Jag ramlade över detta guldkorn på jobbet, en hel drös med gamla IKEA kataloger undanställda i ett magasin.
Den allra första IKEA katalogen kom ut 1951, då kunde det se ut såhär; ritade bilder och ingen färg, men det står att soffan är bekväm så det fick man väl bara lita på.
På 70 talet däremot var det annorlunda, modeller på bilderna, mycket prylar överallt, överflöd av färg, bilder, tips, texter, idéer. Några saker jag snappade upp:
– Modellerna ser sjukt uttråkade ut. Ingen ler på någon bild. De verkar inte ens ha det någorlunda bekvämt. Titta på kvinnorna i fåtöljerna, titta på hon som ”sover”, ska det vara så va? Vad tänker hon i soffan på när hon tittar rakt fram sådär drömskt? Vad drömmer hon egentligen om där nere under påslakanet? Var pratar kvinnorna i fåtöljerna om?
– Klassiska heminredningsdetaljer var: Cigarettaskar och pipor på soffborden, hästar i alla bokyllor och massor av högtalare.
– Påslakan ansågs exklusivt. Lyssna på denna text: ”Allt fler bäddar med påslakan! Länge fick man uppleva påslakan som en kontinental bäddlyx, en annan bäddkultur som fick anknytning till en skön semester. Bekvämt och hygiensiskt, men inte att tänka på för oss svenskar. Men påslakanen kom som väl var. … Man stoppar in täcket i ”lakanpåsen” och använder underlakan som vanligt. Praktiskt hemma och praktiskt då man övernattar och lånar täcke. ”
– För övrigt känns det som att de skrev mer poetiskt i katalogen då, la ner mer tid på utförliga texter. Denna text om kuddar för exempel känns som någon slags möbelpoesi: ”Du mjuka värld! Kuddar och dynor och plymåer. Något att förnya med. Mjuka till och bygga på komforten! Roliga, viktiga, uppiggande mjukisar, som man både kan och ska slösa med. Bulla upp i ungarnas rum; inget är så kul som att få busa med kuddar, hoppa och fajtas.”
Och hur var det på 80-talet? Ja titta vilken bra familj, vilken glädje, de verkar rediga, helylle Volvo kör de också, klassiskt. Det är mer familjärt och allmänt mycket mer spex på bilderna i 80-tals katalogerna, titta på mannen i fåtöljen eller se hur de leker i kuddhavet! (Jag är för övrigt 100% säker på att vi i min familj ägde sådana randiga täcken som är på bild nummer två.)
Den bild som fick mig att fastna i funderingar var denna artsy bild på en lampa. Hela sidan täcks av denna lampa och en apelsin. Jag vet inte riktigt känslan de vill förmedla här. Enkelhet. Ensamhet. Kontraster. Det vackra. Kökets frukter.
Är detta 90-talets poesi? Är det konst? Ja, en kan undra.
