Jultraditioner

21:00 5 Dec 2017

Sandra Beijer:

Vad ska du göra på julafton?
Jag ska äta lunch på Sturehof med min familj. Vi är ju alla vuxna i min familj och inga barn eller bebisar, och då bestämde vi att ha lite okonventionella jular innan folk får för sig att yngla av sig. På kvällen tänkte jag ha hemmafest.//Sandra

Julen är helig för mig och jag har en ganska så bestämd bild av hur jag vill att den ska vara.
Detta skapar givetvis ett dilemma och lite av en julångest eftersom både min och min syrras familj har utökats väsentligt och numera inkluderar hennes man, Lilla Palt och Lilla Korv, min sambo M, fjortonåringen och tioåringen, deras mamma, en farmor, mormor och morfar samt diverse svägerskor och svågrar.
Det familjepusslet är inte de enklaste att lägga och i år så kommer vi fira i fyra olika konstellationer – 22, 23, 24 och 29 december.
För mig är det viktigaste att vara tillsammans men hur gärna jag än skulle vilja och slog knut på mig själv 18 gånger om så går det inte att få ihop det så som jag drömmer om i mitt huvud, och det gör mig lite ledsen, samtidigt som jag faktiskt får acceptera att det är så livet ser ut nu.
Men…
Däremot är steget därifrån långt till att gå ut och käka restauranglunch och sedan ha hemmafest på kvällen som Sandra Beijer planerat, men tydligen är det inte helt ovanligt i Stockholm om jag förstått saken rätt. Jag har bara bott i Småland och Stockholm i Sverige så de får utgöra mina referenspunkter.
Jag minns när jag var tillsammans mitt ex och jag frågade honom vad hans familj brukar göra på julafton och han svarade ”jag ska gå ut med mina kompisar”.
Say what? Det har man ju hela året på sig att göra!
Julen ska vara mysig, uppkrupen i soffan men nära och kära – kanske ett glas vin eller glögg och en mysig film.
I min värld är utgång på julafton någonting som Ebenezer Scrooge eller Grinchen skulle kunna hitta på för att splittra familjen!
Jag säger som Lotta på Bråkmakargatan: OCH PÅ MIN FÖDELSEDAG JULAFTON OCH ALLT!!!
Hade någon bjudit mig på hemmafest på julafton så skulle jag trott att de skojade. Kanske om man bodde borta en jul – typ utbytesstudent eller liknande och ens vänner blir lite av en substitut-familj och man är fler som inte har några nära eller kära på plats med annars…?
Jag tycker inte ens att man går ut på nyårsafton!

Är jag en traditionsgalen tant? Eller bara obstinat?
Och snälla – säg att jag inte är den enda?

81 kommentarer | “Jultraditioner”

Skriv kommentar
Tillbaka upp
  1. Lisa skriver:

    Absolut inte! Även jag är stenhård med traditioner. Min mormors tradition var till exempel att aldrig tända adventsljusstakarna innan advent och det håller även min mamma på och så även jag. Jag firar julen tillsammans med min familj och klockan 3 är det Kalle Anka. Därefter äter vi en stor härlig middag och sedan kryper vi upp i tv soffan och ser på en film eller lyssnar på musik. Aldrig att jag någonsin bryter på de traditionerna.

  2. E skriver:

    Min man brukar gå ut och träffa sina kompisar efter att barnen somnat. De har gjort det sen de var tonåringar och då alla kommer hem till hemstaden över jul ses de på kvällen och tar några öl ihop. Själv skulle jag aldrig komma på tanken och stannar hemma och myser med svärföräldrarna istället. Eller ja, går och lägger mig kl 21 då jag ska upp med barnen kl 5 morgonen efter.

  3. Bisarr skriver:

    Nu ska ankpungs 3 söner under 5 år få varsin surfplatta. De har redan varsin smartphone. Obegripligt hur en tvååring kan behöva detta… spännande utveckling!

    1. vivi the one and only skriver:

      Snälla få inte Ankpung att bli någon igen. Det är så skönt att slippa läsa om henne.

  4. Emma skriver:

    Nä skulle aldrig gå ut på julafton, älskar traditionerna med min familj, Men så kommer jag också från en ”kärnfamilj” som älskar att umgås och fira med god mat och varandra. Kan tänka mig att det är stor skillnad om man kommer från en splittrad familj eller om man hatar julen och alla de krav den innebär, då är det nog jätteskönt att gå ut och fira med kompisar istället.

    Min kille kommer från England och firar därmed jul den 25e, men där går man ändå ut med sina kompisar den 24e och firar med familjen den 25e. Det kommer jag däremot aldrig förstå. För mig vore det nog faktiskt snäppet värre att gå ut den 23e och vara bakis på julafton än att gå ut på själva julaftonskvällen!

