Jag blir upprörd och ledsen av väldigt mycket. Mycket ofta pga att jag har svårt att sätta saker i perspektiv. När vi här hemma klagar på ROT , Mona köpte Toblerone, SL-korten e dyra, varför känner jag mig tjock fastän jag är smal, Com Hems kundtjänst suger osv osv osv osv då vill jag bara ryta till och återigen påminna alla om BARNEN I AFRIKA.
Japp, jag är den som är den. ”Tänk på barnen i Afrika”. Jo men GÖR DET. Inte bara i Afrika, utan överallt.
Barn svälter ihjäl, folkmord sker, våra hav dör ut, de som våldtar barn, miljöförstöring grande osv osv osv osv – det är sånt här jag har svårt att komma över. Och jag VET att alla problem är viktiga på sina sätt, men jag har så svårt att truly, deeply bry mig om barn i Sverige ska få betyg i åk SEX ELLER SJU när det finns fuckers som tycker att corrective rape e soft. Ämnen som, i mina ögon, är så fruktansvärt mycket viktigare.
Och jo, det är klart att saker ”här hemma” upprör mig också (tex allt som pågår på Institutionen för Reklam och PR som just nu spårar totalt), men för det mesta är jag bara så jävla tacksam över LIVET och att vi är många som har turen att inte födas in i Nordkoreanska prison camps.
Mvh Nattgrunnar’n