Magnus Wennmans fantastiska bild ”Där barnen sover” som fick pris som Årets bild.
Tidigare i år skrev jag, och många med mig, upprört om hur 14 av 16 nominerade till Stora Journalistpriset för 2015 är män. Mönstret upprepar sig nu i en mycket närliggande bransch.
På lördagen delades priserna för Årets bild 2016 ut. 29 personer var nominerade i olika kategorier. Av de är fyra kvinnor. 4 av 29. Inte mycket bättre än 2 av 16.
Precis som i fallet med Stora Journalistpriset säger det här inte bara något om själva priset utan om hela branschen och vilka som får jobba som fotografer.
NOMINERADE:
Christian Andersson, Apelöga
Urban Andersson, Aftonbladet
José Figueroa, Frilans
Pi Frisk, Frilans / Svenska Dagbladet
Jeppe Gustafsson, Frilans / Östgöta Correspondenten
Niclas Hammarström, Frilans / Aftonbladet / Kontinent
Anders Hansson, Dagens Nyheter / Kontinent
Paul Hansen, Dagens Nyheter
Christoffer Hjalmarsson, Frilans / Expressen
Lotta Härdelin, Dagens Nyheter
Nikolai Jakobsen, Frilans / Aftonbladet
Pavel Koubek, Icon Photography
Joel Marklund, Bildbyrån
Stefan Mattsson, Aftonbladet
Jack Mikrut, Dagens Industri
Clément Morin, Frilans / Kontinent
Bosse Nilsson, Kristianstadsbladet
Daniel Nilsson, Frilans / Dagens Nyheter
Nils Petter Nilsson, Frilans / Expressen
Tomas Ohlsson, Frilans
Pontus Orre, Frilans / Aftonbladet
Erik Simander, Nordens Fotoskola
Åsa Sjöström, Frilans
Ludvig Thunman, Bildbyrån
Roger Turesson, Dagens Nyheter
Viktor Wallström, Frilans / Rockfoto
Magnus Wennman, Aftonbladet
Frida Winter, Frilans
Axel Öberg, Frilans
VINNARE:
Nyhetsbild Sverige
1:a pris Anders Hansson, Dagens Nyheter
2:a pris Urban Andersson, Aftonbladet
3:e pris Bosse Nilsson, Kristianstadsbladet
Vardagsliv Sverige
1:a pris Frida Winter, Frilans
2:a pris Christoffer Hjalmarsson, Frilans / Expressen
3:e pris Pavel Koubek, Icon Photography
Bildreportage Sverige
1:a pris Erik Simander, Student (Nordens Fotoskola)
2:a pris José Figueroa, Frilans
3:a pris Tomas Ohlsson, Frilans
Nyhetsbild Utland
1:a pris Anders Hansson, Dagens Nyheter
2:a pris Roger Turesson, Dagens Nyheter
3:e pris Nikolai Jakobsen, Frilans / Aftonbladet
Vardagsbild Utland
1:a pris Paul Hansen, Dagens Nyheter
2:a pris Axel Öberg, Frilans / Expressen
3:e pris Lotta Härdelin, Dagens Nyheter
Bildreportage Utland
1:a pris Magnus Wennman, Aftonbladet
2:a pris Anders Hansson, Dagens Nyheter / Kontinent
3:e pris Niclas Hammarström, Frilans / Aftonbladet
Porträtt
1:a pris Magnus Wennman, Aftonbladet
2:a pris Åsa Sjöström, Frilans
3:e pris Pi Frisk, Frilans / Svenska Dagbladet
Porträttserie
1:a pris Magnus Wennman, Aftonbladet
2:a pris Magnus Wennman, Aftonbladet
3:e pris Magnus Wennman, Aftonbladet
Sportbild
1:a pris Ludvig Thunman, Bildbyrån
2:a pris Joel Marklund, Bildbyrån
3:e pris Jeppe Gustafsson, Frilans / Östgöta Correspondenten
Sportreportage
1:a pris Jack Mikrut, Dagens Industri
2:a pris Nils Petter Nilsson, Frilans / Expressen
3:e pris Pontus Orre, Frilans / Aftonbladet
Multimedia
1:a pris Magnus Wennman, Aftonbladet
2:a pris Stefan Mattsson, Aftonbladet
3:e pris Clement Morin, Frilans / Kontinent
Kultur/Nöje
1:a pris Viktor Wallström, Frilans / Rockfoto
2:a pris Daniel Nilsson, Frilans / Dagens Nyheter
3:e pris Paul Hansen, Dagens Nyheter
Årets Fotograf
Anders Hansson, Dagens Nyheter
Årets Bild
Magnus Wennman, Aftonbladet
Årets Rookie
Erik Simander, Student (Nordens Fotoskola)
Årets Humor
Christian Andersson, Apelöga
Att 71% av alla yrkes fotografer i Sverige är män påverkar förstås inte utfallet?
”Precis som i fallet med Stora Journalistpriset säger det här inte bara något om själva priset utan om hela branschen”
Till Rupert här ovanför: självklart säger det att branchen består av män, har du kollat vem som vann priser i årets mekaniker?