  5. Humlan skriver:

    Du utgår från att alla har nära och kära att fira med. Eller att alla har någon familj de vill fira med. Julen är en högtid med familjebråk, fylla och barn som far illa på många håll.
    En helg då de ensamma känner sig som ensammast.
    Så jag tycker det är bra att det går att fira på olika sätt.
    Innan min bror fick barn gick han alltid ut på julafton, det trivdes han med.

    Traditioner är mysigt, men att bryta traditioner är också bra. Eller skaffa nya traditioner.
    Alla är vi olika, jag tycker traditioner är mysiga men tycker det är superviktigt att alla gör på sitt eget sätt och vågar ändra sig.

    Om traditionerna är livsviktiga blir det ett måste och ofta för överspänt, blir något som det inte ska så blir allt förstört för många. Glädjen är det viktigaste, inte måstena.

    1. LindaEd skriver:

      Jag håller med dig, Humlan. Vår familj har inga anhöriga att fira jul med vilket är något vi har förlikat oss med för flera år sedan. Ändå får man en klump i magen över allt ståhej och alla måsten som förknippas med julen. Vi firar jul på vårt sätt, med våra tre lammungar och det brukar bli både fint och trevligt.

      /Linda

    2. 🔞 skriver:

      Tack, mina barndomsjular gick ut på att gå upp på morgonen och titta på tv fram till 12-13 och sen äta några mackor framför kalle ankas jul. Då kände jag lite gemenskap med alla familjer jag tänkte satt runt om i Sverige just då och myste framför tv:n. Nu har jag barn själv och julpyntar från 1 december och de ska alltid, alltid ha en varm och trygg famn att vakna till men tyvärr kan jag inte ge dem stora familjeträffar eller liknande, det är bara vi.

  6. Christina skriver:

    Här skapar vi (min man och jag) våra egna traditioner och i år kör vi på ett nytt koncept över jul och åker till Barcelona. Julklappar har vi skippat sen några år tillbaka men däremot vill vi ha skinka, pepparkakor och lussebullar! Så det har vi hemma och mumsar på veckorna innan vi åker.

    Traditionella jular var det i barndomen men det har jag tröttnat på och tror att detta med att åka i väg över julen kan vara vår nya grej!

  7. Josse skriver:

    Jag håller med 🙁 Alla mina jular har inte varit med familj men om jag får välja så föredrar jag att spendera jul hemma med familj! Nyår är jag mer flexibel med. Detta året ska jag på temafest!

  8. Ellen skriver:

    Julen är helig för mig, följer samma traditioner varje år! Vår familj firar med övriga släkten + respektive + barn osv, då alla ständigt ynglar av sig är vi numera 34 pers 😀 Då vi börjar bli så många uppkom frågan i år om vi ska börja dela på oss, men icke! Finns det hjärterum… 😀

    1. Cilla skriver:

      Och jag får typ panik bara av att läsa om det, så olika vi alla är 🙂

  9. Sacha skriver:

    Är det inte på juldagen som är ”festdag” över jul? Kanske bara är här i mörkaste Småland. Hemvändarfest eller vad det kallas 🙄🤷🏼‍♀️

    1. M den äldre skriver:

      Säger bara Bodegan i Emmaboda😉

      1. Anonym skriver:

        Är det Pepes bodega? 🙂

    2. Jen skriver:

      Jo här är en stockholmare vars alla jag känner (som inte har barn) går ut på juldagen. Julafton är för familjemys och juldagen för fest. Mkt drag på klubbarna.

      Jag har bara haft härliga familjejular under min uppväxt och personligen vill jag alltid vara hemma med familjen på julafton.

      Tycker dock det är toppen att kompisgäng kan mötas upp och mysa/festa/pilla naveln tillsammans om man hellre gör det än att umgås med familj som man kanske inte ens är nära. För när jag tänker på det är nog det viktigaste med julen att omringa sig av nära och kära. ❤️

    3. Bulle i ugnen skriver:

      Nej då, även i Värmland där jag är uppvuxen.

  10. Jull skriver:

    De senaste tre åren har jag hoppat in och jobbat extra på julafton. Har alltid avskytt julen och har varken lust eller ork att fira den. Känner att mina kollegor som har familjer, barnbarn och sambos kan få fira jul så kan jag ta extralönen man får på julafton istället 😉
    Traditioner är väl sjukt individuellt, men för mig känns nyår och valborg (bor i en studentstad så det är stora fester) viktigare. Det kan ju också bero på att jag varken har barn eller har haft en större familj under uppväxten som traditioner där familjen ska samlas inte intresserar mig, men jag kanske ändrar mig, vad vet jag?

