Då var det dags i år igen. Torsdagen den 8 oktober tillkännages Nobelpriset i litteratur. Ära, berömmelse och 8 miljoner kronor i prispengar. 

 

Det finns några som är förhandstippade, som vanligt, men det är svårt att fatta hur någon kan förutse vem som vinner när ”juryn” säger själva att när de väljer pristagare struntar de i land, kön, ålder etc. De bryr sig bara om författarskap och om individ. Sverige skulle kunna vinna fem år i rad om det fanns författarskap som förtjänade det. Men jag har läst på och tänker att det inte borde vara så svårt, nedan förklarar jag varför. 

 

Så hur går det till? Ca 400 brev där de ber om nominering har skickats ut till gamla pristagare, professorer, akademiker och högt uppsatta inom områden där man anses kunna ge expertnomineringar till priset. Tänk då att dessa 400 kanske inte alla svarar, och sen svarar många samma person. Det blir kanske under 100 nominerade i slutändan, vem vet? Sen sållar de igenom de nomineringarna, tar ner det till några få, sätter sig in i författarskapen, diskuterar, filosoferar, väljer. Allt under mycket hemlighetsmakeri.

 

Visste ni att det är först 50 år senare som vi får veta detaljerna och nomineringarna? Hittills kan vi se fram till 1964 års nobelpris när Jean-Paul Sarte tackade nej. 

 

”Jean-Paul Sartre was nominated every year 1957-1964, and was in the end awarded the 1964 Nobel Prize in Literature ‘for his work which, rich in ideas and filled with the spirit of freedom and the quest for truth, has exerted a far-reaching influence on our age’. Jean-Paul Sartre declined the Nobel Prize, as he refused to accept all literary honours.”

 

I dokumenten får man veta vilka som nominerades, vilka det stod mellan i slutet, och vem som röstade på vem. Vi får ju också veta att vissa nominerats flera flera år i rad. Efter årskiftet släpps dokumenten från år 1965 när Michail Sjolochov vann. Enligt dokumenten från 1964 stod det mellan Sarte och Sjolochov fram till slutet där, då Sarte fick priset just då och Sjolochov året efter, så jag tror inte det kommer vara sådär jättespännande läsning när dokumenten släpps. 

 

Enligt vissa sidor är Svetlana Aleksijevitj ganska stor favorit bland många. Hon har varit favorittippad i flera år, läs bara det här från 2013 så ser ni vad jag menar, så det kanske är dags nu. Ser vi till de gamla dokumenten och historiken kanske man kan tänka sig att hon blivit nominerad i flera år, var med bland favoriterna förra året och 2013 kanske tillochmed kommit tvåa, och nu är det hennes tur. Fast då börjar vi ju se priset i historia och statistik och gamla nomineringar, och enligt dem själva lever de som sagt NU, och ser till författarskap som förtjänar priset nu… Och då är vi ju körda, egentligen. Då kan vi likaväl lägga namn i en säck, skaka, blunda, dra. Det kan för allt vi vet bli den bortgångne Henning Mankell som vinner i år. Det finns en chans att få priset postumt, och det är att man går bort mellan nomineringen (sista januari?) och tillkännagivandet. 

 

Men om jag inte minns fel lade jag mina pengar på Svetlana vid förra årets tillkännagivande… För att jag tänkte att det det var hennes tur då hon varit så tippad 2013. Vad jag satsat på i år vet jag själv först imorgon, jag bestämmer mig alltid i sista sekund när magkänslan fått säga sitt. Den hade ju väldigt fel förra året, men i år tror jag vi har bättre kontakt.  

 

Så titta på topp 10, läs på om topp 10 de senaste åren, och sen kanske du också kan förutse vem som vinner. 

 

De är topp 10 i olika ordning beroende på var du tittar:

 

1. Haruki Murakami

2. Ngugi Wa Thiong’o

3. Assia Djebar

4. Svetlana Aleksijevitj

5. Joyce Carol Oates

5. Philip Roth

6. Bei Dao

7. Don Paterson

8. Milan Kundera

9. Peter Nadas

10. Adonis

 

Och detta är de senaste 10 vinnarna:

 

Patrick Modiano – 2014

Alice Munro – 2013

Mo Yan – 2012

Tomas Tranströmer – 2011

Mario Vargas Llosa – 2010

Herta Müller – 2009

Jean-Marie Gustave Le Clézio – 2008

Doris Lessing – 2007

Orhan Pamuk – 2006

Harold Pinter – 2005

 

Vad tror du inför imorgon?