Sverigevinnare blev:
Bilmekaniker: Henrik Rantakallio, Martin Koch-gymnasiet i Hedemora
Bilskadereparatör: Max Olsson, Lugnetgymnasiet i Falun
Fordonslackerare: Christoffer Berglind, Fordonsutbildningar i Örebro
Lastbilsmekaniker: Hampus Ericsson, Bolandgymnasiet i Uppsala
Maskinmekaniker: Albert Madsen, Nifsarpsskolan i Eksjö
Reservdelsspecialist: Nichlas Bäckvik, Jämtlands Gymnasium! Fyrvalla i Östersund
Det är ju helt fel, med tanke på hur många kvinnor som ställde upp!!!!
Men å andra sidan så var ju 8 av 9 vinnare kvinnor på p3 guld.
http://omni.se/topic/2aa7ac75-5593-4ae0-9735-114adfa7f2da/7c771a10-886c-478d-8c7b-873a5364f554
Det borde ju vara rubriker med meterhöga bokstäver i tidningen Svensk Verkstad, men tydligen har dom inte ens uppmärksammat problemet ;)
Till Rupert (som numera går under namnet ”E” efter att ha blivit överkörd i en diskussion av någon med denna signaturen. Yes, jag följde detta och noterade att ”E” plötsligt fick ett annat språk efter den 24/2 ;-))
Nja. För sju år sedan var fördelningen bland yrkesverksamma fotografer snarare 66/34. Sak samma. Här handlar det ju om vilka som får komma fram. Akademin Valand exempelvis har sedan länge haft en utbildning i fotografi och dessutom har könsfördelning varit relativt jämn på skolan ända sedan starten 1865. Trots det här har kvinnor alltid varit underrepresenterade som fotografer i Sverige, så att det bara skulle röra sig om ett enkelt utfall är antagligen inte hela sanningen. Hur många utbildade kvinnliga mekaniker det finns känner jag inte till, men gissningsvis är andelen utbildade kvinnliga fotografer betydligt större.
Varför är manliga fotografer i högre grad sysselsätta än kvinnliga? Det undrar jag.
*Denna signatur
Rupert är kär i ”E”: om det är så att manliga fotografer har högre sysselsättning än kvinnliga så måste det bero på antingen diskriminering i tidningsbranschen eller att männen lyckas sälja sig själva bättre.
Men om man bara går efter hur många yrkesverksamma det finns så borde det varit 29% kvinnor av de som vann, och det är det ju inte.
Det finns alltså någon annan underliggande faktor som inte är 100% klarlagd, detta upprepas i P3 guldgalan fast åt andra hållet då.
Om man säger att P3 guldgalan var rättvis för att kvinnorna var bättre än männen, så måste man kunna tänka tanken att årets bildgalan följer samma logik.
Det skulle kunna röra sig om att kvinnor inte får jobba i samma utsträckning, ja.
Rupert är kär i ”E”: och vad beror det på? är tidningsbranschen så pass diskriminerande?
Är män helt enkelt bättre än kvinnor för att det finns fler män i branschen och de har mer erfarenhet?
Sköna försök till retoriska frågor.
Jag tänker att det har blivit rundgång i branschen. Det finns kvinnliga fotografer, men en man anställer hellre sin polare.
Rupert o s v: Är detta något du har upplevt själv eller?
Undrar detsamma. Jag har rört mig i sådana här kretsar ett tag och vet hur viktiga kontakter är samt hur lätt cirklar bildas där samma sorts människor går runt runt runt.
Du vet att du kan svara folk nu va? Det är enklast och du slipper skriva om namnet. Bara ett tips :-)
Och du passar bättre i kort hår, så släpp det där med din gamla rockfrisyr.
Rupert är kär i ”E”: nu förstår jag nog inte vad du menar.
Synd.
Rupert är kär i ”E”: Du vet att det finns en begränsning i hur djup en svarskedja kan vara va? det är därför man inte kan trycka på svara när man kommit ut till begränsningen.
Du får skriva till nöjesguiden och klaga på att de satt djupet för till ett för litet värde ;)
Och även ifall jag skulle posta ett svar som är djupare än tillåtet så skulle det antagligen inte visas, det skulle ju bryta layouten.
Ja, du Roger: Fast nu är det ju ett sidospår igen, men för att ta kommentar 111.
Så säger vederbörande:
”Jennys poäng är ju att kvinnorna aldrig får visa vad de går för. Precis som i fallet med journalisterna släpps de inte fram i samma utsträckning, vilket gör att det blir så här. Det handlar inte om kompetens, utan om att de aldrig ges chansen. Ingen har sagt att dessa män inte är duktiga, men å andra sidan har det inte varit så många kvinnor på planen.”
Varför skulle kvinnorna få chansen att visa vad dom går för, livet är inte uppbyggt så att man ”måste” få chansen att visa vad man går för.
Man får helt enkelt visa vad man går för genom att själv gör PR för den man är och hoppas på att man gör ett så bra jobb så man slår ut konkurrenterna.
Livet är inte rättvist, tyvärr. Men Jenny har ju å andra sidan möjligheten att själv ringa runt till en massa kvinnliga fotografer och anställa dem, tror du hon kommer göra det ;) näää.
Synd att du inte förstår att namnet inte behövs skrivas ut i ett svar.
Jag är okej med djupet.
Rupert är kär i ”E”: nej det behöver man inte, men jag gör det ändå, gammal vana från irc tiden.
Var det verkligen det bästa du hade att komma med?
Vad onödigt.
Nu har du snöat in på ett stickspår (igen). Ser farbror bra? Jag ska inte behöva hjälpa dig på samma sätt som ”E” gjorde innan du kärade ner dig i hen.
Läs om svaren.
