YES.
Inlägg taggade: ss15
Idag startar Milanos herrmodevecka med några riktigt tunga namn såhär dag ett. Exempelvis Costume National, Douche&Grabbarna och Versace. Jag har blivit Versace-preppad hela veckan av en vän som är i Milano och castar modeller till visningen. Jag har fått en massa snapchats på manliga modeller som ”äter”, Donatellas hund iförd en Versace-cape, en suddig smygis på kollektionen osv. Så nu är jag så ivrig att faktiskt se kollektionen att jag nästan spricker. Jag tänkte att jag återkommer ikväll/imorgon med lite tankar om det hela när alla visningar har varit.
Ett meddelande till min vän (för det är ju så effektivt att kommunicera med folk via sin blogg): jag väntar spänt på en selfie-snapchat med självaste Donatella. När kommer den!?
Moschino Men SS15
Jag känner mig så dålig som inte har uppdaterat från Londons herrmodevecka som gick av stapeln i söndags, men jaja, bättre sent än aldrig. Vi börjar med det mest spännande (kanske det enda riktigt spännande), nämligen Moschino SS15-kollektionen och med den Jeremy Scotts andra kollektion för märket. Kollektionen har en verklig Jeremy Scott-prägel men lyckas ändå (likt den förra kollektionen) hålla fast vid Moschino-andan. Jeremy Scott fortsatte på skräpmat och skräpkulturstemat även med denna kollektion och jag ÄLSKAR det.
Jag vill ha ALLT från visningen och jag vill ha på mig det varenda dag. Jag vill att alla mina vänner ska ha allt det där på sig varenda dag och jag vill att alla mina framtida älskare ska ha allt det där på sig varenda dag. Jag hade inte tänkt ligga med en enda jäkel utan en fauxschino-outfit. Herrejävlar vad grymt det är. Jag är i någon slags ofattbar extas just nu, jag har varit det sen jag såg visningen i måndags och jag kommer att fortsätta vara det tills att jag har fått ha på mig allt det där varenda dag tills att jag tröttnat, om jag ens skulle kunna tröttna?
Shit, jag kan nästan inte skriva för att jag är så exalterad. Vart ska jag ens börja? Alla silhuetter, alla färger, alla mönster, alla materialval och alla detaljer är perfekta. Jag vill inte favorisera något, men vi kan väl börja med det jag har dagdrömt om som allra mest: Fauxschino-plaggen. Fauxschinoplaggen är så geniala, så magnifika. Hela grejen med att ett lyxmärke gör sina egna fejkplagg gör mig helt yr av förtjusning. Det givna för mig att fortsätta med är väl skorna? Ja, skorna. Skorna, skorna, skorna, skorna, skorna. Coca Cola-sandalerna, sandalerna/sandaletterna med den klassiska Moschinotexten och loafersarna med dollartecknen på, ja alla de är mina nya drömskor. Sen kan vi ju ta det här med hur intelligent det är att rippa ett konkurerande lyxmärke, att göra en egen tolkning av Louis Vuitton-monogrammet, YES, jag är mer än såld.
Åh Moschino, Åh Jeremy Scott. Jag är så underhålld och så varm i hela kroppen. Det är exakt såhär mode ska vara. Mode ska underhålla en och ge upphov till en intensiv fysisk upplevelse. Det ska gripa tag om hjärtat och få det att göra volter eller slå några extra slag, det ska ge en gåshud, det ska ge en handsvett, det ska göra en varm ändå från lilltån till hårtopparna och det ska få en att okontrollerat dregla och se riktigt, riktigt dum ut. Allt det händer när jag tittar på den här kollektionen. ALLT DET HÄNDER.
Sådär ja, nu har jag fått ha lite Moschinotourettes. Imorgon är det sista dagen på Londons herrmodevecka, sedan får vi se vad Milano kan tänkas ha att erbjuda.
Nej juste, jag är inte klar än. Moschino använde sig absolut inte bara av vita modeller, eller ungefär en icke-vit av 20 vita som de flesta andra visningar har/brukar ha, så jag delar nu ut en guldstjärna för det. Det är dock så himla pinsamt att en ens ska behöva klappa händerna för lite mångfald på catwalken, men nu ser ju branschen (och världen) sorgligt nog ut som den gör, så:
*KLAPP* *KLAPP*
|
|
