En av mina bästa låtar just nu är av Sevyn Streeter, en artist jag bara hört om men aldrig lyssnat på innan! Lär ju bli mer av det nu tho. Låten ”D4L” fångade min uppmärksamhet eftersom den är featuring, JAPP, The-Dream!

”Down for life” sjunger dem om och oooj det är en enkel men effektiv låt detta. Right up my r’n’b alley!! Först ba happ den va mysig. Sen kom jag på mig själv med att tralla ”D4L, D4L” prick HELA TIN och då insåg jag att den hade gjort sitt jobb väl!! Den är dreamy (!) och fin men catchy och kul och jag älskar den. Blir abso till att lyssna på mer Sevyn efter detta!

Igår överraskade <3The-Dream<3 oss med att släppa EPn ”Genesis” på tio spår! Han skulle ju släppt ”Jewel”, uppföljaren till vårens ”Crown”, i somras, men verkar ha blivit massa skit med skivbolaget som typ äger den och han får inte ge ut den efter att han valde att lämna dem eller nåt…. Så kom detta lite från ingenstans! 

Jag stannade uppe sent inatt enbart för att lyssna igenom Genesis och jag vet inte ifall det var att jag var trött eller fick sånt pirr men alltså jag är jättebesviken på detta :((( Efter första lyssningen tho, ska tilläggas. Musik brukar ju alltid sätta sig lite mer när du köttar en skiva mer ordentligt men första intryck är ju rätt viktigt………………… Det här känns som en ”konstnärlig period” han går igenom just nu och då får jag väl respektera att detta är något han vill få ur sig – obs, analys av en icke-konstnär!!! Men som hans Die Hard Nr 1 Fan Girl känner jag knappt igen hans signatursound i något av detta, kanske någon liten falsettslinga that’s it. Jag kan annars höra på låtar från andra artister om det är han som proddat eller skrivit låten för jag tycker hans sound är SÅ pass igenkännligt (är det ett ord?? aja). Men det här känns så främmande, väldigt trött och tråkigt. Sen att jag är en hit-lover är ju ingen hemlighet och detta har han ju obv inte skrivit för att de ska bli catchy hits…………… Aja som sagt får jag väl respektera att detta är vad han har på hjärtat just nu?? Jag har lovat mig själv att inte bli förkrossad riktigt än, jag ska lyssna in mig mer än bara en gång så vet jag att det kommer kännas lite bättre men just nu känns det jättejobbigt /mvh känner som ett barn som första gången blir besviken på en förälder.

Jag älskar att helt snöa in på gamla favoriter alltså!!! Känns som att bli fem år yngre i ETT NAFFS (ew va?). Nej men nu har jag till exempel blivit på nytt besatt av Beyoncés ”Dance for you” (som tyvärr kan vara hennes allra sämsta video tho? vi kan liksom inte ens gå in på vad som hände där, höjdpunkten är väl typ när alla riktar jättefläktar mot fiffysarna och dansar vidare jättebra). 

Allra första gången jag hörde den var jag helt STELFRUSEN av förvirring för jag kunde liksom texten utan att nånsin ha hört låten innan?! Kunde verkligen exakt halva låten utantill vid allra första lyssningen och igenkänningen var såå läskig, men jag kände direkt att den hade DET. Lättnaden när jag upptäckte att det berodde på att det så klart är The-Dream som producerat och co-skrivit den med henne. Han har använt delar av texten på sitt egna album han släppte strax efter att hon släppte sitt! Men hans skiva hade jag ju lyssnat först och mest på, därför blev det så sjukt konstigt när jag hörde ”hans låt” i hennes plötsligt?! Låten som han använt texten i heter ”Ghetto” och kuriosa är ju att han kapade precis den sista minuten av sin låt där ”hennes” text är med på när han släppte Ghetto som singel och i officiella videon. Men ÄKTA gullisstil att låta Bey ”få” den helt för sig själv???? Smältyd. Har ni inte lyssnat på albumversionen av Ghetto på hans skiva 1977 får ni fan ta tag i er själva nedan, från 3:56 börjar det Dance for you-aktiga! Fattar dock att han lät henne ha den för själv själv, inte bara för att hon är drottning och hennes ord är lag ni vet, men faaaaan vad fet Dance for you blev som sagt. Återupplev med mig nu!!

”I wanna keep it how it is so you can never say how it used to be” DÖR för detta

Crown EP som skulle släppst 31/3 men sen 14/4 kom istället någonstans däremellan tidigare i veckan istället! Ähh vid detta laget behöver jag väl knappast säga mer om The-Dream än jag redan gjort, men ni kan ju gissa vad jag tycker om skivan??? Nä sex låtar är egentligen alldeles för lite (speciellt när vi blivit lovade åtta om jag inte minns fel) och jag är en girig jävel så jag vill alltid ha mer av det jag älskar. Men ja där sa jag det: jag älskar det så klart!!

Ni kan lyssna på Spotify och älska den lika mycket som jag HÄR!

TBT: när jag stod RÄTT SÅ längst fram i mitten och grät genom hela The-Dreams konsert på Berns, sept 2013

Ikväll är det tokhypeade konserten med han PARTYNEXTDOOR. Alltså idono va, men jag har bestämt mig för att bli provocerad av hela hypen….. Det känns TYP som att jag lever i en värld som avgudar honom – och inte The-Dream?? Alltså inte för att ställa två, visserligen i de flesta fall kvinnliga, artister mot varandra á la Gillar Du Britney ELLER Xtina/Move Over Kim, Nicki är DEN NYA Drottningen Av Rap, det är så zzzzzzz att jag vet inte vad. Men jag har fått UPPFATTNINGEN att många ba mmmmmmm PND är så bra r’n’b och vid frågan om Dream är de typ mer *mjäh*. Min feed har svämmat över av pepp och efterlysningar av biljetter inför PARTYNEXTDOOR och The-Dreams konsert i stan sist var fan halvfull *ändå optimist*. Okejokejokej deras musik är inte ens så värst lika varandra annat än att de är schönschungande schnubbar, men jag blir bara så ledsen när jag tänker på hur min favvo aldrig fick en bråkdel av peppen som denna snubby får.

Och detta är ju så klart min FRUKTANSVÄRT subjektiva uppfattning av saker och ting, men ni har tyvärr fel bara. Jag är verkligen aldrig nånsin den som klagar på folks musiksmak för det är faktiskt bland det absolut värsta jag vet när folk gör, men jag känner bara att jag inte vill vara med och leka i en värld där folk avgudar PND och inte The-Dream. Ni får jättegärna gilla både och men att gilla den förstnämnda över den sista är bara så </3. Jag är som sagt inte helt hundra varför just PND har blivit my imaginary nemesis by proxy men det är vad min hjärna har bestämt sig för och då kör vi på det tycker jag, åtminstone ett tag. Jag lyssnar i princip inte alls på PND som en liten, ensam och lönlös protest inombords mot er alla. Inte ens för att jag tycker att hans musik är dålig, bara för att……… ja varför kan en undra!! HAHAH hur lamt är inte det???? Jo jätte. Och som sagt speciellt eftersom deras musik inte ens är så värst lika varandra, men nu har ju min hjärna valt det här spåret………..

Wow detta är verkligen precis som när jag var liten och älskade Spice Girls så pass freakishly mycket att jag ”automatiskt” började att råhata precis alla andra band och artister som öht gjorde pop, för att på nåt sätt inom mig hylla Spice Girls ännu mer?! Shit vilken inre analys plötsligt. Och att detta händer igen i vuxen ålder, om än i mindre skala, är rätt weird så klart men jag vill av någon anledning ventilera för er så här sitter jag.

Men! Läser ni denna blogg och lyssnar på PND och inte The-Dream så måste ni verkligen göra er själva en tjänst att börja med det asap okej?? Annars har jag skrivit detta fullkomligt bisarra blogginlägg helt i onödan. Jag vet inte. Jag vill bara sprida hans musik så mycket som jag kan okej!! Den är mitt syre!! Utan den, ingen blogg by Lil’ Zäta!! And there u have it; någon slags avrundning.