Läste ju denna bok i Egypten, av en av mina favoritförfattare Jonathan Safran Foer. 

Eating Animals tar upp alla perspektiv på att äta djur. Den handlar inte bara om hur synd det är om djuren osv, för det VET man ju. Man vet, men väljer att ignorera. Den tar upp hur vårt ätande av djur påverkar samhället i stort; ekonomiskt, politiskt, hälsomässigt och framförallt miljömässigt. 

Jag har aldrig varit tjejen som kan kolla på klipp av djur som har det dåligt, jag är för svagmagad. Men här fick jag processerna beskrivna för mig för alla de djur man äter; ko, gris, fisk och fågel. Femton sidor in i boken kände jag: det här kan jag inte stå för. Även om jag är köttjejen NUMMER ETT. Jag har liksom fram tills nyligen haft råbiff som skärmsläckare på mobilen. Love that shit. Men någonstans i boken står det typ om man kan motstå något som man bara är sugen på för stunden för ett ”greater good” så finns det så mycket värdighet i det. Okej, det känns lite ana, men ni fattar.

Jag tänker inte gå in i detalj på exakt vad som står i boken utan jag tänker istället rekommendera den x 100000000 för alla som känner sig intresserade. Den är faktafylld, men även helt fantastiskt välskriven. 

Jag har tagit ställning efter att ha läst boken att jag vill inte bidra till den här industrin och miljöförstörelsen den skapar. Jag inser också att jag bara är människa och det vore dumt att mig att kasta mig in i något till 1000% för då kommer det aldrig hålla. Jag har iallafall valt att dra ner på mitt köttätande rejält och undvika det i varje möjlig situation. Dock åt jag McDonalds inatt? Men det är det jag menar – I’m only human, guys. Jag har knappt ätit kött sen jag kom hem från resan och jag har typ aldrig mått bättre. Fysiskt och i samvetet. 

2011 ska bli mitt snällaste år någonsin. Karma, baby.

/Hungover Hippie, over and out.