Minna Palmqvist AW15 (Bilder: Rodeo.net)

Klockan 16.00 i lördags fick en lov att infinna sig i Hammarby Sjöstad i en gammal studio för att betrakta mode på ett helt annat vis än på modeveckan- på den nya modeplattformen AMAZE. En av sex kreatörer som visade sina verk på AMAZE var Minna Palmqvist, vilket kanske var den person som främst gjort att jag tagit mig dit.

Minna Palmqvists visning berörde mig, likt förra gången, väldigt starkt. Det verkar vara så att det är någonting med hennes mode- och hennes sätt att presentera sitt mode på, som får mig att bli alldeles varm inombords samtidigt som ögonen vattnas.

Denna visning klev ett få antal modeller långsamt men målmedvetet ut. De vandrade sakta fram för att ställa sig framför varsin spegel där ett läppstift var placerat. Läppstiften plockades upp och modellerna började måla sina läppar samtidigt som de betraktade sig själva i spegeln. Helkroppsspeglar var placerade i en halvcirkel en bit ifrån och efter en stund började de röra sig emot dem. De tittade på sig själva uppifrån och ner i speglarna, de tittade på varandra uppifrån och ner och de poserade på ett intimt vis, som om de befann sig i sitt eget hem och betraktade sig själva på ett sånt vis som en bara gör i sin ensamhet. Avslutningsvis ställde de sig tillsammans, några satte sig/la sig ner på golvet och jag (säkert många många fler) uppfylldes av en fantastiskt fin känsla av systerskap. En systerskapskänsla som sedan förstärktes av att Minna dök upp och höll mycket kärleksfullt modellerna i handen.

Plaggen som visades, hennes AW15 kollektion, var exakt som hon själv beskrivit dem ”Suit Lady möter pyjamas möter sport” och de var lika vackra som själva upplevelsen var. De var bärbara, de var nyskapande och de var inspirerande- de var perfekta. Allt var perfekt. 

Minna Palmqvist gav mig en av de bästa lördagarna jag haft på väldigt väldigt länge.

Minna Palmqvist

På måndag drar Stockholms modevecka igång, och nästan alla svenska designers kommer att presentera sina AW15-kollektioner under tre intensiva dagar. Genidesignern Minna Palmqvist visar dock sin kollektion redan imorgon, på en alternativ modeplattform – AMAZE. Den nya modeplattformen drivs av Nicole Walker och Cornelia Blom, och har som ambition att låta designers visa sina kollektioner utan förutbestämda regler kring hur mode bör visas.

Inför morgondagens premiär av AMAZE, och första glimten av Minna Palmqvists AW15-kollektion, ställde jag några frågor till Minna.

Hur kommer det sig att du inte visar på modeveckan?
– Först och främst så såg jag möjligheten att visa på en ny och progressiv plattform. Eftersom jag letat efter att få visa i ett annat sammanhang så nappade jag direkt när jag fick förfrågan om att vara med på Amaze.

Varför har du valt just AMAZE som visningsplattform?
– Dels för att jag älskar Nicole Walkers och Cornelia Bloms kreativa mindset, deras energi och vilja att experimentera med mode. Och för att jag själv fortfarande vill testa nya forum. På just Amaze kommer jag kunna visa på ett sätt jag tänkt på många gånger, men som inte funkat i de lokaler jag haft att tillgå under modeveckan. Amaze är som ett blankt ark som hålls upp av ett gäng peppade människor som älskar mode och som säger ”Här, bygg ditt drömscenario!” Svårt att säga nej till.

Tror du att det är gynnsamt för just dig som kreatör och visionen för din design att inte ha en klassisk visning?
– För mig som kreatör och den stämning jag vill förmedla är det väldigt gynnsamt, ja. Sedan om det är gynnsamt om man tänker på branschen i övrigt, det vet jag inte. Om folk tycker att det inte är ”på riktigt” om en inte gör som folk är vana vid. Men hittills, i de små förändringar jag gjort i mina presentationer som ändå hållits på catwalk, på modeveckan, har jag upplevt ett enormt stöd och intresse och en lust från publiken att uppleva något nytt.

Vad är din tanke bakom det du ska visa? Vart har du hittat din inspiration?
– Min ständiga inspiration – kvinnan som finns på riktigt. Hon som demonstrerar, dansar sexigt, tar på sig kostym till jobbet, gråter ut till blödiga TV-program och hasar runt i gamla sneakers allt om vartannat. Tanken med just denna visning är att fortsätta jobba med Gruppen som en konstellation av Individer, och låta dem ta större kontroll på scenen än vad jag kunnat låta dem göra tidigare.

