GabJoss:
Nä, Gaby Joe – det tror jag inte dom vill alla gånger.
Men vissa vill och är säkert skrivna med uppsåt om någon typ av missriktad omtanke och nyfrälsthet.
Lite som när Tyra kom ut från rehab och skulle rädda alla med beroende eller som när jag började med LCHF och kunde sucka och oja mig över vad folk hade i sina kundvagnar.
Det finns två typer av tydliga ”poliser” i bloggvärlden och det är mammapoliserna och hästpoliserna.
Aldrig för har så många människor besuttit så mycket expertis inom så många ämnen som i mammabloggar och hästbloggars kommentarsfält.
I GabJossans fall så tror jag att många vill hjälpa till men det blir så fel ändå eftersom deras goda råd förvandlas till kritik mot en nybliven mamma som bara försöker göra sitt bästa och som bär hjärtat utanpå kroppen.
I exempelvis Tyras fall så tror jag mer att man vill trycka dit henne och sätta henne på sin plats istället för att genuint vilja hjälpa och skillnaden beror nog mycket på bloggarens egen attityd gentemot sina läsare.
Vad tror ni?
Kan konstruktiv kritik vara hjälpsamt eller blir det ändå bara kritik i slutändan?
Matpoliserna är lika illa..mest tänker jag på lchf:are och veganer/vegetarianer. De blöder väl in i mammapolisen också med de där ”Min Liesa ska då inte äta socker innan hon är 34 år och har doktorerat. ”
haha, det påminner om när min dotter var bebis och vi var på öppna förskolan, en mamma gav sitt barn sån där fruktsmoothie för bebisar. En annan mamma (väldig översittar ton) ”Mina barn äter inte frukt, det är massor av socker i frukt, Man vill väl inte ha fettig lever!”
Ja okej, jag tror också alla barn som någonsin ätit frukt kommer dö av fettig lever.. herregud. xD
Jag kan ibland rent av skita i att kommentera något helt uppenbart fel hos bloggare/bekanta på nätet pga vet inte hur dom kommer ta det, för hur man än uttrycker sig i texten och att den är 110% välmenande. Men det känns som om bloggaren VÄLJER att ta kommentarer med taggarna utåt.
Hänt mig flera ggr så jag har slutat.
Kör mot rött, koka grönsakerna i bensin, åk utan säkerhetsbälte, whatever. Säger man något i välmening och personen blockar/säger upp kontakten/blir asarg tillbaka… Äh, jag ger upp.
Suckar i min ensamhet ist.
(Ok. Något syrliga förslag ovan, men ni fattar hur jag menar)
Håller helt med dig V.
Kan dock se en förklaring till det och det är alla dem som kommer med goda råd som inte alls är underbyggda med fakta utan enbart hur folk tror att det ska vara samt eget tyckande hur det borde vara istället för hur det verkligen är. Jag kan tänka mig att det efter ett tag bli svårt att orka se vilka som man ska ta på allvr och inte efter ett tag. För det blöder i ögonen ibland på mig pga alla felaktiga råd som ges på diverse bloggar.
När jag började läsa Tyras blogg för några år sedan och hon typ precis gått in i väggen brukade jag kommentera med konstruktiv kritik och olika råd i syfte att faktiskt (ja, på riktigt!) försöka hjälpa henne.
Men det har ju förändrats lite och det är pga, som du skriver, hennes attityd ;O
Sen just råd till nyblivna mammor brukar väl vara lite extra känsligt också eftersom man som mamma då är väldigt sårbar och inte vill göra fel. Så där blir det säkert lätt fel, även om man menar väl.