Ikväll gjorde jag och min sistfödde en snögubbe i en mörk skogsdunge mellan Ica och E6ans viltnät.

Eller snögubbe… vi visste inte exakt vad det var. Men nu i efterhand så ser jag ju att vi praktiskt taget hade gjort ett porträtt av Lilla My!

Och som om inte det vore nog!

THE MUMIN CENTIPADE! Är det bara jag som får en kick av det här?? High on life!

Fast nu rann kicken av och jag blev jättetrött på både mig själv och vad jag för stunden håller på med.

Har ni hört talas om skandalen som utspelar sig i Kungälv just nu (länk GT)? 

Jag skulle hellre dö än att missa detta stormens öga, nu när det är så nära, så jag var tvungen att gå dit.

Det kändes stort. Det kändes större än Kungälv. Det kändes som att det var prinsessan Diana och Dodi som låg där på en lyxjacht veckorna innan de förolyckades (eller om de mördades) i l’Alma road tunnel i Paris. Och att det var Drottning Elizabeth som var upprörd ist för denna Pia Rödbro (som missförstått innebörden av ordet ”sexistisk” dessutom?). 

Jag fick gåshud.

Idag packade vi ihop några ”dammsugare” och en kolsyrad 1,5-litrare med vatten och drog till Ragnhildsholmen precis utanför Kungälv. Ragnhildsholmen är alltså resterna från en gammal fästning från flera hundra miljoner år sedan. 

Där fanns förutom ett rikt fågel- och växtliv även: en familj som spelade in nån slags familjefilm, en pappa som vi kan kalla ”murklättraren” samt ett äldre par med både hund och gångstavar.

Den äldre damen med hund sa att det fanns en ”utställning” ett par kilometer därifrån som vi ”borde kolla in”. Den äldre mannen med stavar sa att det ”bara var en massa vitaminer” och att det ”måste finnas nån måtta på det goda”. När vi drog dit upptäckte vi att det inte alls var nån ”utställning” utan en sånt där ställe med självplock där man kan plocka sina egna grödor. 

Till exempel kunde man plocka sin egna vitkål och korriander. 

Så vi for vidare på andra äventyr. Men innan vi lämnade holmen lyssnade vi på en inspelad guidning om platsen på mobilen (det kostade inte mer än vanlig samtalstaxa). Där påstod rösten att ”sista gången som Ragnhildsholmen nämndes var år 1311”. Och det var länge sen tycker jag. Alltså kom igen, den måste ju ha nämnds mer de senaste 700 åren. Jävligt suspekt.

Och här har jag lyckats fångas på bild när jag böjer mig framåt för att granska om jag har fått mens. Den är nämligen nio dagar sen och jag väntar mig den explossivt vilken dag som helst. Ni med menscykel som läser detta förstår säkert vad jag talar om för typ av oro. Obs är inte gravid obs obs.