Bild: älskade Contributor Magazine. Jag som mig själv och jag som Patsy!

Jag är ju ingen Stockholmare i grunden, utan en småstadstjej. Så när julen vaknas blir jag hemvändare. Och som alla hemvändare var jag packad igår på juldagen. Lite som hände:

– Min barndomsvän frågade hur det går med dansen som jag tog upp igen i början av terminen. Bra i början svarade jag men efter ett par veckor slutade jag gå. Varför, undrade hon. Jo, den låg på torsdagskvällar och då är det ju alltid roliga events och middagar man vill gå på så det gick ju inte. Jag möttes bara av skratt av min vän. Och jag hörde ju hur jag själv lät. Jävla Stureplansbrud jag har blivit.

– Jag blev igenkänd av flera stycken för bloggen. Några kom fram och var supergulliga. Helt surrealistiskt, men skitkul. Örebro är verkligen inte stort, även om alla inte känner alla så har alla koll på alla.

– Jag fick en färdig GT av en bekant när jag stod med min fantastiskt fina och dörrvaktsbiffiga vän Hasan. Jag tittade killen i ögonen och sa ”Tack. Men om någonting händer mig nu så har Hasan sett att det var du som gav mig drinken och då kommer han spöa skiten ur dig”. Ah, always the charmer.

– Jag gick hem och ringde min kille i sömnen. Tio gånger. Och lämnade flera röstmeddelanden. Allt i sömnen. Han spelade upp meddelandena för sin familj när de vaknade idag. Kul.