Skådespelerskan Josefin Ljungman fick ett väldigt obehagligt mail (länk expressen) från en manlig regissör som sökte skådespelare (eller ”kroppar”) till nåt suspekt projekt som han tyvärr verkar hålla på med. Och tyvärr är det förmodligen inte första gången han gör såhär, förmodligen har den lilla idioten fått härja omkring enda sen ungdomens tid.

”Att jag gick ut med det här handlar inte om att jag vill sätta dit en viss person. Det har funnits en tystnadskultur kring sexuella trakasserier i branschen” säger Ljungman.

Bra! Tack! Även fast jag gärna hade sett en utpekning av enskild person, så är det ändå klokt av henne att sikta på problemet i stort. Erfarenhetsdelning som handlar om handlar om enskilda erfarenheter och får oss att känna igen oss och se strukturer är trots allt bland det viktigaste som vi kan sysselsätta oss med. 

Nöjesguidens nya bloggare Hanna ”@upfrombelow” är även hon i allra högsta grad en stor erfarenhetsspridare.  I inlägget om hur killar förtört tjejers utekvällar i flera 100 år trängs kränkta killar i kommentarsfältet och dom verkar ha exakt noll koll på verkligheten. Dom verkar vara förvånade över att dom är jobbiga? Dom verkar vara chockade över att dom är ivägen och i många fall äckliga, påträngande och skrämmande? 
Kommentarerna är hissnande! ”Sluta tyck synd om dig själv!” ”Skyll dig själv!” ”Sluta gå ut på krogen!”, alltså, dom fattar verkligen inte. Helt obegripliga. Hopplösa?

Medan dom allra flesta kvinnor som läser blogginlägget enbart känner fett med igenkänning. 

(bild från Hannas inlägg)