när artisten rider in på en svart emo-enhörning. Sen så fortsatte hon med att bli utkrystad live på scen ur en konstgjord vagina innan hon började sjunga Born This Way och bjöd på glamourös show. Dock att jag alltid kommer vara skiträdd för henne. Skulle ha dött om jag stod närmare scenen och hade varit rädd för att hon skulle ta upp mig på scen och strimla ner mig till en haute couture-klänning av hud och finnar. 

Det jobbiga som typ alla artister gör på typ alla konserter är ju det här snacket ”Hey guys, this is the last song for tonight” men det blir aldrig den sista sången eftersom de säger samma sak typ fem gånger. Okej om man sjunger en sång till, men när det blir typ tre extranummer man ba KOM IGEN!!!!

Det påminner lite om när jag äter chips. Jag bara ”Hey guys, this is my last chips”, men så öppnar jag två påsar till efteråt. Antar att det är rätt mänskligt beteende att säga sådär oavsett om det handlar om chipspåsar eller utsålda arenakonserter. Det är väl typ det enda som jag och Lady Gaga har gemensamt. 

Här satt vi. Hade inte varit skitkul att ramla ner. 

Ikväll ska jag gå på Lady Gaga. Hennes andra konsert i Stockholm den här veckan. En del av mig tycker att det är så igår att gå på Lady Gaga, men jag fick inte biljetter till den första konserten så BUHU jag har fått vänta en gryning på att få se henne. Eller om man vänder det åt andra hållet så kan man ju säga att Lady Gaga har fått vänta i ett dygn extra för att få se mig, och det är jag ledsen över. 

Om Globen är en stor vit klotgrill så kommer Lady Gaga att vara köttbiten i mitten som alla vill ha. Om Globen är en stor bubblande fondüegryta så är Lady Gaga den smälta osten som breder ut sig på scenen och förtrollar publiken och gör att alla pressar sig fram och vill vara så nära som möjligt. Jag kallar det för fondüesyndromet, och alla konserter borde vara så.