Rupert är kär i ”E”: Vi har inte sagt något vettigt sedan kommentar 94, det här är tidsfördriv förstår du väl.
Så pratar en människa som är osäker.
Jag försökte se saken ur ett större perspektiv, men du har ju missat Jennys poäng helt och hållet.
Vad säger hon? Vad säger jag?
Rupert är kär i ”E”: Jo jag försökte se det ur ett större perspektiv och ställde ett antal relevanta frågor.
Fram till kommentar 94 så diskuterade vi faktiskt ämnet, men efter det så diskuterade vi att du ville tipsa mig om man kunde förenkla svaren genom att använda sig av reply funktionen.
Vi har dock inte diskuterat mitt hår än, men vi kan säkert diskutera det med om du känner för det. Du vet jag har ADHD så jag hänger inte alltid med i svängarna när du driftar från det ena till det andra och påpekar helt ovidkommande saker, typ hår och förenklande av kommunikationen.
Folk med ADHD kan vara lite jobbiga på det sättet, vi har svårt att hålla oss till ett ämne och svänger därför fram och tillbaka hela tiden, samtidigt som vi kan vara sjukt koncentrerade på vissa saker.
Men så är det, så du får inte tro att jag är förståndshandikappad bara för att jag har ADHD.
Starkt.
Har inte du barn? Jag förstår inte vad en farsa på fyrtio år gör på en sida som NG. Ännu konstigare blir det när han snor andras användarnamn och kritiserar någon som skulle kunna vara hans dotter.
Det var du farbror som missade den tolfte kommentaren i ordningen och istället stirrade sig blind på reply-spåret. Jag har varit konsekvent och svarat på dina ”relevanta frågor” hela vägen.
*fyrtio plus
… Rogers frågor alltså. Det är mest bara farbror som sparkar in öppna dörrar.
Jennys poäng är ju att kvinnorna aldrig får visa vad de går för. Precis som i fallet med journalisterna släpps de inte fram i samma utsträckning, vilket gör att det blir så här. Det handlar inte om kompetens, utan om att de aldrig ges chansen. Ingen har sagt att dessa män inte är duktiga, men å andra sidan har det inte varit så många kvinnor på planen. Get it?
Jag väljer att tro på Jenny i det här fallet. Förutom att hon jobbar på en redaktion känner jag igen detta från mitt eget liv. Jag tänkte att farbror skulle nappa på kommentar nr 12, men farbror missade den.
Rupert är kär i ”E”: för det första så var detta ännu en fortsättning på det inslagna bispåret.
För det andra, varför tror du att jag är en man?
För det tredje, någons ålder spelar knappast någon roll när man kritiserar en uppfattning om orättvisa som den här artikeln handlar om.
Vi är fortfarande på varför det ser ut så här i tidningsbranschen.
Jag har inte hittat några statistiska fakta om hur det generellt ser ut i branschen, dock är det tydligt att det är en nedåtgående kurva för hur många som arbetar inom den.
Både för journalister och fotografer så är det ingen ljusning i sikte, de får helt enkelt skola om sig.
Årets bild är dock en tävling och därför så kommer det alltid finnas vinnare och förlorare, precis som i P3 guld galan. Det vore konstigt om man i en tävling kvoterade in vinnare, bara för att det skall vara rättvist.
Att kvinnor inte får anställning inom yrket betyder ju endast att de som anställer antingen inte litar på att kvinnor klarar av jobbet eller så har kvinnor bevisat att de inte klarar av jobbet.
Eller så är det så att det är så liten arbetsmarknad att de som varit längst i den får alla uppdragen eftersom man vet vad dom går för.
Det finns inget jobb inom den privata arbetsmarknaden som är öronmärkta för någon viss grupp.
Nu har vi nått till kommentar 109, tror du att du klarar av att ta fram lite statistik till ditt nästa svar?
Jag vet att du är en man.
Läs min senaste kommentar. Jag måste ut en sväng, har ett liv utanför NG.
Puss
Måste vara fantastiskt att kunna avgöra det över nätet, den förmågan skulle vara användbar.
Jag vet inte riktigt hur du räknar kommentarerna, men kommentar 12 är faktiskt inte i den här artikeln, utan ett antal artiklar bort, typ sidan 5 eller 6 om man tittar på vad som skrivits.
Farbror är ganska öppen med att han är en vit, heterosexuell man:
http://blogg.ng.se/hanapee/2014/05/problemet-med-bindi
Farbror har lämnat en del spår efter sig genom åren och det är inte särskilt svårt att kartlägga farbror.
Jag räknar uppifrån och ner.
Tänkte att jag skulle framföra mitt sätt att se på livet ;) Tänkte bara att det är ju tur att du har ett liv och inte är ett avancerat Turingtest :)
Jag säger som Frans.
https://youtu.be/4emC0VDQGz8?t=196
He he, det är bra, härligt med lite musik. Nu måste jag ut igen. God kväll
Ja, du Roger: Fast nu är det ju ett sidospår igen, men för att ta kommentar 111.
Så säger vederbörande:
”Jennys poäng är ju att kvinnorna aldrig får visa vad de går för. Precis som i fallet med journalisterna släpps de inte fram i samma utsträckning, vilket gör att det blir så här. Det handlar inte om kompetens, utan om att de aldrig ges chansen. Ingen har sagt att dessa män inte är duktiga, men å andra sidan har det inte varit så många kvinnor på planen.”
