Annons
Annons

Kvinnors kroppar som slagträ

23:27 2016-01-11

Över hela världen blir kvinnor utsatta för våld. Sexuellt och rått. Det sker här överallt på planeten vi lever på, och de som utsätter kvinnor för det här har en sak gemensamt.

De är män.

Ändå tycks diskussionen kring det män gör mot kvinnor alltid, alltid hamna snett. 

Aldrig når den ända fram bland tysta männen. De som så sällan skriver, säger eller pratar. Som går på autopilot med tanken ”det rör inte mig” medan de går, springer och badar bubbelpool fritt. 
Aldrig med den där förlamade rädslan för att någon ska göra saker med ditt inre om du inte slår in din portkod tillräckligt snabbt, tar dig ur den där poolen, konserten eller bilen. 

Sen handlar det om en syster, flickvän eller mamma – en kvinna som bevisligen kan vara någon istället för något – och då finns den aktiva medkänslan där.

Eller så, som idag, hamnar diskussionen hos männen som gärna skriker. De som samlar styrka i forum och slår stenhårt med kvinnors kroppar som slagträ i rasismen. 

När det visade sig att en del av det kvinnor tvingas utstå kom från män de inte identifierar sig med, män födda på en annan plats i världen, väcktes plötsligt intresset för det män utsätter kvinnor för – dagligen. För det här är tydligen ”en annan sorts män”.

Som om händelsen vore isolerad? Som om mäns våld, sexuellt och rått, inte drabbat kvinnor i århundranden här i Sverige.

Och fortsätter göra det.

”Käften jävla blatteälskare, hoppas du blir våldtagen.”

Skriver han som nyss ville skydda Sveriges alla kvinnor. 

Och så går vi omkring här, försöker vara ”logiska” och inte rädda. Skriver grejer, funderar, läser kurser och böcker i ämnet. Vågar förstöra stämningen på middagar man hoppades skulle vara trevliga, frustrationsgråter när ingen vill lyssna och biter hål i kinden när någon förminskar. 

Och där framme går de som fortsätter leva sina liv med skyddslappar
eller peka åt precis alla andra håll än inåt.

32 kommentarer | “Kvinnors kroppar som slagträ”

Skriv kommentar
Tillbaka upp
  1. Lea skriver:

    Tack för en välformulerad, sann och skarp text, Hanna! Du är lika klok och smart som du är rolig och underhållande.

  2. Matilda skriver:

    Du är så himla bra. Kräks på män i alla former just nu.

  3. b skriver:

    asså preach!!!!!!!!!!

  4. Elvira skriver:

    <3 TACK!

  5. Julia skriver:

    Blev så sorgsen när jag lästa detta. Hur mycket vi än förklarar och lägger fram fakta så finns det fortfarande en stor grupp män där ute som aldrig kommer förstå och rannsaka sig själva. Tack för att du orkar formulera såna här texter! För egen del känns det så himla hopplöst att fortsätta kämpa ibland…

    (kan vara så att jag har pms och därför deppar till och om några dagar bah ”KROSSA PATRIARKATET!!!” igen)

  6. Linda skriver:

    Tack tack tack, för att du sätter ord på det jag upplever och lever med just nu. Jag har så svårt att reda ut mina tankar och känslor kring vad som händer i samhället. Känner att jag måste rota mig i mina värderingar hårt i den storm som blåser!

  7. sophia skriver:

    bäst, är du.

  8. Erica skriver:

    MVG !!!

  9. L skriver:

    Tack <3

  10. Sara skriver:

    Du är så fantastisk! Det är så förlamande att det här behövs lyftas gång på gång, men det är så viktigt att vi fortsätter.

  11. Anna skriver:

    Tack.

  12. Linda skriver:

    Mitt i prick! Tack Hanna!

  13. Elin skriver:

    Tack för en fantastisk text, du är så fruktansvärt bra på att förklara mina känslor och tankar med dina ord så att jag har bättre saker att säga när jag blir den som förstör stämningen på middagar. TACK<3

  14. Daniel skriver:

    Jag förstår vad du menar och håller helt och fullt med dig om att människor som hyser rasistiska åsikter utnyttjar en tragisk situation. Jag har också funderat mycket kring hur det kommer sig att män i stort är så passiva när det gäller mäns våld mot kvinnor (i alla dess former). Min teori är att det är svårt och jobbigt att se sig själv som en del i en förtryckande grupp. Jag tror att det är allmänmänskligt.

