Hade förmånen att få se Beasts of the Southern Wild igår på Stockholms Filmfestival. En film Tobias redan slagit fast att det är lätt att både älska och hata. Jag sållar mig precis som Obama till de förstnämnda, och väljer att bortse från de eventuella invändningar man skulle kunna ha mot klichéer och publikfrieri. 

Fick lite samma känsla som när jag på exakt samma plats såg Australia, också på Filmfestivalen. För att det var ett duktigt barn med? Kanske. För att berättarstilen var sagoliknande? Kanske. Men nog mest för att jag bölade själv på Skandia.