Varför skulle kvinnorna få chansen att visa vad dom går för, livet är inte uppbyggt så att man ”måste” få chansen att visa vad man går för.
Man får helt enkelt visa vad man går för genom att själv gör PR för den man är och hoppas på att man gör ett så bra jobb så man slår ut konkurrenterna.
Livet är inte rättvist, tyvärr. Men Jenny har ju å andra sidan möjligheten att själv ringa runt till en massa kvinnliga fotografer och anställa dem, tror du hon kommer göra det ;) näää.
”Men framförallt ligger problemet på de journalistiska arbetsplatserna och i vilka som får möjligheten och lyxen att ”gräva” och testa nya saker.”
Eftersom Jenny är kvinna och jobbar som journalist tror jag mer på henne än på dig. Jag känner dessutom igen det här.
Ja du, varför ska männen få chansen att visa vad de går för? Har du läst den länkade texten? Det handlar ju om att vissa inte ges möjligheten.
Svenska Fotografers Förbund lät analysföretaget Wide narrow undersöka medlemmarnas villkor, under våren och sommaren 2008.
För åtta år sedan var 66,2 procent av yrkesfotograferna män. Högre utbildning var vanligare bland de yngre fotograferna, och bland kvinnorna (66,1 procent, jämfört med 44,2 procent av männen). Undersökningen visade också att fler kvinnor (85,9 procent) har gått någon fotografisk utbildning i jämförelse med männen (64 procent).
Okej, det här var för åtta år sedan och antagligen är det fler kvinnliga yrkesfotografer idag med tanke på hur det ser ut i landets skolor.
Lite konstigt är det ju. Uppenbarligen är det som Jenny säger; att brudarna inte får åka ut på roliga jobb. Alltså, det här säger bara hur branschen ser ut och vilka som får jobba som fotografer.
Antagligen är det här ett resultat av historien. Strunt samma. Det är så här det ser ut och det är ingen som har sagt något annat. Att majoriteten av Sveriges yrkesfotografer är män påverkar utfallet och mer därtill.
Osu: kan du förklara hur du tänker när du anser att man skall få chansen?
Det är väl marknadsekonomi och där är det ju vassaste kniven i lådan som gäller.
Alicia Vikander fick ju en Oscar, trots att hon inte gått på scenskolan och det spelar ju ingen roll att de som faktiskt har utbildning anser att de ska rankas högre. Hon var ju bättre än dem och det är bara hårt arbete som räknas i slutändan.
Att bli anställd i en marknadsekonomi innebär att man är bättre än de som man konkurrerar med.
Men som sagt nöjesguiden kan ju anställa några fotografer, men eftersom dom kör på frilansare i stor utsträckning så kommer dom inte göra det, då frilansare är billigare och nöjesguiden går dåligt.
Läs om de två sista styckena. Det är så här branschen ser ut. Du försöker komma fram till varför den ser ut så här och jag tror inte att vi kommer komma fram till så mycket annat än teorier.
Let’s agree to disagree. Du tänker att kvinnor överlag är sämre på att fota. Jag tänker att männen är mer etablerade i branschen, som ett resultat av historien, samt att mycket handlar om kontakter. I vilket fall tycks inte kvinnor få fota på samma sätt, precis som Jenny säger.
Jag tycker också att man ska visa framfötterna, men man får inte underskatta betydelsen av kontakter. Det ÄR lätt att cirklar skapas där samma folk går runt runt runt. Jag tror inte alltid att det är ”de vassaste knivarna i lådan” som får åka ut och fota.
Det är ett bra förslag du kommer med. Man behöver inte ge jobbet till första bästa kontakt, utan kan ge någon annan chansen.
Jag hoppas att du förstår mitt svar. Och jag bjuder på sista ordet, ta inte mitt användarnamn bara.
Skål!
Osu: Nej jag tror faktiskt inte kvinnor är sämre på att fota, utan att det som du säger stämmer, med tillägget att arbetsgivaren gör på det här sättet pga man vad dom etablerade går för och det är dyrt att chansa på någon okänd.
Därav nödvändigheten för den okända att kunna visa upp ett ordentligt CV vad det gäller foton.
Sedan är gruppen journalister/fotografer en väldigt liten grupp, därav uppstår tighta nätverk och att bryta mot den sociala koden att ge sina bekanta jobb, straffar sig genom att man själv kan bli bortvald vid nästa uppdrag.
Men problemet är självskapat av kollektivet och för att lösa detta så måste dom ledande inom industrin själva välja att agera.
Eftersom det finns rätt många tidningar som talar om jämställdhet, så borde detta vara en baggis om man verkligen lever som man lär.
Jenny och hennes kollegor håller ju i lösningen, frågan är ifall dom väljer att agera korrekt.
Ditt användarnamn kommer från mitt konto på youtube, så tekniskt sett så har du använt dig av mitt ;)
Men faktum kvarstår ju; att allt Jenny skriver stämmer. Kan heller inte se att Osu/”Rupert är kär i E” har missat nåt. Männen får åka ut på fler jobb. Varför det är så här går bara att spekulera i, vilket Osu också säger. ”E” pratar om en underliggande faktor och menar att männen antagligen är bättre, men förnekar samtidigt inte betydelsen av kontakter(?).
”E” (Rupert?) har ju bara kommit med daterade siffror och missat att det handlar om mönster, inte exakt varför verkligheten ser ut som den gör. Ett bra svar på den frågan hade krävt ett grävande reportage.