  11. Line skriver:

    Jag (stockholmare) brukade gå ut med mina kompisar på julafton när jag var runt 20. Nu som 30-åring har jag noll intresse av det. Jag väljer hemmets trygga vrå framför krogen alla gånger.

  12. Elin skriver:

    Jag skulle aldrig någonsin ”festa” på julen. Precis som du säger är det ju en högtid för mys, inget jävla supande!

  13. Julia skriver:

    Haha du kanske är lite väl besatt av traditioner 😂

    Jag undrar lite för vem man gör det? Låter ju mest som regler eller tvång. Har man funderat på varför?

    Jag är lite emot traditioner snarare, varför ska jag göra något bara för det var viktigt för min mormor eller för människor på 50-talet? Eller 1890-talet?
    Alla får väl göra som dom vill.

    Vi skiter I släkt och sånt och är hemma på jul bara min man och jag, vi ska nog göra en Jansson tror jag. Och kanske nåt mer. Det härliga var att när vi sa det till släkten så tyckte de flesta bara att det lät gött och var smart. Ingen stor grej tack och lov.

    vi har dessutom inte ens julpyntat. Eller jo, har en ljusslinga i en vas, räknas det?
    Såklart vi tänder ljus och har det mysigt. Men varför göra det jobbigare än nödvändigt? Vi är hemma och myser, äter gott och rår om varandra. Hur ofta hinner man det?

    1. Lisa skriver:

      Varför måste man göra det för någon? Jag gör det för mig och ingen annan precis som jag städar för mig och klär upp mig för mig.

  14. anonym skriver:

    Ja när nära och kära går bort är julen inte så kul. Åker helst bort likaså på nyår. Firat jul med släkt så många gånger så vill för att komma bort från minnen göra något helt annat.✈🏄

  15. Anonym skriver:

    Tyckte alltid julen var viktig som liten men när jag växte upp och flyttade hemifrån så var inte julen lika viktig längre. Jag älskar julen men det gjorde liksom inget längre om jag missade Kalle anka tillexempel. Så jag brukade alltid jobba på julen på förmiddag/ eftermiddag och sedan firade med familjen på kvällen. Men nu har jag barn och gått tillbaka till traditonella firandet av julen. Skulle aldrig vilja jobba på en jul idag 🙂

  16. Malin skriver:

    Julen är väldigt ångestladdad för mig så jag tyckte det lät som en befrielse när jag läste om hur Sandra firar jul.

    1. Karro skriver:

      Samma här❤️ Gillar också öppenheten och självklarheten i Sandras inlägg. Befriande!

  17. Andj skriver:

    Vi har 0 traditioner i min familj. Verkligen inga alls. Ska plugga över jul, så skönt att ha det som undanflykt. Sambos släkt förstår inte varför jag inte vill fira med gran och Kalle Anka och allt skit, känns alltid som om jag måste vara delaktig där. Helst vill jag vara ensam hemma och ta det lugnt.

  18. Tessan skriver:

    Är det någon som har sparat ned Bookans senaste IG live? Den från ikväll?

    1. Katja skriver:

      Nä är blockad (utan anledning) vad hände hos henne idag då 😀?? Saknar hennes knäppa inlägg och videos om tonfisk och grejjer 😂

      1. Tessan skriver:

        Instagram ska ha en funktion där man kan livsända tillsammans med någon. Min kompis ska alltså då ha tryckt på den knappen och Bookisen har då tryckt ja och så ska de ha sänt live ihop. Måste komma över detta klippet känner jag. Mitt liv är ej komplett utan.

        1. Anonym skriver:

          Det var det mest cringeiga jag sett i hela mitt liv

  19. E2 skriver:

    På julen ska man äta och mysa. Man dricker glögg/julmust och äter lite godis och pepparkakor till Kalle Anka. Sen kollar vi på efterföljande program medan maten görs i ordning (mamma brukar inte vilja ha hjälp 😂), äter sedan middag och därefter öppnar man julklappar. Sen ser vi på något kul på tvn och myser. Skulle aaaldrig festa på julen

  20. Sara den rara skriver:

    Jag är nog också en liten traditionell tant när det kommer till julfirandet. I min ungdom, innan jag fick sambo och barn, kunde jag lika gärna hoppat över julfirandet men nu med min egna familj kan jag tycka det är mysigt att samla släkten och äta god mat och sedan jäsa i soffan med något gott tilltugg och julmust. Förstår dock att alla inte tycker om julen och precis som någon skrev, tänk på alla som sitter ensamma och kanske inte har någon nära. Då är det väl ett ypperligt tillfälle att gå ut och träffa sina kompisar. =) Eller tänk bara på alla pensionärer som sitter ensamma på julafton. Det är något som gör mig ledsen om något, inte att ungdomar träffas och har kul tillsammans på julafton. 🙂

  21. J skriver:

    Skiter i julen, helt ointresserad. Har alltid haft ”all in” i barndomen men nu.. nä. Önskar jag kunde slippa allt men partner och barn vill ha JÄTTE-jul. Bara att anpassa sig då jag är i minoritet.

