HOLY SANTA vad jag har varit borta länge från kära bloggen nu. Känns inte ok. Men nu återvänder jag såhär på självaste julafton som en julklapp till er alla (iförd en superjulig juloutfit) med ytterligare en julklapp. Nämligen en modeprognos för 2016. Här kommer den:

Vem blir årets stjärnskott?
– Giorgi Rostiashvili. Alltså, han är ju redan super stjärnskottigt hypad, men jag tror att han blir mäktig under 2016.
Vem får för mycket utrymme?
– JL för JL.
Vad blir årets trendigaste diagnos?
– Generellt att ha en diagnos. Vilket definitivt känns gynnsamt för mig.
Vad blir årets skandal?
– Jag blir ertappad med att ha päls på mig. Skoja.
Vad tar vi med oss från 2015?
– Skam. Lycka. (Mini)framsteg.
Vem gjorde oss stolta ute i världen 2015?
– Acne. Skoja.
Vad blir årets stora död?
– Jeremy Scotts Moschinomode. Det smärtar mig att skriva det. Men. Det går utför.
Sammanfatta 2015 med tre ord:
– Gucci, Gucci, Gucci.
Vad slutar vi äntligen upp med?
– Päls?
Vad förtränger vi från 2015?
–  Dressmanns ”Alla män är perfekta” underklädeskampanj.
Vad blir okej att gilla 2016?
– Terry Richardson. Jag lovar, det lär bli så. Det är redan så jävla otrendigt att hata på honom just nu. Han kommer säkert att omförhandlas till världens feminist på nåt vänster.
Vad kommer vi att låtsas gilla?
– Nästa kändiskampanj.
Vem kommer dagstidningarna att hypa upp ett halvår för sent?
– Allt genialt?
Vem blir årets revival 2016?
– Alltså, rätt uppenbart, JL på JL.
Årets stilikoner?
– Åh, Eddy och Patsy. Hoppas jag.

GOD KONSUMTIONSHÖGTID

//A Man Da Mann

Jag tänkte bestämma en trend nu. En trend som kanske redan har varit en trend kring 2000-talets första år i samband med Sex and the City, i så fall vill jag ta tillbaka den nu. Namnhalsband MÅSTE bli en trend och den får gärna ta fäste nu genast och hålla i sig för alltid. Igår träffade jag en av mina bästa vänner (min ginger-vapendragare) Olga som har ett väldigt tjusigt halsband helt i stil med Carrie Bradshaws ikoniska ”Carrie necklace”. Jag vill hemskt gärna ha ett likadant men får (för att jag måste sluta vara så girig) lov att nöja mig med mitt A-halsband så länge.

Namnhalsbanden finns i alla möjliga färger och former och är perfekta i mingelsammanhang, andra festsammanhang, jobbsammanhang, eller bara alla sammanhang där en borde komma ihåg någons namn. Om alla bara hade namnhalsband skulle en aldrig behöva skämmas för att en inte minns någons namn. Eller skämmas kanske en gör hur som haver men en skulle aldrig behöva bli ertappad med sitt bristande minne. I detta fall är mitt A-halsband inte ultimat men lite hjälp på traven blir det ju ändå.

Jag tänker att mitt intresse för det här med namnhalsbanden förmodligen är en del av mitt generella intresse för loggor och text. Jag verkar tycka om text i största allmänhet. Kan tänkas vara därför jag gör det jag gör? Varenda inlägg/artikel jag skriver kanske är en enda stor estetisk njutning för mig!? Text är kanske min främsta modeaccessoar? Jag vill ju ha det på kläder, på väskor och nu på smycken. Det här är möjligtvis något för ett alldeles eget inlägg, så jag släpper det nu, känner att sidospåret spårade ur lite (hehe).

Tillbaka till ursprungsämnet: utöver att halsbanden finns att hitta i alla möjliga varianter och kan därför falla alla i smaken är de också praktiska och kan förenkla ens sociala liv något enormt. Behöver jag säga något mer? Nej! Efter detta fantastiska salespitch blir det givetvis en trend redan imorgon.

Okej, jag klickade mig in på min favorit ändra-stil-hela-tiden persons instagram och fick mig ett gott skratt. När min fniss-session hade lagt sig började jag fundera och har nu några frågor. Är det möjligtvis så att jag är helt otrendig som skrattar och har jag i så fall missat senaste ansiktsbehåringstrenden? Om detta är den nya ”skägg”-trenden, kommer fullvuxna karlar att framöver noppa sitt skägg för att få till den där glesa pubertala looken? Eller skrattar alla åt Justin? Om alla skrattar är jag skittaskig nu och håller på med någon slags kändismobbning, i så fall: förlåt Justin.