En fotograf är en fotograf. Det finns inte nån som söker jobb på en tidning som inte har en portfolio till hands. Jag tror att det är som Osu säger; att det rör sig om kontakter och enkla lösningar. Och det är ju tråkigt med tanke på hur många duktiga fotografer det finns där ute.
Vad är grejen? Finns det ens nåt att kritisera i artikeln? Alla siffror ser ut att vara rätt förutom 71/29.
Ja det är alltså journalistkollektivets uppgift att rätta till problemet.
Jenny är ju chefredaktör och kan därmed fixa detta problem genom att själv välja kvinnor.
Osu: Jenny verkar dock missa att alla bidragen är anonyma för juryn, vilket då gör att juryn inte kan beskyllas för att vara partisk.
E: När beskylldes juryn för att vara partisk?
Genom att bli upprörd över resultatet, så anser man att det måste vara något fel i selektionen av vinnande bilder.
Juryn vet inte vem som tagit vilken bild, alltså opartisk.
Man måste själv anmäla sig till tävlingen, vilket leder till att antingen anmälde sig få kvinnor och därför fanns det fler män på vinnande plats.
Eller så var de kvinnliga bidragen sämre än männens, men då var det iallafall inte orättvist eftersom det var en jury som inte kände till vem som tagit bilderna.
Osu: Visst ska man gräva där man står. Jag tror dock på Jenny! Framförallt för att många som skriver här är kvinnor och att detta rör sig om en ”närliggande bransch” (se artikeln).
Vilken selektion? Vad pratar du om?
De två sista styckena motsäger ingenting. Jenny har skrivit om nomineringar och försökt göra en poäng av att kvinnor inte får dra ut och fota på samma sätt. Det handlar ju om att kvinnorna inte har kunnat ta några schyssta bilder från första början. Det har redan pratats om detta.
” Av de är fyra kvinnor. 4 av 29. Inte mycket bättre än 2 av 16.”
Om det är en tävling så kan ju inte resultatet spela någon roll så länge den var rättvis eller hur.
E: Jag vet inte vad du försöker säga. Så här står det:
”29 personer var nominerade i olika kategorier. Av de är fyra kvinnor. 4 av 29. Inte mycket bättre än 2 av 16.”
Vi har redan pratat om hur det ser ut i branschen, och då är inte siffrorna särskilt förvånande. Tävlingen i sig är det ingen som kritiserar. Du säger ju själv att det handlar om tighta nätverk där kvinnorna inte ryms och att Jenny och hennes kolleger sitter på lösningen. Du har precis skrivit under på att tävlingen är ett kvitto på verkligheten där det är männen och inte kvinnorna som går runt runt runt. Vi har redan dragit detta; att det är männen som får dra ut och ta spännande bilder, inte kvinnorna.
Tävlingen är ju trots allt anledningen till att Jenny skrev den här artikeln, hon måste ju alltså sett det som orättvist att männen dominerade.
Problemet var ju att jag upptäckte för en stund sedan att tävlingen var opartisk och man var själv tvungen att anmäla sig till den, vem som helst fick delta.
Då har ju tävlingen inte längre nått med hur verkligheten på redaktionerna ser ut och då faller ju hela konceptet.
Jag kan inte se att nåt faller. Varför skulle männen vara mer angelägna att skicka in sina bilder? Det låter väl ganska rimligt att majoriteten av bilderna har tagits av män då också männen dominerar branschen. Vidare är det inte särskilt konstigt att männen sitter på de bästa bilderna (tryck på länken). Återigen, vi har redan pratat om detta(?) Jag förstår fortfarande inte din poäng. Om något bekräftar du det som Jenny säger; att männen sitter på de bästa bilderna.
… för att de får chansen från början. Allt det här har redan tagits upp och sedan är det bara massa teorier. Gör ett eget reportage om du känner att detta är viktigt, för här kommer du ingen vart. Du går bara runt i cirklar.
Om rubriken på hennes artikel inte påpekar det orimliga att männen är i majoritet, p.g.a. att de är majoritet inom branschen, vad är då problemet?
Då återgår ju resonemanget till att kvinnor inte får samma chanser som män, p.g.a att branschen har varit mansdominerad och de som betalar kör helst på säkra kort.
För att lösa den knuten så måste ju kvinnor själva bygga upp en organisation där de själva kan visa att de klarar av att göra jobbet.
Alla dom män som tagit sig dit dom är idag, har ju varit tvungen att gå igenom alla dessa steg.
Det är ju inte så att en noob får ett jobb bara för att han är man, han måste ju prestera något. Om jag tog med mig en kamera ut o tog lite foton så skulle det inte göra att jag får jobbet före en kvinna som faktiskt kan fotografera, eller hur.
Om jag förstår dig rätt så säger du att kvinnor är diskriminerade för att dom inte får samma chanser som de redan etablerade männen?
Jag vet inte vad du tar in. Även du har pratat om hur lätt cirklar skapas. Vi behöver knappast dra det här om hur branschen ser ut en gång till, det är bara att läsa kommentarerna här ovanför.
Är kvinnor diskriminerade eller inte är väl frågan och om ja varför?
”Är kvinnor diskriminerade eller inte är väl frågan och om ja varför?”
Jag vet inte hur det står till med din läsförståelse, men jag kan hjälpa dig om det är så. Det var du som skrev det:
”Sedan är gruppen journalister/fotografer en väldigt liten grupp, därav uppstår tighta nätverk och att bryta mot den sociala koden att ge sina bekanta jobb, straffar sig genom att man själv kan bli bortvald vid nästa uppdrag.
