Välkommen tillbaka får jag väl säga till mig själv. Tog en liten semester där jag på riktigt inte ens öppnande en bok. Skäms nästan. Jag hade höga förhoppningar om mig själv först, lånade hem 3 böcker som jag hade tänkt läsa under ledigheten. Men idag fick de åka tillbaka in i återlämningsinkastet på jobbet, utan att ens ha blivit förflyttade från byrån i hallen där jag la dem för 2,5 vecka sedan. Lathet kom i vägen.
Även fast sommarvärmen började komma först nu så tänker jag att sommaren är över, jag sitter och planerar höstens program på biblioteket och läser på om höstens utgivningar och har på mig höstkläder fast det blir alldeles för varmt.
En utgivning som sticker ut lite mer än de andra men som jag tror många ser fram emot ”i höst”, dvs den 27 augusti 2015, är Det som inte dödar oss av David Lagercrantz, den fjärde boken i Millenniumserien. De andra böckerna har ni säkert hört talas om; Män som hatar kvinnor, Flickan som lekte med elden och Luftslottet som sprängdes. Boken har skapat en hel del rubriker då det är en fristående fortsättning på en väldigt framgångsrik triologi av den bortgångne Stieg Larsson. Larssons sambo Eva Gabrielsson har varit starkt emot hela projektet med en fristående fortsättning och pratat ut i media om att det handlar om ett förlag som vill ha mer pengar och därför mjölkar en succé. Förlaget har svarat på kritiken med att ”tiden var mogen”, Steig Larssons egen ambition var 8 böcker i Millenniumserien och att samarbetet med rättighetsinnehavarna (Larssons pappa och bror) varit väldigt bra. Därför ser de inget fel i detta.
Hela Millenniumsoppan är ju en story som förtjänar en egen bok. Vi har Eva Gabrielsson som var ihop med Stieg i över 30 år, men då de bara var sambor och testamente saknades fick hon inget arv, istället blev det hans pappa och bror som ärvde pengar och rättigheterna till verken. Den arvstvisten har det stått mycket om i tidningarna. Sen sägs det finnas en nästan färdig fjärde bok på en hårddisk som Gabrielsson har men som hon vägrar ge ut om hon inte får alla rättigheter. Knivigt läge! Men det hindrade ju ingen att ge ut en fjärde bok ändå, de fick ju bara någon annan att skriva den. Så då kan man väl säga att de löste den tvisten på ett ganska smidigt sätt. Eva har också skrivit en bok där hon bland annat tar upp bråken som heter, Millennium, Stieg och jag. Den kritiserades starkt av Larssons bror som skrev en text ”här är lögnerna i Evas bok”. Ni hör ju, denna soppa förtjänar att studeras och bli en spännande thriller. Kanske ligga till grund för den femte boken i serien?
Detta påminner mig om tvisten jag skrev om i samband med Harper Lee-utgivningen i juli – att det är advokaten och förlaget som vill tjäna pengar och att författaren utnyttjas. Den storyn har ju inte tagit slut än, advokaten har ju nu nämnt att hon har hittat ännu ett manuskript undangömt i ett kassaskåp som kan bli en ny bok! När ska detta sluta?
Kan man inte bara låta saker vara ibland? Jag ser framför mig skräckscenarior 10 år efter, låt oss säga J.K Rowlings bortgång, att helt plötsligt finns det 50 nya Harry Potter böcker som legat ”gömda” och fristående fortsättningar skrivs för att ”tiden är mogen” och inget vet någon hejd på eländet. The horror, får rysningar av tanken.