    1. Sacha skriver:

      Samma här. Julen är så… Överskattad. Hade jag kunnat så hade jag sovit ända fram till nyår för att slippa hela den.

  22. Matilda skriver:

    Jag har noll känsla för högtider och hade gärna sluppit. Fortfarande viktigt för delar av min familj så får ofta lite men vägrar julklappar. Som tur är är min sambos familj lika ointresserade så det känns gött.

  23. Jadå skriver:

    Älskade julafton som liten, som tonåring inte så mycket och nu som vuxen är jag glad att jag inte bor nära familj/släkt för är inte hemma över jul längre = urskönt.
    Förra julen var en av de bästa jag haft och det var bara jag o min sambo. Vi bakade kakor, eld i brasan, lyssna på julmusik och hade skink cook off! Jag vann 😉 Sen spela vi spel resten av kvällen och bara myste!

  24. Anonym skriver:

    Lätt att säga att julen ”ska vara mysig, tillsammans med nära och kära” när man har familj att ”mysa” tillsammans med… Kan vara en befrielse för många att få slippa fira jul om man känner för det, gå ut och festa eller resa bort, till exempel. Kan finnas tusen anledningar till detta. Så himla jobbigt när det finns en rådande föreställning om hur en ”riktig jul” ska eller bör firas när man själv inte kan det, man blir så fruktansvärt utanför…

  25. ĪIdà skriver:

    Ibland slår tanken mig att det här kommentarsfältet är för den unga generationen vad Karlavagnen är för den äldre. ”Vad har du för jultraditioner? Ring in och berätta” och sen ringer folk in och berättar att de ser kalle vid tre och har julgran (äkta ska det vara!) och äter prinskorv och knäck osv. Om det inte framgår tydligt så ÄLSKAR jag det här kommentarsfältet (men hatar Karlavagnen…) puss på er

    1. Sacha skriver:

      Haha Karlavagnen. Mest bara fyllon som ringde in dit ibland. Då fick man sig ett gott skratt på jobbet 😂 Men du har rätt, ibland känns det så

  26. Ira skriver:

    Nyseparerade och barnlös julafton. Blir glad läsa om okonventionellt firande. Då slipper jag känna mig så fel i min ensamhet. Övrig familj firar julafton på sitt sätt

  27. onthalow skriver:

    Tycker du är lite löjlig nu. Alla får göra som dom vill. I min familj slutade vi fira för några år sen. Inga småbarn eller så inom närmsta släkten så det känns överflödigt.
    Julen är för barnen enligt mig 🙂

  28. Anonym skriver:

    I år lär inte folk få sina julklappar om de skickar de med Postnord iallafall, God jul Regeringen Löfven och Postnords inkompetenta företagsledning.
    Här blir det traditionsenligt julfirande med julvärd arna Lotta och Erik, Kalle Anka och mat och trevligt umgänge.

  29. Missen skriver:

    Det är just sånt hör som gör att julen är förknippad med mycket ångest för mig. Att höra hur man ”ska” göra och känna är fruktansvärt när man inget hellre vill än att FÅ känna så. Jag är uppväxt med jular med bråk, psykoser och allmänt miserabel hemsituation och för mig var det en befrielse och välsignelse när jag blev vuxen och kunde umgås med mina vänner på julafton. DET blev det dör efterlängtade myset. Nu har jag egen familj och firar mer traditionellt men kommer aldrig glömma känslan av att gråta sig till sömns på julafton och veta att jag var tvungen att ljuga ihop en historia om hur mysig julen varit för att passa in bland alla andra när jullovet var slut. Man ska aldrig ta för givet att alla vill samma och vara ödmjuk inför andras val. Man vet aldrig vad de går igenom.

    1. ĪIdà skriver:

      Att andra inte har samma erfarenheter och förutsättningar som en själv är en värdefull insikt. ❤

  30. R skriver:

    Fattar heller inte varför man väljer att festa under julen, absolut att alla har olika förutsättningar och kanske inte har en bra relation med sin släkt. Men ändå, hur ego det än må låta. Man har 300+ dagar om året att festa.

