Det bästa som hänt mina öron på länge, let me introduce: Molami! Denna hörlurmodell heter Bight och får nätt och jämnt plats i mina LÖJLIGT små öron. Men så sinnessjukt snygga och grymt ljud. Säger ett evigt farväl till de urusla vita struntlurarna………………………………………..

Älskar Gwen Stefani! Hon verkar alltid göra sin egen grej, ha kul och är säkert snäll (??) (Dock att hennes son nästan heter typ Zumba, ajaa). Hon är ju tillbaka med No Doubt och är väl därför aktuell för ett omslag I guess, här för Harpers Bazaar. Deras låt är egentligen ganska so-so, men det känns kul att det iaf finns ett band där ute som inte verkar vara i närheten av att jobba med Guetta, de gör sin egen grej som vanligt liksom – cudos! 

Gwen gör mig SÅ SUGEN på rosa här alltså. Jag som ””””kurvig blondin””””  (OM vi nu ska kategorisera) är vanligtvis livrädd för rosa TYVÄRR. Känns som att det är den farligaste färgen för mig om jag vill slippa dem projicerade fördomar……………… Om man nu ska bry sig om sånt, vilket man inte ska, men kommer på sig själv med att göra ändå :c

Peter Lippman har plåtat de hetaste HENsen around, som modellar fina juveler. Skulle kunne skämta om det men nä nä detta är bara så jäävla vackert. SÅ ståtliga och fina, vill bara klappa klappa, inte äta äta.

Bilder: Stureplan.se & min och Britas patenterade ”häng mä!”-pose från Parisa

Let me tell you about a love story – WITH PANTS. Trots att nån (halvblind??) kommenterade att det ”ser ut som att du kissat på dig”, well waddayaknow jag kanske VILL ha det så? _Så_inne_. Anyselfwettingwho, fet shout out till Wrangler som festivalkittade mig. För jag hade liksom inte med mig lämpliga festivalkläder till Way Out West ALLS. Inga långbyxor öht och allmänt omatchade grejor (nejj har aldrig heller påstått att packning är en av mina styrkor ‘kay). Roffade åt mig inte bara denna denim- och lammullsväst (!!) utan även dessa perfekta ljusa jeansbraller! Ljusgrått, smutsvitt, spräckliga som fågelägg…………………..

MWUAH (hur jag tror en puss låter)!

GÖTEN-borg!

Jo tack vi lever, men lawd oh lawd va trutta vi är. Gårdagen var fetast hittills och det TROTS att Frank ställde in – något jag f.ö inte ännu börjat bearbeta, en sörjeprocess måste få ta sin tid hörrni. Asap Rocky och Odd Future var BRA men spelade på en scen med så lågt ljud att vi kunde snicksnacka helt normalt trots att vi stod jättenära. Tycker nog Common var den som levererade bäst! Log hela konserten igenom. Nästan lika mycket som bilden på mig och P med våra tacos. Nästan. The power of tacos alltså. It must never be underestimated! Ok nog om tacos nu. Måste nog sova lite heheh. PUSS O KRAM tack för i år WoW!