När någon i framtiden frågar mig vad jag gjorde den fjärde februari 2018 så kommer jag alltid minnas denna dag som den då  jag satt i min säng, ensam och Kimgrät hejdlöst till att Kylie Jenner fått barn. 

Jag kommer inte att kommentera detta vidare utan låta klippet nedan tala för sig själv. I skrivande stund har jag nämligen suttit i en halvtimme och försökt sätta ord på varför jag känner så mycket för att Kylie blivit mamma. Men jag kan inte. Men framförallt behöver jag inte. Jag är inte skyldig någon en förklaring till varför jag älskar The Kardashians. Jag tänker inte försvara varför jag gråter och skrattar med dem eller tappar det på folk (mest snubbar) som säger ”de kan fan ingenting, det enda de har är stora rövar”. Herregud, blir förbannad bara jag skriver det.

Jag har växt upp med dem. De har byggt upp något som aldrig förut skådats. HUR kan man inte fascineras av det? Vad skiljer dem från alla trökiga jävla killband som folk avgudar och gör vad som helst för? Hur skiljer det sig att köpa ett läppstift från Kylies sminkmärke mot ha en bandtröja? (We all know varför de inte ses som genier och varför deras karriär förminskas, det var en retorisk fråga). Vi alla avgudar på håll, på olika sätt, men i slutändan är vi hänförda av främlingar.

NU kommenterade jag ändå? Jag kunde inte hålla mig eftersom jag vet att ni där hemma sitter och kokar över att internet går sönder på grund av Kylies barn.

Men vet ni vad? Fuck you guys, we have a baby! /C