På Heathrow var jag hungrig så jag gick till Pret a Manger. Killen i kassan fick värsta kodak moment när han såg mig o ba:
– HELLOOOOO GORGEOUS!!!!!!!
Asså. Jag hade rest i 30 timmar och såg ut därefter: ej duschat på flera dagar, helt osminkad, dålig hy från förorening, tvätta-ansiktet-hårknut som jag dessutom sittsovit i så hår var lite överallt. Jäkligt ofräsch tjej helt enkelt.
– What would you liiiiiikeeee, pretty girl???
– *Tittar bakom mig* Eee hehe soup I think.. Don’t know which one though..
– *Häller upp prover av alla soppor på en millisekund* Try them all!!!!!!
– Eee okay thanks.. I think I’ll have this one, please.
– Okaaaaay, now.. Something sweet for my sweet?????
– No thanks, I already have enough.. I usually buy this one though *Håller upp en Love Bar*
– TAKE IT!!!! Yes yes for yoooouuuu.. And a nice discount for the soup too.. *Blippar in kassan*
– Wow thank you!
– Anyyythiiiing to put a smile on that beeeaaauuutiiifuuuul face!!!!!
Ni som inte varit i Storbritannien, förstår ni hur fula folk är där om min dåvarande uppenbarelse fick kassakillen att få spel?
Fan asså det är ju där man ska bo. Där och i Asien. Hur man än ser ut så blir man bara helt jävla älskad.
Jaaa flytta hit och var över-genomsnittet-het med mig! Ta med dig skäggjuden också vettja!
Jag sa det till skäggis hela tiden, iofs om Kina dårå, ba det är ju där man ska bo för att känna sig uppskattad! Daniel var bara med om en grej, och det var en tjej i Shanghai som fnissade varje gång hon såg honom. Och det var nog för att hon tyckte han såg konstig ut :C
Stackars!! Fast man kan inte klandra henne, man blir ju lätt glad av Daniel.