    1. Anonym skriver:

      Här kommer en förklaring, nämligen att den som inte har en bra relation med familj/släkt kanske också vill hitta på något roligt på julen och inte bara sitta hemma ensam.

    2. ĪIdà skriver:

      Och du har 300+ dagar att umgås med familj och släkt, varför måste du göra det precis på julafton?….

  31. H skriver:

    Julen är alltid ångestladdad för mig. Skilds föräldrar och minns alltid saknaden av den ena föräldern på julafton som jag (själv tyckte synd om för jag såg pappa eller mamma framför mig sitta helt ensam på julen…..) men förmodligen festade dem till det den föräldern som
    Ej hade barnen på julafton eller firade med ”sin släkt”. Än idag 27 år gammal bringar bara julen ångest. Pappa har sin nya familj där dem alltid ska fira med hennes släkt och även om jag är bjuden dit har jag ingen lust. Känner mig som en utböling. Vill skaffa min egna familj och skapa egna jultraditioner. ❤❤❤

    1. M skriver:

      Känner 100% igen mig i din sista mening där (och även till dels i resten av din kommentar – pappa firar med sin sambos släkt och bjuder alltid oss barn, men vi säger alltid nej och firar med mamma istället. Känner mig alltid dum och taskig. Varje år). Speciellt i år känner jag en enorm längtan efter att få skapa egna traditioner med någon.

    2. J skriver:

      Ja fyfan vad många gånger en hade ont i magen för att man lämande den ena föräldern ensam och åkte iväg till den andre för julaftonfirande 🙁 Usch nu lipar jag. Ser pappa sitta där helt själv 🙁 Mamma hade ju ”ändå” alltid sin nya man, eller släkt eller övriga syskon som inte var min pappas o fira med så de åren vi fira med pappa var hon inte ensam men pappa hade ingen. Önskar jag kunde gå tillbaka i tiden och välja att fira med honom när det skulle vart min mammas jul.

  32. H skriver:

    Kenza inte bloggat på över 1 dygn och ej uppdaterat instagram senaste 4 dygnen… varför blir man orolig? Kanske bara är ett tecken på att man själv bör dra ner på sociala medierna? 🤔 Eller bara ett tecken på att man kan känna empati och oro för en annan person…. vad vet jag.

    1. Em.e skriver:

      Du blir väl orolig för att hon flera gånger hintat om hur dåligt hon mår nu det sista. Eftersom hon är så privat av sig i vanliga fall så har hon säkert bara delat med sig typ 5% av hur det faktiskt är. Har hon tagit en liten paus så är den nog välbehövlig 🙂

  33. M skriver:

    Toppen om hon och hennes familj har hittat ett upplägg som passar dem. Jag vet att vår familj trevade sig fram lite och hade faktiskt ett par ganska trista jular ett par år där när alla barn blev unga vuxna och vi visste inte riktigt hur vi skulle fira osv. Man tuffar ju på som man alltid gjort men jag vet att jag gick och la mig ganska ledsen där ett par år, på julaftonskvällen för att magin kändes helt bortblåst. Förra året kändes det lite bättre igen men jag fick kämpa ganska rejält själv med pyssel, julklappar till alla osv. då ingen annan i min familj gjorde det. Min poäng är väl bara att det viktigaste ju är att man gör vad som blir bäst för just sin egen familj.

    Min första tanke ang. Sandras planer var dock, vem ska komma på festen? För även om hennes familj inte firar tillsammans på kvällen så gör väl nog de flesta det. Min mamma hade i alla fall blivit lite besviken på mig tror jag om jag firade med familjen på dagen men sedan drog på fest framåt kvällen.

    Vad jag vet så festar fler den 25 dec i Sverige. När jag bodde i England dock så var det vanligt att man gick ut och festade den 24 och sedan firade jul med familjen den 25 dec såklart.

  34. Kneja skriver:

    Jag är uppvuxen med skilda föräldrar. Dela även upp det med mor-/farföräldrar som också är skilda. Samt släktingar som var för gamla för att orka med det traditionella firandet men som ändå ville ha besök.
    Som vuxen har jag arbetat de flesta julhelgerna, glöm det där med röda dagar och ledigt… schemat rullar på oavsett. Och så skaffade man sig en partner och då fick man gånga antalet besök i juletid.
    Nej, jul är för mig bara stress och klappar som köps ”bara för att”.
    Ett år bojkottade jag och mamma julen. Vi åt pizza och tittade på Kalle Ankas jul utan någon som helst stress. Bästa julen ever!
    Önskar att jag var modig nog att göra varje jul sådär…Att bara göra det man vill och inte det man måste.