Men problemet är självskapat av kollektivet och för att lösa detta så måste dom ledande inom industrin själva välja att agera.
Eftersom det finns rätt många tidningar som talar om jämställdhet, så borde detta vara en baggis om man verkligen lever som man lär.
Jenny och hennes kollegor håller ju i lösningen, frågan är ifall dom väljer att agera korrekt”
Du tänker att män ger varandra jobb för att de inte vill riskera att bli bortvalda, vilket till viss del säkert är sant. Det är en teori iallafall. Jag tänker ungefär likadant.
Jo jag vet vad jag skrivit och jag beskrev hur ett socialt nätverk fungerar, men om du är kvinna i det nätverket så fungerar du på samma sätt. Det har alltså inget med kön att göra.
Om du är ny som man i det nätverket och inte känner någon så drabbas du av samma problem.
Man kan väl säga som så att känner du ingen som jobbar med media, så har du små chanser att komma in i media.
Det är lite som maffian, du måste bli introducerad av någon som redan är känd.
Det drabbar ju alla som inte redan är inavlade i mediebranschen, så orättvisan ligger snarare i att folket som jobbar inom den är aktiva bekännare av nepotism.
Det är därför alla journalister verkar tycka samma sak :D och därför objektiviteten är så liten.
Skippa rubriken, det här handlar om att kvinnor inte får komma fram på samma sätt. Och männen har knappast varit tvungna att bygga upp en organisation på grund av alla kvinnor som bara går runt runt runt.
Någon har ju byggt upp hur tidningsbranschen ser ut idag och jag har en känsla av att det var män som byggde upp den.
Kvinnorna har alltså funnits kortare tid i branschen och är därför färre på de bra positionerna.
Det vi pratar om är ju bara att gammal är äldst och så småningom kommer kvinnorna sitta på den positionen de med, det tar bara tid.
Det är ju ingen stor sammansvärjning där alla män träffats i hemlighet för att komma överens om att hålla kvinnorna ute.
Därför är det heller ingen diskriminering, utan bara en följd av att kvinnorna är nya på planen.
Ergo är denna skevhet i anställda inget att bli upprörd över.
Fast samtidigt säger du:
”Sedan är gruppen journalister/fotografer en väldigt liten grupp, därav uppstår tighta nätverk och att bryta mot den sociala koden att ge sina bekanta jobb, straffar sig genom att man själv kan bli bortvald vid nästa uppdrag.”
Det är väl jättebra att man försöker luckra upp det här. Varför ska nyutexaminerade kvinnor behöva lida för att männen håller varandra om ryggen?
Nya på planen? Kvinnorna får inte spela i samma utsträckning, det har du sagt själv.
Aftonbladet grundades 1830 och Jenny jobbar som journalist. Det är lätt för dig att inte bli upprörd och tänka att allt löser sig, men att reagera som kvinnlig journalist och/eller fotograf när det snart har gått 200 år… Ja, det är helt ok. Det alltså ett mönster som har uppmärksammats, ingen stor sammansvärjning där alla män träffas i hemlighet.
Nu har vi kommit ganska långt, ska jag behöva övertyga dig om varför det är okej att bli en smula upprörd också? Eller vänta, det står ju i stycket ovanför.
Nej jag tycker det är jättebra att du blir upprörd, men det är helt bortkastat, enligt journalistförbundet så är det jämställt då branschen består av 50% kvinnor.
Sedan är de ju lite komiskt att Jenny är upprörd, för enligt tesen om nepotism så fick hon sitt jobb för att hon kände någon, vilket innebär att de kan ha funnits någon som var bättre än henne men som inte hade rätt kontakter.
Som man bäddar får man ligga som man säger, man kan inte ha kakan och äta den.
Eller är det bara en slump att 30% av journalistkåren bor på Södermalm?
Du har verkligen inte klickat på länken i texten.
”Nomineringarna till Stora Journalistpriset lämnas in av skribenter och redaktioner själva. Möjligt är att en del kvinnor faller bort här också, men det stora problemet ligger i hur få som får chansen från början. Och då är journalistkåren en bransch med relativt jämn könsfördelning, om något så är kvinnorna fler. Nomineringarna berättar bara exakt hur branschen ser ut.”
Du har ju själv redogjort för resten av siffrorna, säkert omedvetet men ändå.
… Så då är det helt ok att bli upprörd, med andra ord. Skönt. Det känns som att vi är klara. Jenny är upprörd och det tycker du är jättebra.
Näe att Jenny är upprörd är bara komiskt med tanke på vilken position hon själv har.
Fast du sa ju: ”Nej jag tycker det är jättebra att du blir upprörd, men det är helt bortkastat, enligt journalistförbundet så är det jämställt då branschen består av 50% kvinnor.”
Jag vet inte vad du har läst in, men jag är inte mer eller mindre upprörd än någon annan. Jag refererade till Jenny. Du får läsa om det där.
Och jag är ganska övertygad om att det du pratar om är mindre bekymmersamt för en ”lantis” än någon med fel kön. Att så många journalister bor i Stockholms innerstad handlar antagligen om att fyra av landets största tidningar håller till just här.
Och varför blev det komiskt helt plötsligt? Vadan denna skadeglädje?
Det är nog ett större bekymmer att så få journalister bor utanför Stockholm än att branschen är jämställd könsmässigt.
