Det är inte utan att skämmas lite grann som jag nu ska berätta om mitt nya och cerebralt konstruerade intresse för travsport. Eftersom Little Jinder redan gjort en grej av att spela på hästar ironiskt känner jag mig som en copycat. Men bura in mig och kasta bort nyckeln då. Sätt mig i elektriska stolen. Injicera mig med en giftampull. Bind fast mig mellan två bilar och låt dem köra åt varsitt håll.

Nu tappade jag tråden lite. Jag börjar om. I morse vaknade jag med ett oerhört sug att göra något som jag länge varit nyfiken på: att köpa en Harry Boy. Så jag laddade ner Atg-appen, sa bara ”Harry Boy” och så var spelet lagt.

När V75-loppet på Jägersro skulle börja var det nån skit med mojängen runt hästen Powers mule (jag har inte riktigt lärt mig terminologin ännu) som tvingade fram en omstart.
– Ska man oroa sig om man har spikat Power? frågade programledaren Kajsa Gustafsson.
– Man ska alltid oroa sig när man spelar på V75, svarade expertkommentatorn Stefan Hultman.

Där och då sögs jag fast. Viljan att stanna i travsportens värld för alltid uppenbarade sig. Jag kände mig redo för ett liv i hästarnas våld. Att alltid oroa mig. Då har jag inte ens berättat att min häst gjorde ett kanonlopp och var först in på upploppet.
– TRAVA NU FÖR HELVETE UPSET FACE, hörde jag mig själv skrika.

Och Upset Face travade. Han travade till musklerna brände och venerna pumpade batterisyra. Sedan travade han lite till. Han gjorde slarvsylta med de andra hästarna och vann en odiskutabel seger.
– Älskling! Du ska få ett diamanthalsband! skrek jag.

Det var innan jag förstod att det skulle springas sex lopp till. Och att jag skulle behöva ha rätt vinnare på dem också för att de skulle bli någon mångmiljonvinst. Men det var ett underbart första möte med travsporten.

Ps. Har två karantäntips.

1. 21.30 ikväll släpps den nya Pete Doherty-dokumentären All at sea på Youtube. Den handlar om inspelningen av hans första soloskivan tillsammans med bandet The Puta Madres.
2. Nu när man inte kan åka till Italien kan man åtminstone läsa om när Carl Reinholdtzon Belfrage åkte till Rom för Nöjesguidens räkning år 2006. I reportaget beskriver han till exempel trafikkaoset i den italienska huvudstaden så här: ”Herregud, de kvinnliga vespaförarna med Bottega Veneta-väskor inklämda mellan benen har sin blodgrupp målad med läppstift på hjälmen.”