Ugh jag har varit så pass troubled de senaste dagarna över domen mot Kesha. Har ni läst om hennes fall?? Hon har inte kunnat släppa musik på ett par år då hon är fast i ett kontrakt med Sony som tvingar henne att jobba med och släppa musik ihop med producenten Dr Luke – som hon hävdar har psykiskt, fysiskt och sexuellt förgripit sig på henne. Allt hon vill är att kontraktet ska kunna rivas så att hon kan få känna sig trygg och inte tvingas jobba ihop med någon som ska ha våldtagit henne. Men häromdagen beslutade rätten EMOT henne och för Sony och att kontraktet därmed ska kvarstå.

Och det finns så, så, så otroligt mycket att säga om detta, så många aspekter av varenda millimeter som bara är så, så, så fel. Att ett kontrakt skulle vara viktigare än en kvinnas, ni vet människas, rätt till trygghet och säkerhet? Att Sonys investeringar skulle vara viktigare än en kvinnas, ni vet människas, liv och välmående? Hon är kontrakterad att släppa sex till skivor med Dr Luke och Sony – förlåt men vem tror de ens kommer vilja lyssna på de kommande sex skivorna när allt en ser är någon som är fullständigt krossad inombords och släpper musiken enbart av TVÅNG? Vi ser ju hur hon lider. Det talar så mycket om musikbranschen, om kvinnors liv generellt och om prioriteringar i samhället.

Senaste nytt efter domen mot Kesha är att Taylor Swift tydligen donerat 250 000 dollar för att stötta med kostnader för rättegången och allt skit. Och det är väl snällt och systerligt, men en önskar ju att det inte ens skulle behövas för att denna situations ens uppstått känns bortom allt rimligt.