Ju mer jag läser på om det du säger, desto mer inser jag att detta är ett icke problem som jämställdhet betraktat.
Det är ett mycket större problem att kvinnor inte väljer att utbilda sig till civilingenjörer och därmed ännu en gång hamnar rejält på efterkälken.
Men men, det kommer säkert gnällas om detta i framtiden från de kvinnor som då vill in på de skojiga jobben, men hindras av att det redan är en massa män som jobbar med dem.
Men som sagt som man bäddar får man ligga och det finns ju ingen ursäkt för kvinnor att inte bli civilingenjörer.
Vänta lite här…
Jag skrev:
”Aftonbladet grundades 1830 och Jenny jobbar som journalist. Det är lätt för dig att inte bli upprörd och tänka att allt löser sig, men att reagera som kvinnlig journalist och/eller fotograf när det snart har gått 200 år… Ja, det är helt ok. Det alltså ett mönster som har uppmärksammats, ingen stor sammansvärjning där alla män träffas i hemlighet.
Nu har vi kommit ganska långt, ska jag behöva övertyga dig om varför det är okej att bli en smula upprörd också? Eller vänta, det står ju i stycket ovanför.”
Jenny skrev:
”Nomineringarna till Stora Journalistpriset lämnas in av skribenter och redaktioner själva. Möjligt är att en del kvinnor faller bort här också, men det stora problemet ligger i hur få som får chansen från början. Och då är journalistkåren en bransch med relativt jämn könsfördelning, om något så är kvinnorna fler. Nomineringarna berättar bara exakt hur branschen ser ut.”
2/16, så såg siffrorna ut (kvinnor/män). Tala om skeva förhållanden.
Du skrev:
”Nej jag tycker det är jättebra att du blir upprörd, men det är helt bortkastat, enligt journalistförbundet så är det jämställt då branschen består av 50% kvinnor.”
Nu vill jag attt du förklarar dig – vad menar du egentligen? Varför har du inte klickat på länken?
Det går att flytta till Stockholm (stan är full av ”lantisar”), betydligt jobbigare är det att byta kön.
Fokusera på kommentaren ovanför nu.
Eftersom vem som helst får nominera vem som helst till journalistpriset så säger ju det bara att branschen är jämställd, att det sedan nomineras män beror ju på att de 50% av journalisterna som är kvinnor inte nominerat andra kvinnor.
För om de gjort det så skulle hälften av nomineringarna vara kvinnor.
När övergick vi att diskutera journalistpriset? vi borde väl diskutera årets bild!
Blir lite fundersam när du säger att män håller varandra om ryggen, när det är så uppenbart att det är ett socialt nätverk, där spelarna i det nätverket håller varandra om ryggen oavsett kön.
”Nomineringarna berättar bara exakt hur branschen ser ut.”
Det gör den ju inte alls, branschen är ju 50% kvinnor.
”Det går att flytta till Stockholm (stan är full av ”lantisar”), betydligt jobbigare är det att byta kön. ”.
Men kön är inte en fråga här, det är det sociala nätverket som diskriminerar alla som är nya.
Det är komiskt att Jenny är upprörd, eftersom hon använder sig av det sociala nätverket för att skaffa sig fördelar.
Hon är ju chefredaktör och med logiken att män hindrar kvinnor så skulle hon aldrig kunnat inneha den posten hon har idag.
Men med logiken att det är ett socialt nätverk så följer det fullt ut att hon fick tjänsten tack vare kontakter, vilket hon nu är arg över.
De var du som snöade in på det.
”Det är därför alla journalister verkar tycka samma sak :D och därför objektiviteten är så liten.”
”Nej jag tycker det är jättebra att du blir upprörd, men det är helt bortkastat, enligt journalistförbundet så är det jämställt då branschen består av 50% kvinnor.”
Du missar poängen igen; att kvinnorna inte får komma ut och ta roliga bilder och göra spännande reportage. Både Alex Ljungdahl, Årets bilds styrelseordförande, och Karolina Westerdahl, Expressens bildchef, menar att ansvaret ligger hos redaktionerna:
”Problemet ligger inte främst hos Årets bild, anser Ljungdahl. Snarare är det fördelningen mellan män och kvinnor på redaktionerna som är skev.
Expressens bildchef, Karolina Westerdahl, tycker att det är ”sorgligt” att så få kvinnor är nominerade. Hon menar att det främst är de stora redaktionerna som bär ansvaret för att nomineringarna ser ut som de gör.
– Det är vi som har råd att skicka ut folk på den här typen av uppdrag. Vi måste tänka mer på vilka vi skickar ut, säger hon.”
Det här sammanfattar det Jenny säger rätt bra. Kön ÄR en fråga här (läs om mitt svar om du inte förstår). Allt är dock inte svart eller vitt, Jennys resa är inte omöjligt. Återigen är det en underliggande struktur vi pratar om, inte en lag.
Det är inte konstigt att Jenny blir upprörd. Positionen hon har är ”kvinna” och det är inget som bara går att ändra på. Visst, hon sitter som chefredaktör, men du vet att man kan känna med andra va? Man brukar säga att man har empati.
Antagligen är Jenny medveten om att hon sitter på en relativt unik position, så därför utnyttjar hon sin makt på bästa möjliga sätt. Det här tycker du alltså är komiskt och värt att klaga på. Jag förstår inte det. Det finns ingen anledning till varför Jenny ska hålla tyst och blunda för skeva förhållanden och underliggande strukturer.
