Jag har försökt att förklara för min kille. Han har inte riktigt fattat förrän nu.

I Asien är jag typ en gud.

Jaaaaaaa!!!!!!! Eller asså.

Vart jag än går så vänder sig alla om och stirrar. Personal på varenda butik viskar och fnissar så fort jag kommer in. Skolbarn vill ta kort med mig. De som kan någorlunda engelska stapplar fram en mening om mitt hår eller hud.

They love me here!

Det eller så är jag bara en riktig freak show.

Grejen är ju att alla vill vara bleka här. Precis ÖVERALLT finns det ”whitening creams” och whitening what not. Det är betydligt större än vad vår brun utan sol-kultur är. Och tänk hur pass utbredd den är? Här har liksom ALLA de stora kosmetikamärkena (Lancome, Biotherm, you name it) egna whitening hudprodukter. Alla små märken också, på apotek och i billiga butiker också.

Och eftersom jag är en whiter shade of pale så blir de lite koko runt mig. Typ HUR GÖR HON?!!? Jag skulle fan också vilja veta vad jag gör för att bli så här blek. Då ska jag sluta göra det direkt.