I går var det Så mycket bättre men jag har inte haft tid att kolla för jag har varit upptagen att läsa en bok om en urgammal högt utvecklad cilivisation i Afrika som kan ha funnits för över 50 000 år sen, beroende på hur man tolkar ruiner och muntliga traditioner. Det saknas alltså definitiva bevis för cilivisationen ifråga.

Så i stället för att se Så mycket bättre tänker jag berätta för er vem av Så mycket bättre-deltagarna som jag helst skulle ta med mig på en båtexpedition till Afrika för att borra efter bevis efter en ganska bortglömd cilivisation. 

Carola
Hon skulle vara verkligt engagerad och skulle förmodligen själv svinga in borren till båten med hjälp av en stor inhyrd lyftkran. Tyvärr finns risken att hon är hög på röstmedicin och brakar in i båtens skrov och skadar en medarbetare så svårt att hon måste gå ut i Expressen och offentligt be om ursäkt. Ingen kan direkt svara på varför ursäkten måste vara offentlig men det måste den.

Johan T Familjen 
Han ser rätt välbyggd ut och skulle säkert kunna komma till nytta med att bära olika saker. Han kanske till och med skulle kunna spela in ljuden från borren och remixa det till en ny elektrohit, men det nöjet vill jag inte ge honom. 

Orup. 
Han har visserligen varit klädd som en sjömatros i flera avsnitt men nej Orup följer inte med. 

Love Antell 
När borren borrar sig ned i jorden, ned och upp, för att sedan långsamt borra sig ned djupare igen, skulle han anklaga expeditionen för att vara ”väldigt snuskig” och alla skulle känna sig obekväma med att titta på borren och allt skulle vara hans fel.

Kajsa Grytt
Hon är en allkonstnär som är punkare, inte punkare, terapeut, konstnär, författare och mycket mer. Hon är även borrare visar det sig. Fast egentligen är hon inte borrare, det är bara vad hon är känd för inom byggbranschen. Egentligen är hon snickare. 

Ola Salo
Han skulle egentligen passa väldigt bra då han tycks anpassningsbar för de flesta typer av situationer, människor och uppdrag, Men risken är att han skulle gå Kapten Haddock på whiskeyn och att det skulle sluta med att han knäar sönder ett bord och vi sitter kapsejsade på en öde ö i söderhavet. Omringade av jättespindlar.

Amanda Jenssen 
Hon skulle vara yngst men ändå vara den som bidrog mest till expeditionen genom att va lyhörd och bistå arbetsgruppen med nydanande idéer. Tyvärr skulle vi tvingas sitta och leka vidriga associationslekar hela resan och hon skulle komma med påhitt ute på däck som tex att glida omkring på uppblåsbara djur när det stormar. Och även fast jag tror att det skulle öka anknytningen i gruppen så tror jag att det också vore bra om hon inte följde med. 

OCH VINNAREN ÄR

.

.

.

… Bruce Willis!

Ja jag vet att han inte är en del av Så mycket bättre-gänget, men jag väljer honom ändå.

Motivering: Mitt val beror enbart på att han har gedigen erfarenhet av borrning efter att ha borrat sig genom en komet i filmen Armageddon. I den kometen fann han inga bevis på dolda cilivisationer men å andra sidan letade han inte heller, så jag är redo att ge honom en andra chans. 

PS. Jag är öppen för att borrning kanske inte är det bästa sättet att sköta arkeologi på. DS. 

I helgen har jag dragit ihop ett litet crew och dragit ner till Falkenberg. Här ska vi spendera helgen på en underbar liten gård för pensionärer. Här är det lugnt, häckarna är höga plus att det ligger jävligt nära centrum. 

FÖRDELAR  MED PENSIONÄRSGÅRDEN 

+ Jättenära till miljöstation och sopnedkast! Allt är anslutet till huset! Behöver knappt gå en meter!
+ Nära till centrum! 
+ Möjlighetn till hjälp i hemmet såsom medicindelning, städning och tvätt m.m!
+ Gemensamma utrymmen där man kan mingla och skaffa nya spännande gemenskaper!
+ Folk är glada i att berätta om släktforskning som går bak till 1700-talet!
+ Larmknapp på toa!

NACKDELAR

– Du måste vara minst 55 år fyllda. 
– Porten låses vid åtta pga ”man som envist strök omkring för ett tag sen”
– Ingen bubbelpool
– Eftersom det är så nära centrum kan man råka höra fyllesång. 
– Du måste vara minst 55 år fyllda. 

Om ni undrar hur jag och mitt gäng har lyckats ta oss in här så är det för att vi har kontakter i pensionärsvärlden. Det är tyvärr det enda som kan få in dig på det här gårdarna. 

Här är jag som ska gå och lägga mig en bäddsoffa nu. 

I förrgår bröt som sagt sexåringen armen. Igår tog han mig till platsen där det skett. Vi fick klättra över klippor, gå genom buskar, anstränga oss över stubbar och vingla oss ned för branter innan vi till sist nådde det ruttna träd med torra kvistar som han tydligen klättrat i.

Jag kan bara säga en sak: TUR ATT HAN BARA BRÖT ARMEN. 

Hade han landat lite snett åt höger eller vänster hade han förmodligen landat på någon vass sten eller pinne så det var tur att han inte gjorde det. Han får absolut inte klättra i det där trädet mer. Jag skulle gissa att trädet var med vid heliga Birgittas helgonförklaring.

Jag är imponerad av kampen han fick genomgå för att ta sig hem till sin kompis och ringa efter hjälp. Hela vägen var ju fylld med taggbuskar, brännässlor och fallgropar. Jag förstår nu verkligen varför han var helt genomvåt av svett när jag hämtade honom hos kompisen. Han hade ju gjort en smärre världsomsegling under havet. Fast på land. I en skog.

Jag är imponerad. Själv hade jag sannolikt bara legat där och väntat på att att gråsuggor skulle bära mig hem.

Hur som helst var han ju hemma med mig från skolan igår och då passade vi på att nätverka på sociala medier. 

Jag vet inte hur många gånger jag har läst igenom chatten. Min slemmiga lilla bebisklump har börjat bli en riktig människa. Med jeansväst och svart hår.