Uppenbarligen är det här ett problem då kvinnor trängs undan. Gnället, som du så fint kallar det, kommer från en kvinnlig journalist som har uppmärksammat ett mönster. Om det är någon som klagar är det ju du, som hellre strider för att ha rätt än för att det ska bli bra. Jenny gör ungefär det som förväntas av någon som vill se förändring: hon uppmärksammar ett skevt förhållande. Förändring kommer liksom inte automatiskt med tiden, utan det måste till handling också.
Det här är anledning till varför du, Rupert, vägrar att släppa sådant här, ljuger, säger emot dig själv och tar andras användarnamn. Du hatar i själva verket invandrare och kvinnor plus människor som står upp för dem:
”Pabbe Osu says: 4.4.2015 at 0:48. When will you teach that asian whore how to put on pants?”
”The first scene, 3 n….. what has happend to this country” /Pabbe Osu, även känd som Rupert
(OBS. Rupert skrev ut n-ordet, men jag valde att cencurera det)
*Censurera (iPad-trassel)
Du är medveten om att din subjektiva verklighet inte är likställd med verkligheten?
Varför denna harang med påhopp på den du tror att jag är? vad vinner du på det, mer än att du riskerar att få ett slaganfall?
Är jag fortfarande en man? och vem är Pabbe Osu? har du verkligen lagt ned så mycket tid på att stalka nån stackars fjortis, bara för att jag sa att jag var honom?
Förstår du inte att jag kan säga att jag är vem som helst och så länge det stämmer med din subjektiva verklighet så kommer du tro att det är så.
Om jag skulle vara en svart transvestit från Sydafrika så skulle du inte tro på det förrän du blev överbevisad, eftersom du funderar inte på vad som sägs utan vem som säger det.
Det tog två minuter att hitta de där rasistiska kommentarerna på Google, så särskilt jobbigt var det inte. Men tack för omtanken.
En harang av påhopp är väl ändå att ta i. Vad vill du att jag ska tro när du säger att det är ditt Youtube-konto?
Men nu när vi ändå är inne på påhopp: borde vi inte prata om din nya signatur också? I slutet av diskussionen om Meryl Streeps klavertramp i Berlin tar du plötsligt upp Karin Londré, sedan använder du dig av mitt alias och säger att det är skönt ”att klämma åt alla antirasister som inte röstar på SD”. Det här tycker inte jag och det känner du till, ändå skriver du så här. Varför drar du mitt namn i smutsen?
Yttrandefriheten sträcker sig rätt långt, men senast jag tittade gick gränsen vid ärekränkning. Du kan inte bara ta mitt alias och skriva massa dumma saker för att du har kört fast i en debatt. Begriper du inte det?
Och jag har alltid varit fokuserad och försökt föra diskussionen framåt, det är bara att läsa mina svar.
Det börjar bli rätt tjatigt att gå in och skriva här och dessutom har du glidit bort från ämnet. Om du bara vill prata rent allmänt finns det andra forum som är bättre.
Det är nog mer att du kände behovet av att söka upp vem fjortisen var som är lite konstigt. Du behöver ju inte diskutera med mig, av nån anledning kan du inte sluta.
Du förstår väl att jag inte har samma åsikt som du och eftersom vi inte har något annat än teorier att gå på så får vi nog vänta tills någon har gjort en ordentlig undersökning.
Ditt alias? menar du att bokstaven E är förknippad med nått annat än E och e? det är ingen som kopplar ihop dig med bokstaven E.
Jag har ingen aning vem du är eller vad du får ut av att söka efter mig på nätet, för din egen skull så bör du nog sluta diskutera med människor du inte gillar, det verkar ju mala ordentligt i dig.
Men jag har noterat att du tycker annorlunda än jag, det får man göra.
Ja, om du säger det så.
Det håller jag som bekant fullkomligt med om!
Med tanke på att det bara var vi två som diskuterade är jag säker på att syftet var att få mig att se dum ut. Det finns inget annat alias att koppla ihop mig med i det där kommentarsfältet.
Jag har inga problem med att diskutera saker på NG, men det finns ju bättre ställen att snacka på om man bara vill gaffla. Jag har hunnit med både storstädning, styrketräning och jobb idag så det går ingen nöd på mig.
Yes :-)
”du funderar inte på vad som sägs utan vem som säger det.”
Det är du som inte funderar.
? skriver:
16 Mar 2016 kl. 9:27
”Du missar poängen igen; att kvinnorna inte får komma ut och ta roliga bilder och göra spännande reportage. Både Alex Ljungdahl, Årets bilds styrelseordförande, och Karolina Westerdahl, Expressens bildchef, menar att ansvaret ligger hos redaktionerna:
”Problemet ligger inte främst hos Årets bild, anser Ljungdahl. Snarare är det fördelningen mellan män och kvinnor på redaktionerna som är skev.
Expressens bildchef, Karolina Westerdahl, tycker att det är ”sorgligt” att så få kvinnor är nominerade. Hon menar att det främst är de stora redaktionerna som bär ansvaret för att nomineringarna ser ut som de gör.
– Det är vi som har råd att skicka ut folk på den här typen av uppdrag. Vi måste tänka mer på vilka vi skickar ut, säger hon.”
Det här sammanfattar det Jenny säger rätt bra. Kön ÄR en fråga här (läs om mitt svar om du inte förstår).”