”Det har kommit en ny bok som ökar på skuldbördan på redan pressade småbarnsföräldrar. Vanliga barnkalas duger nämligen inte längre. Säg hej till glasscakepops, häxhattscupcakes samt hembakade bubbelgumsmaskiner.”
Så skriver Expressens krönikör Gunilla Brodrej i en krönika som ni hittar HÄR.
Hon sätter verkligen ord på dom problem och den press en småbarnsförälder kan känna om man – likt Hugo och Paula – inte kan få sponsring på barnets kalas för 75 personer eller har råd att beställa catering till kalaset.
Vad hände med varmkorv med bröd, glace au four eller vanlig hederlig hemmagjord gräddtårta med avslutande godispåse?
Vad säger ni? Borde vi tagga ner lite?
Jag tror det är ett problem i storstäderna var det finns så mycket folk och man måste verkligen göra allt för att vara speciell eller för att ens synas.
Jag älskat att lägg upp halvstökiga bilder och på kalas utan minutiös planering och dyra inköp, utan överdrivet pyssel.. Jag tror mina bilder svider mer då jag inte har nåt behov av att viss upp en perfekt fasad.
(OBS bor o Sthlm)
Är nyfiken på de här hembakta bubbelgumsmaskinerna. Finns säkert på riktigt eftersom folk hittar på så mycket dumt nuförtiden, men exakt vad är det?
Förövrigt tycker jag det är väldigt synd att många vuxna människor tycks ha så låg självkänsla att deras ängslan över hur de själva ska uppfattas av omgivningen blir prio ett, när det ju bör vara barnet och dess välmående som ska stå i fokus. Har barnet haft ett härligt födelsedagsfirande så är det ju skit samma vad nån vuxen tycker om saken, kan jag tycka. Kalas är ju för barn så fattar inte ens varför så många vuxna lägger sig i och har åsikter när de är där i egenskap av bihang till sina barn. Tyst, liksom, du är ändå inte bjuden??