(Skulle ladda upp bilder där jag skålar – men bildeditorn vill inte ta emot dem. Hepp.) 

Evelina och jag när vi bränner hjärnceller på Hell’s, bild: stureplan.se

Alltså, jag får spader här i skolan. Jag programmerar ett program som funkar, och sen inte funkar. Jag blir gaaaaaaaleeeeeeeeen. Det är så jävla jävla jävla svårt. Men det är så sjukt kul och jag älskar det! Det är en ny utmaning varje dag och jag tänker så hårt att jag på riktigt känner hur hjärncellerna slår gnistor inne i min hjärna. Och när man lyckas är glädjen (nästan) oersättlig. Det ni! 

Jag klippte mig för några dagar sen. INGEN har märkt. Kanske för att jag nog inte ens kapade 2 cm. Men ändå. Jag är en sån jävla brud när det gäller sånt där. Parisa säger det jämt – ”Du är så jävla brudig!”. Ja, men så har inte alltid varit fallet. Du förstår Parisa, när jag var i din ålder (två år sen ehem) var jag så sjukt grabbig. Många skulle nog kalla mig grabbig nu med, men då kände ni mig inte för två år sedan.

Nu skulle man nog kunna säga att my balls have finally dropped. Eller ja, inåt då. Jag har äntligen blivit man. Jag menar kvinna. Eh, god natt.

Bra, bättre, GAGA!

Fikar i Kista Galleria. Har köpt Fornarinajeans på halva priset. Japp, idag kör vi högstadie style.