Så såg alltså Vogue Italias nummer April 2014 ut. På Vogues hemsida förklaras tankarna bakom det på följande vis:

”Saying NO to violence against women enables us to be, in our own way, useful. And to convey, as our civic duty, a message against barbarism. It doesn’t matter if we run the risk of causing a general uproar with the media or arousing criticism; or if we are accused of exploiting pressing issues just to push our way in newsstands. What is important for us is that at least one of the dozens of women suffering violence every day can feel our nearness. And that those who follow us may feel stimulated to take action, condemn, and support women in trouble. And that they all see that all of us at “Vogue Italia” are on their side: by utterly and radically condemning all types of violence. This awareness urges us to make some noise. In our own way. Until we become, why not?,  a true manifesto.” Carlo Ducci, excerpt from Vogue Italia, April 2014, n. 764, p.244

Jag vet inte riktigt vad jag ska tycka om det här, jag blir äcklad och lite illamående. Det känns liksom lagom skevt att göra mode av våldsutsatta kvinnor, för det är ju BARA det som görs- vi ser ett snyggt reportage och en artsy estetiskt tilltalande film. Skulle alltså de kvinnor som är utsatta för våld känna av ”nearness” och stöd från samhällets minst utsatta(svinrika Franca Sozzani & Steven Meisel) genom ett modeuppslag med en lite snyggt placerad mördad kvinna på ett golv med en liten stöttande text under som informerar en vad det är hon har på sig? Det är ju liksom ingen uttalad pengainsamling som pågår- knappast att en genom att införskaffa de där Pradabrallorna är med och skänker pengar till våldsutsatta kvinnor. Heja Vogue Italia? Nej lägg av nu.