Förr när jag såg en amerikansk serie och de pratade om att ”get some take out” eller ropade genom rummen när det ringde på dörren att ”IT’S THE CHINESE FOOD!” kändes det alltid så exotiskt. Det är inte så exotiskt längre, nu finns det flertalet tjänster att förlita sig på när man inte orkar ringa-gå-hämta. Maten kommer till dig! Vilken utopi va.
Nu lanserar även Uber en appbaserad matleveranstjänst i Stockholm, med namnet Uber Eats. Enligt företaget själva har man skrivit avtal med ett hundratal restauranger, och maten kommer inte att enbart levereras i uber-bilar, utan även med moped och cykel. Tjänsten finns sedan tidigare i USA, Japan, Dubai och Australien. Stockholm blir alltså en av de första städerna i Europa att få tillgång till tjänsten.
Till skillnad från exempelvis Foodora utlovas kunden slippa leveranskostnad: ”För att du ska kunna njuta av god mat oftare tar vi inte betalt för leveransen eller kräver ett minsta ordervärde på din beställning”, skriver de i ett kundutskick i samband med lanseringen.
– Vi kräver ingen exklusivitet av de restauranger som ansluter sig till Uber Eats, utan fokuserar istället på att göra tjänsten så effektiv som möjligt för både restaurang och användare, sade Ubers Sverigechef Martin Hedevåg i en intervju med Stockholm Direkt.
/Slaktarn
Det är förvånande att du helt okritiskt hjälper till med att marknadsföra ett företag som starkt bidrar till att modellera svensk arbetsmarknad efter en amerikansk modell med improduktiva låglönearbeten (”piccolofiering”). Ska fattiga människor verkligen att köra ut mat till rika?
Tanken är inte så aptitlig.
Tack för en vanligtvis mycket läsvärd blogg!
J, att skriva om en matrelaterad näringslivsnyhet e väl inte samma sak som att tycka att det e ok… tycker varken texten signalerar positiva el negativa åsikter om ämnet. skulle dock gärna läsa en längre text på temat! de kommer ju tydligen skilja sig från tex wolt etc!
Det finns massvis med intressant material! För ett svenskt sammanhang, se exempelvis den här artikel där framstående forskare – Michael Förster, Jesper Roine och Daniel Waldenström, med flera – sammanfattar aktuell forskning. Denny Vågerö kommenterar också en av de mest brutala uttrycken för dessa förhållanden, skillnader i livslängd, utifrån skillnaden mellan män och kvinnor.
http://www.svt.se/nyheter/vetenskap/sverige-snabbast-pa-att-oka-ekonomiska-klyftor
För data som inte begränsar sig till Sverige, eller om man vill konsultera källorna, så går det utmärkt att gå in på OECD:s egen hemsida.
http://www.oecd.org/inequality.htm
Det är svårt att påstå att ”blogginlägget” här ovan skulle vara ”neutralt”. Redan titeln, med dess utropstecken, ger exalterande signaler. Sedan följer en beskrivning som låter som ett referat av kundutskicket. Att tjänsten skulle vara miljövänlig antyds (maten kommer inte bara levereras med bil), företags fördelar i förhållande till konkurrenter framhävs (kunden slipper leveranskostnad) och avslutningsvis tillåts en chef för företaget uttalas sig okommenterat. Ju mer jag tänker på det, desto värre framstår artikeln.
Det absolut kusligaste måste ändå vara en av meningarna i det första stycket. Stycket, som inleds med en referens till ”en amerikansk serie” där en kommentar ur serien citeras i versaler, avslutas med två märkliga meningar: ”Maten kommer till dig! Vilken utopi va.”
Vi lämnar åt sidan de ironiska övertonerna: Vad är det här för kuslig metonym, och vad säger den egentligen? Maträtter har många förtjänster, men de promenerar inte själva fram till våra dörrar. Någon lagar maten, någon serverar den och någon äter den. I de allra flesta fall är detta en eller ett par människor som gör detta tillsammans. Ibland är processen uppdelad. Denna uppdelning har en speciell historia som sträcker sig från de feodala hoven till de moderna restaurangerna. Idag betalar människor andra människor för att de ska laga och servera mat åt dem. Det är en person som kommer att åka hem till dig med maten, ingenting annat.
”Maten kommer till dig!” Meningen är ett uttryck för det som kallas varufetischism. Ett förhållande mellan människor framstår som ett förhållande mellan ting. Metonymens del (varan) skyler helheten (produktions- och cirkulationsprocessen). Artikeln anlägger ett klart konsumentperspektiv – vanligt bland mediokra bloggar -, medan ett producentperspektiv, där man exempelvis lär sig att laga en maträtt, här brukar vara regel. Hur skulle det vara med ett omkastat perspektivet i detta fall? ”För att tjäna pengar jag behöver för att överleva kommer jag att börja köra mat till dig om kvällarna!”
För vi vet precis vilka det är som göms bakom metonymens del. I framtiden förväntas fattiga från Tullinge och Järfälla om kvällarna leverera mat till rika på Bondegatan och Grev Turegatan. Det står inte och faller med Ubers vara och icke-vara. Personligen hoppas jag att de totalförbuds eller regleras till oigenkännlighet. Om det sker kommer det nog tyvärr snarare vara ett resultat av påtryckningar från andra aktörer på marknaden än några dramatiskt minskade klassklyftor.
Jobbet är i alla fall gjort. Människor som läser ovanstående ”näringslivsnyheten” – vilket oerhört obehagligt ord – kommer direkt ner till en kommentar som starkt sätter konceptet i fråga, och förhoppningsvis tar läsaren istället den där promenaden till restaurangen för att slå sig ned vid bordet eller hämtar åtminstone upp maten själv. Eller allra helst: bestämmer sig för att laga någonting själv istället.