    1. ĪIdà skriver:

      Jag åkte själv på en weekend förra julen. Lugnet inom mig när folk på jobbet stressade över klappar och besök och städa och fixa var oslagbart. Jag hade en underbar och lugn jul

  35. G skriver:

    Hela härliga familjen på 26 personer mellan 6 månader och 80 år firar tillsammans. Julbord där alla bidrar med något. Tomte och en massa snö. . Dagen börjas med bad på badhuset och mys i bubbelpool. Endast de små får julklappar. Barnvänligt utan alkohol. Endast paket till barnen. Längtar.

    1. Kat skriver:

      Varför hör jag om detta så ofta nu för tiden, att man endast köper julklappar till barnen? Det är väl en mysig tradition i sig att ge och få julklappar, varför ger man upp det? 🙂

      1. Elli skriver:

        Fast JOBBIGT och DYRT att köpa till 25 pers!!

  36. T skriver:

    http://kenzas.se/2017/12/04/monday-workout-3/#respond

    är inte det här en JÄTTEmärklig min??? eller är det jag som e märklig? (sveriges snyggaste tjej så inte för det, bara minen som jag tycker ser galen ut)

    1. Sia skriver:

      Sveriges snyggaste tjej lol, herregud!

    2. Blixten skriver:

      Hon suger in kkinderna förbatt få smalare ansikte. Hon gör det rätt ofta för att framhäva kindbenen. Jätteful min på en jättefin tjej.

  37. Mal skriver:

    OT: Bella och hennes ”misstags”lucka från igår där hon menar att hon säkert gick back en kvarts miljon kronor på Egoboost Magazine. 250 000 är väl inte en sån brakförlust ändå, speciellt inte sett över flera år som hon påstår? Visst är det mycket pengar men sett både till omsättning och Bellas livsstils-omkostnader idag så är det väl inget att tala om? Om hon nu inte slarvat med räknesnurran igen som när hon påstod att hon hade 900 000 läsare i Umeå 😂😂😂

    1. Anonym skriver:

      På tal om misstagsluckan. Någon hävdar att hon ljuger kring anledningen till varför föreläsningen på Brown blev inställd. Någon som har info kring detta eller sett om diskuteras någonstans?

  38. Anonym skriver:

    Förra julen var första på väldigt många år som firades hemma i Sverige. Vår jultradition har varit att åka solsemester men förra året bröts alltså detta och herrejävlar vad tråkigt det var på julafton. En av anledningen till att vi blev hemma var att vi inte kunde komma överens om vart vi skulle åka (olika viljor och en mor som inte längre ville/kunde stå för kalaset och vars utslagsröst därmed försvann) så då bestämde jag mig för att jag hellre firar jul ensam på valfri ort istället för hemma i soffan. Övriga familjemedlemmar slogs nog av samma tanke så i år firar vi första gången på varsitt håll. De enda som har problem med detta är folk runt omkring som inte kan förstå hur vi kan välja att fira på olika håll. Personligen njuter jag av julstämningen hela december helt utan förberedelsestressen samtidigt som jag har en kul resa att se fram emot.

  39. M. Den riktiga skriver:

    Som liten var jag med hela tjocka släkten på julafton. Har aldrig hört om folk som festat på julafton tror jag dock🧐 Min favorittradition är den från min pappas sida av familjen, då han är amerikan brukar vi få varsin present på morgonen för juldagen till frukost, då drack man varm choklad framför julgranen. Sen var vi så otåliga så tillsist ändra vi så att det var på morgonen till julafton istället. De brukade fyllas med amerikanskt godis som ej fanns i Sverige på 90-talet som farmor skickat över. Sen nåt annat litet som typ strumpor. För mig är just julstrumpor heliga♥️

  40. Jenny skriver:

    Jag tycker det är viktigt att inte tjata om att julen SKA vara familjemys och storslagna traditioner. Just för de som inte har möjlighet till något av det.

    Jag har haft en vän(som tyvärr bott 100 mil bort) som hade föräldrar som misshandlade henom, var missbrukare och som var tvungen att flytta hemifrån som 16-åring pga det. Hen fick sitta själv varje jul iom att ingen familj fanns att umgås med och inga vänner bjöd hem hen över julen.
    Jag tyckte det var fruktansvärt att se hur ont det gjorde och bjöd givetvis in hen till mig. Men iom avståndet gick det inte. Hen avskydde jul etc av givna skäl.