    Tänk själv. Du är vit, tillhör den övre medelklassen och bor i ett välmående västerländskt samhälle. I denna tids postkoloniala struktur tillhör du definitivt en förtryckande grupp. Kläderna du köper, resorna du gör, maten du äter och mycket mer innebär en direkt kostnad för någon annan person i en annan del av världen. Trots att det är så uppenbart, så välbelagt, gör du (och jag och de flesta andra i Sverige) väldigt lite åt detta. Visst, en går en kanske med i något tåg, skänker en slant eller ändrar en vana eller två. Men på det stora hela fortsätter livet som vanligt, trots att vi vet att det innebär att någon annan människas liv begränsas.

  15. my skriver:

    Du är så klok!!!! kram

  16. HanaPee skriver:

    Daniel: Tack för din kommentar, jag förstår hur du menar och kan absolut dra paralleller till min egen rädsla (eller kanske lathet) för att närma mig frågor om klass eller etnicitet. Men det vi måste komma ihåg är att kvinnor INTE är någon minoritet på det sättet, och det finns problem med att göra den jämförelsen rakt av (tex osynlighetsgörande av kvinnor i minoritetsgrupperna). Kvinnor finns i alla hudfärger, klasser och funktioner.

  17. Lovisa skriver:

    Och som vanligt uttrycker du det man tänker spot on! Tack.

    Tänkte på detta idag (som alla andra dagar) – ilskan och oviljan att ens lyssna som uppstår hos de ”schyssta killarna” när man riktar sig till män som grupp i liknande frågor. Att man inte VILL inse att det inte bara är ”enstaka idioter” eller andra kulturer utan ett samhälls- och värderingsproblem hos män generellt. Typ att man inte ens behöver tänka på att ifrågasätta killkompisen som säger något sexistiskt pga lätt att avfärda, själv älskar man ju alla kvinnor osv. Kanske det kollektiva ansvaret ju känns jobbigt att ta om man inte själv upplever sig vara en del av problemet. Men det är ett ansvar kvinnor måste ta istället, vilket är skevt.

  18. Daniel skriver:

    Tack för svar! Jag hänger med på vad du säger. Men jag tänker inte att det är någon minoritet som jag pratar om. Jag pratar om alla de som utsätts för postkoloniala strukturer i världen idag, det är snarare en majoritet än en minoritet av världens befolkningen. Och på samma sätt som vi som män har ett handlingsutrymme som bekostas av kvinnors begränsningar har vi som västerlänningar ett handlingsutrymme som bekostas av befolkningen i resten av världen. Det är en jämförelse som inte är helt klockren på alla punkter, det inser jag. Men jag tror att det finns någon allmänmänskligt här, i oviljan och rädslan för att axla och acceptera ett kollektivt ansvar för fruktansvärda förhållanden.

    Vi män borde vara betydligt bättre på att ge plats, att säga ifrån och att aktivt arbeta för ett mer jämställt samhälle där kvinnor kan känna sig trygga. På samma sätt borde vi i svenskar ge utrymme till andra att växa, vi borde välja rättvisa alternativ när vi konsumerar, vi borde resa mindre och vi borde aktivt stå upp för global rättvisa. Men vi gör ju så sällan det där.

    Jag vill också poängtera att jag inte vill rättfärdiga ett beteende här. Att män inte tar ett större ansvar, säger ifrån, deltar mer aktivt i arbetet mot patriarkala strukturer är fel! Så tanken är inte att ställa olika förtryckta grupper mot varandra.

  19. r skriver:

    @Daniel! Du sätter fingret på något väldigt viktigt och det är att en är och blir väldigt blind för det en själv står i. Eurocentrism är ju ett begrepp som har med det du skriver om att göra skulle jag vilja påstå. Det är lått å stå och peka finger på alla andra men själv står en med bajs upp till knäna liksom. Så ja det är en anledning till varför MÄN inte tar detta till sig men det finns ju något ännu mer skrämmande med denna nonchalans…män förbiser, ignorerar och vägrar rannsaka sig själva för att dom då riskerar att förlora makten. Handen på hjärtat så tror jag fan att det är så. Det är inget som ter sig som en tydlig tanke ”nej jag förlorar min makt” i mannens huvud utan det är en subtil känsla av att förlora kontrollen…å så vill Man ju inte känna

  20. A skriver:

    Åh så mitt i prick och bara bäst. <3

  21. Daniel skriver:

    @r

    Jag tror att du har en poäng. Det finns säkert en sådan, underliggande tanke hos många män.
    Hur ser du på upprätthållandet av postkoloniala strukturer och en eurocentrism då? Ser du även där att vi som förtryckande grupp förbiser, ignorerar och vägrar att rannsaka oss själva?