Hur tror du att det du visar kommer tas emot av bevakaren?
– Fy, det vågar jag aldrig tänka på på förhand. Men jag tror reaktionerna kommer vara ”Men vad bärbart!” Och jag tror alla kommer att vilja vara modellerna för att de kommer utstråla sån coolness.

Känns visningsformen som en nyckeldel i hur du vill att det du visar ska uppfattas?
– Ja, jag tycker att visningsformatet är något av det viktigaste när en ska presentera en kollektion. Oavsett om det är en catwalk eller ett tomt garage ser jag presentationen som en scen där jag under några minuter kan brassa ut exakt den känsla jag själv känt då jag gjort kollektionen. Sedan vandrar kläderna vidare in i nya sammanhang, men då har jag i alla fall sagt mitt.

Är du nöjd med det du kommer visa?
– Förra veckan var det kaos i hjärnan som alltid inför en visning. Lite: ”Vem är jag?”, Vad är detta?”, ”What does it meeeean?”. När jag tittar på kollektionen nu, då jag haft fittings i veckan tänker jag: Suit Lady möter pyjamas möter sport, och det känns mycket mycket bra. Mest stolt är jag över hur jag jobbat med passformer som sitter sjukt bra på olika typer av kroppar. Det är alltid ett mål för mig när jag jobbar med min ready-to-wear.

Jag kommer givetvis att infinna mig på AMAZE imorgon för att dokumentera. Så fortsättning följer…

Ovan ser ni alltså bilder från Rick Owens AW15-kollektion, som innehöll plagg i sann Rick Owens-estetik men med en liten twist. Nämligen de manliga modellernas snoppar som accessoarer. Jag valde att agera kränkt amerikan och välja de censurerade bilder som publicerats – för att jag känner mig kränkt.

En damvisning skulle ALDRIG få innehålla exponerade fittor. ALDRIG. Fittan har alltid varit och är fortfarande tabu (om den inte är renrakad med fixade blygdläppar i en porrfilm) för att den kvinnliga sexualiteten alltid har varit – och fortfarande är – förtryckt.

Ett kvinnligt icke påklätt kön skulle ALDRIG få vandra ner för ett visningspodie i Paris, följt av skämtsamma artiklar under rubriker som Penises Are the Latest Trend in Menswear! (Vaginas Are the Latest Trend in Womenswear!). Om Rick Owens hade inkluderat kvinnliga exponerade kön under en damvisning hade den visningen snarare följts av en rad arga artiklar om att det är ”radikalfeministisk propaganda” som utgör ett skrämmande hot mot samhället (läs: det mansdominerade samhället).

Snälla, don’t ”rock out with your cock out”, det känns sjukt omodernt. Kuken har fått ta tillräckligt mycket plats genom århundradena.

Gucci AW15

Versace AW15

Herrmode är generellt så fruktansvärt tråkigt och oinspirerande, det utvecklas verkligen så väldigt långsamt. Samma visa varje visning. Varenda herrkollektion består av tre tradiga delar: underdel, överdel och ytterplagg som inte verkar sträva efter att bryta några slags normer.

Att män skulle bära (eller bär) ”kvinnokläder” är ju ett obotligt känsligt ämne, det är lite som om världen skulle rasera om dess män avmaskuliniserades- med hjälp av kvinnokläder. 

Men trots den snigelfart herrmodeutvecklingen rör sig i så vill jag ändå ta av mig hatten för Versace & Gucci som försöker att jobba sig lite närmre ett slags könsneutralt mode med hjälp av de blusar och minikjolar/miniklänningar (vilket är typiska plagg som associeras med stereotypt kvinnligt mode) deras AW15 herrkollektioner innehöll.

Ps. jag hoppas innerligt att basker inte kommer att bli på modet- då raserar min värld.

Nasir Mazhar AW15 Menswear

Med sin SS15 damkollektion (som visades under Londons senaste dammodevecka) fick Nazir Mazhar mig på fall. Inte helt oväntat gör han det ytterligare en gång- totalt golvar mig, men denna gång med sin AW15 herrkollektion.

Likt den föregående damkollektionen är denna ytterst proffsig, den lämnar inga frågetecken. Den lämnar ingen känsla av att någonting saknas eller en känsla av att någonting hade kunnat göras lite annorlunda- och då lite bättre. En vill bara ha mer, så mycket mer. I måndags presenterade Mazhar en kollektion bestående av elegant, välpolerat och alldeles fulländat track-suit-mode, ett mode som en inte kan se från något annat håll under modeveckorna, ett mode inom en egen genre- Mazhars genre. 

Jag reser mig från golvet. Jag bugar och bockar.