    Jag har en stor familj som är mkt sociala och nära. Vi brukar fira allihop ihop i ett glädjefyllt kaos.
    Men lite för många år har jag jobbat för mkt och blivit sjuk vid enda ledigheten – jul/nyår. Så då har jag sovit och latat mig hemma. Lite ledsamt vissa gånger. Men oftast skönt iom att jag ändå vet att jag har min familj/vänner annars.

    I år kommer jag och sambo fira ensamma hemma. Vi har jobbat som as och orkar inte bjuda hem alla. Vi brukar annars det iom att vi gillar sånt. Men i år får de fira på andra håll. Vi vill bara ligga som döa sillar i soffan och mysa med varann, äta och dricka det vi vill och ta lite skogspromenader.
    Men vi har ju valt det. Då känns det ju så klart bra.

    De som är ensamma utan att kunna välja annat hoppas jag kan möta andra som vill ha sällskap och fira på vilket sätt de än vill, hemma, på krogen, på hemmafester etc. Go nuts liksom!

  41. Sofia skriver:

    Jag förstår att man vill hålla fast vid traditioner om man får erfara positiva sådana.
    Hör så många kollegor och vänner sucka och stöna över julens måsten och umgänge. I min värld måste man inget. Och gör utifrån bästa förmåga. För 4 år sedan åt vi ute på julaftonskvällen. Supermysigt och fullbokat i restauranger, mestadels familjer faktiskt som precis som vi outsourcade julmaten. I år tänker jag något alternativt firande också ex kryssning. Båda de rekommenderar jag om man vill känna gemenskap och slippa stress.
    Det är viktigt i juletider särskilt att komma ihåg att långt ifrån alla har släkt och familj att fira med, och därför inte behöva trycka upp julmys med hela tjocka släkten i nyllet på de. För det gör ont. Det vet jag.

  42. Kakan skriver:

    Jag minns mina barndoms jular med värme, men nu när jag blivit äldre tycker jag det är skönt att inte direkt fira jul och slippa alla ”måsten”. Jag brukar jobba jul, sen åker jag till familjen och har lite mys i mellandagarna istället. Ibland följer jag med min man upp till hans familj i Norrland. För något år sen firade jag jul själv. Jag låg i soffan, kollade på film och åt choklad. Det var min enda lediga dag den veckan, och orkade verkligen inte umgås med en massa människor. Min familj tyckte det var tråkigt och ringde flera gånger för att se om jag ångrat mig. Men kan ärligt säga att det var min bästa julafton på länge.

  43. Helena skriver:

    Traditioner ska vara trevligt, när de inte längre känns bra är det dags att bryta traditionerna. Jag blir alldeles utmattad när jag hör en del berätta om sitt detaljstyrda julschema, saker ska ske en viss dag eller ett visst klockslag för att det alltid har varit så. Som betraktare uppfattar jag det som tvångsbeteenden snarare än traditioner.

  44. Sara skriver:

    Från min barndoms jular började det ofta bra på förmiddagen. Förväntningarna var höga och stämningen var god. Sen kom fyllan, bråken, ångesten och besvikelsen.

    I år vill jag helst bara fira lite smått med min egna familj (dotter och sambo) då firandet med systrar, deras familjer och mamma börjar kännas kravfyllt. De stressar redan över maten etc. Det är inte så jag vill ha det. Alla ”måsten” kring att det ska vara perfekt är så onödigt. God mat, noll alkohol och julklappar till barnen är det enda som behövs liksom.

  45. Anonym skriver:

    Jag jobbar ofta både jul och nyår, så jag å min familj firar en dag, som funkar för alla, vi är nöjda med det, det är vår tradition 😊

  46. Criss skriver:

    Så länge man kan välja fritt och inte av tvång eller inte har möjlighet att välja så ska man fira/inte fira som passar en bäst. En av mina bästa jular var när jag absolut inte vill resa 30 mil till familjen, så jag blev ”sjuk” och hade en underbar julafton med mig själv, mat som jag gillar, inga krav, presenter till mig själv. Jag gillar jul och julmys men inte alltid släkten… Nu har jag infört jullunch med kompis med familj och det blir som julafton fast några dagar innan. I år åker sambon och jag dessutom bort med ett syskonbarn som absolut inte vill fira jul med sina separerade föräldrar. Då är det skönt att finnas där som vuxen och finnas för ett 18-årigt ”barn”. Ett stöd jag själv inte hade under uppväxten och saknade.