    För jag tror att det är samma. Jag tror att vi alla på något plan är rädda för att ge upp det vi har, att förlora kontrollen. Och framförallt att erkänna kollektiv skuld och kollektivt ansvar. Och det är min huvudpoäng. För det är svårt att acceptera, eller hur? Att du, och jag och en svindlande majoritet i detta land lever våra liv på bekostnad av andra. Vi är norm, vi är förtryckande och vårt sätt att leva leder till otrygghet, ohälsa och elände för andra. Att som man hantera patriarkatets verkningar är lika svårt. Att våga inse skuld, att våga agera och att våga förlora kontrollen.

  22. r skriver:

    @daniel. Ja precis det var så jag menade. Det märks ju bara en börjar prata om dte bland vänner och familj. Ingen vill känna skuld, ingen vill förändra sin livsstil för att det ska bli bättre för andra. Vi är änna riktiga jäkla materialister och vi håller hårt i våra grejer och världssyn(att vi i ”väst” är nå slags räddare i nöden, ”gör som oss så blir allt bra stackars fattiga människor”, ”jag kan komma och klappa små lejonungar och rädda världen” osv)

  23. Rupert skriver:

    Det är nog enklare att fokusera på gärningsmännen eller gärningsbarnen alternativt ungdomarna.

    Sedan förvånas man ju över att deras föräldrar gjort ett så taskigt jobb så att dom inte klarar av att skilja på rätt och fel. Det spelar dessutom ingen roll om man upptäcker att det är en kulturellt betingad företeelse, det blir ju så mycket enklare att rätta till den kulturen i sådana fall.

    Gå igenom gärningsmännens bakgrund, så hittar ni den gemensamma nämnaren, om det är så att man hittar många av någon viss grupp, gör något åt det.

    Sedan att män inte vill göra något åt problemet är väl humbug, varför skulle män vilja ha det så här?

    Men om man följer logiken i att alla män är ansvariga för förövarnas brott, så leder det ju även till att alla män tycker att det är ok att göra såhär eftersom alla män är medansvariga och ingen gör ju något. Vilket då leder till att det är meningslöst för män att prata med andra män. Hur tänker ni egentligen ?

  24. M skriver:

    Har undrat ett tag nu… hur det går ihop att vara feminist och för en större invandring? 70% som kommer till Europa ska ju vara män enligt UNHCR, och som jag förstått det så tycker du egentligen inte att vi kan hantera svenska män? Dessutom beskriver Gudrun Schyman skillnaderna mellan maktstrukturerna hos olika kulturer som ”olika grader i helvetet”, där det är ganska tydligt att hon syftar på att vår skulle vara den svalare. Hur ser du på det hela?

    Menar inte att sätta dig på plats eller att du ens ska ha något svar. Är mest nyfiken.

  25. xx skriver:

    Har hittat den gemensamma nämnaren. Alla är män. :)))

  26. SD-hatare skriver:

    Hej Hanna, jag är en blatte(man) som absolut håller med om rassarna använder det här som slagträ för sin mörka agenda men samtidigt använder du det här som ett slagträ mot män i gemen. Det är och förblir extremt viktigt att diskutera mäns förhållning till kvinnor både privat och i det offentliga rummet. Däremot bidrar inte reaktionen på reaktionerna heller till att bygga någon konstruktiv debatt. Nu har polisen konstaterat att omfattningen av sexuella trakasserier har exploderat sedan 2014. Kan vi diskutera integration och hur vi kommer till rätta med det istället för att stoppa huvudet i sanden? Vi behöver en induktiv ingång och inte en deduktiv om vi ska komma åt kärnan i det här.

  27. SD-hatare skriver:

    Obs, syftar till sexuella trakasserier _på we are sthlm_ och inte överlag.

  28. X skriver:

    SD-hatare: Exakt så.

  29. Sofia skriver:

    Usch vad jag älskar och ser upp till dig! Tänker på dig när det är jobbigt att stå för vad man vet är rätt.

  30. Linda skriver:

    Fy.. orkar inte med denna värld just nu.. eller detta land för den delen. Men det är bara att kämpa på.
    Tack för din briljanta text Hanna <3

  31. Marre skriver:

    Känns helt parodiskt att en tidning som gång på gång bekymrat sig över bristen på kvinnliga DJ:s negligerar systematiska massövergrepp på ett stort antal tjejer under en festival, bara för att förövarna tillhör en grupp som Nöjesguiden favoriserar. Ni har tappat all trovärdighet som både feminister och journalister. ”Vi brinner för jämställdhet”, jomenvisst…

  32. Ebba skriver:

    JAG ÄLSKAR DIG HANNA! är så jäkla glad att du skriver, tar strider och inspirerar oss andra till att göra detsamma. Fortsätt så. All kärlek.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Skriv kommentar
Tillbaka upp
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons