Alla vet att den som bryr sig minst är den som har övertaget. Regeln gäller allt, från att vara häftigast i klassen till att vara den som innehar makten i en relation. Givetvis finns det alternativa analyser. Min kompis Felicia, som är den smartaste personen jag känner, brukar exempelvis säga att det är den som raggar som är överlägsen. Den aktiva parten kan när som helst avsluta interaktionen medan den passiva är beroende av uppmärksamhet.

Det är rimligt. Ändå kan jag inte kväva den där känslan av att jag är galen och tramsig. Min lätt excentriska läggning gör att jag aldrig kommer att kunna bli en sån där cool, hipp tjej. För att vara det måste man nämligen besitta en special egenskap: att vara sval.

Hur vet jag detta, kanske ni undrar? Det är inte så att jag hänger i några slags innekretsar. De två hippaste personerna jag känner är Linnea och Elsa i London, och jag skulle verkligen inte beskriva dem som särskilt svala, men jag har träffat deras bekanta. Och sedan finns ju internet.

På internet finns massor av bloggar där häftiga unga tjejer visar sina fräsiga kläder. De bor i lägenheter med smakfull inredning, alla tapeter vita. (Ev grå fondvägg.) De har såna där kaffepressar som gör att kaffet alltid blir för starkt eller för svagt. De designar och fotar. De går på exklusiva visningar och vernissager och de har definitivt ingen humor. Man fattar inte riktigt hur de får pengar men man fattar att de har det. Ni vet vilka jag menar.

Är jag avundsjuk för att jag inte är en av dem? Lite kanske. Jag vill också vara cool. Men för att bli det skulle jag behöva förtränga hela min personlighet. Jag är nämligen allt annat än sval, för ibland känner jag mig som ett kärnkraftverk med härdsmälta som kommer att utplåna allt i min närhet. Om det är något jag aldrig kommer att förstå, är det folk som uppskattar måttlighet.

Var på E:s nya utställning i dag, så cute… Här är jag och håller i ett glas champagne och ler lite svalt in i kameran… Ja, jag drack bara ett glas, det är inte så att jag tänker ”fan vad najs, gratis bubbel, perfekt förkrök” direkt haha nej gud vem gör det… Nej, jag ska ju upp tidigt i morgon och fota min bae i motljus och sen lägga upp här på bloggen, dessutom måste jag göra en ansiktsmask innan jag lägger mig… Så himla glad över min nya kappa förresten, den är från Acnes vårkollektion, såååå exited över den verkligen… Sååå exited så himla fin jacka… mm verkligen jättekul här du förresten tänkte ta en Uber hem till Vasastan snart ska du med vänta kan du rikta upp hakan lite så får jag en bra bild…

Det där är dom. Det här är jag:

FAAAAN VA BRA VI ÄR FILIIIIIP JAG DÖÖÖÖÖÖR ÅH JAG MÅSTE HOPPA UPP OCH NER NU DEN HÄR LÅTEN ÄR SÅ JÄVLA FEEEEEET AHAHAHAAAAAAAH AAAAAARGHHH JAG FÅR NÄSTAN ORGASM AV DEN HÄR BASGÅNGEN JAG ÄLSKAR LIVET JAG ÄLSKAR OSS KÖP MER BÄRS FÖR FAAN ÅÅÅÅH JAG ÄLSKAR OSS SÅ MYCKET!!! – HAHA DU DÄR VET DU HUR BRA JAG ÄR ELLER DIN LILLA MEDELMÅTTA HAHAHA SLUTA SPELA JÄVLA SKITRTIST VIT HOUSE ÄR DU RASIST ELLER VAR E BASGÅNGARNAAAAA???? blööörgh fan va full jag blev nurå wääh aja faan lovar du att du älskar mig määä där är han jag var kär i på gymnasiet mää öööh var är jag nu?

Dom är alltid lite lätt frånvarande. Jag är alltid närvarande ut i varje cell av min kropp. Dom låtsas ha dåligt självförtroende fast dom låtsas att dom inte bryr sig egentligen, jag är osmakligt självgod alternativt har en osläckbar kärlekstörst alternativt båda. Deras känslor visar sig med en stilfull tår i ögonvrån, mina manifesteras genom att jag bryter ihop och storbölar så att snoret flyger.

Men när jag inte är sådär hög på livet sitter jag mest hemma och skriver och gör musik. Då är jag världens mest introverta människa och blir irriterad om någon sms:ar. Jag pallar inte ens ha instagram. Hade snapchat förut men det var så jobbigt med alla som skickade bilder hela tiden.

När dom inte vistas bland folk (fast de verkar alltid umgås med någon) är dom ändå sminkade (obs inte för mycket dock) och snygga eftersom de tar bilder hela tiden.

Jag frågade min kära vän Jakob, som är den mest utlevande och livstörstande mänskan jag känner, om varför folk gillar måttlighet. Han svarade: ”måttlighet är inte så dåligt. Ingenting är dåligt, sen kommer måttlighet, men det optimala är givetvis mycket”.

Ja, tänkte jag. Där har vi en rimlig livsfilosofi. Man lever ju bara en gång så det är lika bra att suga ut allt man kan. Jag är ändå för dålig på att ta selfies.

/Karin