  47. Traditionell skriver:

    Personligen älskar jag traditioner.
    Det känns som att många upplever traditioner, julstress och stök som ett måste och något lite negativt betonat, och när man äntligen sliter sig loss från konventionens bojor så är det en frihet och en lättnad som alla borde få smaka på.
    Men så är det heller inte för alla. För mig ligger det en härlig trygghet i traditionerna. Att saker sker på ungefär samma sätt år efter år. Att man har alla de här grejerna som är förknippade med just jul. Det framkallar någon sorts djup, ursprunglig, nostalgisk och underbar julkänsla som jag helt enkelt inte fått de år jag firat på annat sätt, även om det också varit mysigt.
    För mig är de högtidliga traditionerna något som binder ihop tiden. Som skapar andrum och hållpunkter i det maraton som är livet.
    När man står på nyårsafton och tittar på fyrverkeriet, på samma sätt som man gjort i många år, då är det som att tiden upphör att existera. Som att alla de där ögonblicken man gjort just det, binds ihop till ett enda.

    Sedan bör också sägas att jag för det första älskar att fira, mysa och äta god mat. Jag älskar julstressen, älskar hur den tvingar mig att lägga fokus på annat än tentor ibland. Jag älskar julen och att verkligen få all in.
    För det andra har jag alltid haft mysiga jular så jag har väldigt positiva associationer.

    Och vad är det för strunt om att julen (bara) är barnens högtid? Så himla otrevligt och exkluderande. Julen är ursprungligen ett sätt att göra den långa vintern lite trevligare, och ett sätt att fira att solen vänder och dagarna börjar bli längre igen. Hur eller om man gör detta är ju upp till var och en, men jag kan inte se vad det är i julen som sådan som specifikt är till för barn? Visst att man kan göra julen mer barnvänlig om det är barn inblandade men det handlar inte om barnen mer än någon annan.

    Hur andra ska fira kunde jag inte bry mig mindre om. Man ska väl göra det som man själv tycker känns rimligast, oavsett om det är pizza i soffan, vanlig dag, jobbmaraton, party eller supertraditionellt.

  48. Marre skriver:

    Jag ska fira jul med nya pojkvännen och hans barn som är: kille 14, tjejer 14 och 16

    Vad köper jag till ungarna? Hur mycket pengar ska jag punga ut tycker ni?

    1. Anonym skriver:

      Något kul som alla kan göra tillsammans! Det hade jag önskat av någon av alla mina föräldrars respektive genom åren istället för en sunkig hårborse typ. Bjud alla på bio och kanske restaurang innan, eller bowling, eller åka pulka. You name it!

    2. Malinne skriver:

      Bjud dem på en helkväll, t ex Pinchos och bio, eller bowling och mat.

      Om jag skulle köpt något hade nog 500kr/barn varit lagom. T ex presentkort i deras favoritbutiker……..

  49. Johanna skriver:

    Jag tomtar på julafton och har gjort det i flera år. Hinner ändå med att umgås med den egna familjen men det är härligt att sprida lite julglädje till andra familjer. Plus pengarna för tomtandet tackar man inte nej till heller

  50. Malinne skriver:

    Absolut en speciell dag!

    Minns en jul en klasskompis på gymnasiet ringde!!! Till mig på julafton………jag fattade inte hur man kunde ringa och bara prata lite på JULAFTON 😉

  51. Jag skriver:

    Aldrig livet att jag skulle gå ut på julafton, skulle kännas tragiskt på nåt sätt?! När jag var 20 var det juldagen som var partydagen. Eller var det annandagen?

    Jag älskade julen när jag var liten för att mormor och morfar alltid kom till oss dagen innan och klädde granen på kvällen med oss barn. Sen fick man gå upp på morgonen och få en liten julklapp och vara med mormor och morfar. De bodde 25 mil från oss så vi träffade dem inte hela tiden. När jag var 14 år dog min morfar och sen blev julen aldrig densamma igen. Har ogillat den sen dess, men nu har jag barn och egen familj så det är bara att bita ihop…

  52. Linda skriver:

    Jag är 25 år och känner EXAKT som du. För mig finns inte utgång på julafton eller juldagen som så många festar på. Inte heller på nyår vill jag gå ut. Mycket heligt för mig med och jag är tanten som smått skakar på huvudet när mina kompisar säger att de ska ut och festa på julen…

Kommentera

E-postadressen publiceras inte.

Kommentarer på ng.se granskas i efterhand. Allt innehåll som vi bedömer som olagligt, liksom personliga påhopp, rasisiskt, sexistiskt eller på något sätt stötande kommer att raderas.

Vi polisanmäler alla kommentarer som bryter mot svensk lag. Detta för att värna om våra skribenter och läsare.

Skriv kommentar
Tillbaka upp

Håll dig uppdaterad!

Gilla Nöjesguiden!

Vill du få veta precis allt som händer på nöjesguiden.se? Gilla oss på Facebook!

Gilla