Fick denna apropå incidenten med mattan i morse. Exakt så känner jag, exakt så.
The Sunshine, nämns två gånger i texten nedan.
Precis som rubriken explicit antyder är det dags för del sju av tio i frågebatteriet om mig och bara mig. Håll till godo, kära vänner.
Tre nätter i ett militärtält när vi spelade på Hultsfred. Bodde i tält på pin kiv då vi fick cirka 3000 kronor i gage.
Pauline ringde precis och skrattade angående morgonens mattincident. Det var fint.
Någon låt med en tjej som sjunger ”wishi blabla be like the cool kids, like the cool kids, like the cool kids”.
Massor av gånger. Mest när jag spelade i band. Sen är jag förvisso med i varje nummer av vår egen tidning men det kanske inte räknas, eller?
Visent, tror jag.
Min före detta kollega Jonas.
Vet faktiskt inte. Och det brukar jag få höra.
Man är jävligt vass på ett instrument, eller på att programmera.
Efterlysning: Röd Ryamatta
Veckan började på märkligast möjliga vis. Efter en dragkamp om vem av oss som ansvarade för att ta in ryamattan som hängde på tork på balkongen gått i stå fick den hänga kvar ute över natten. Det gjorde den även i morse, trots att det blåste rätt friska vindar. Ni hör var detta är på väg.
Efter att jag bryggt mig själv en kopp kaffe ser jag nämligen i ögonvrån hur vinden suger tag i den, och inte bara sliter ner den utan skickar den i en vid båge över gatan och ner på flaket till en förbipasserande grusbil. Det passerar en hel del sådana utanför nu under bygget av Citybanan.
Det bildades en liten klunga av hjälpsamma människor nere på gatan, men trots att trafikljuset slog om hann jag inte ner innan grusbilen lämnat kvarteret ner mot tunneln till Söder Mälarstrand – ovetande om den ofrivillige tjuvliftaren på flaket.
Så, ser du en dammig ryamatta någonstans längs Söder Mälarstrand. Då vet du att det är min.
Familjen är samlad
En av mina klara favoriter denna säsong har varit Familjen. Både som person och på grund av de versioner han har framfört. Idag var det dags för Johan att stå i fokus, och såhär var tolkningarna.
Carola – Nyår
Tyvärr Carolas mest mediokra framförande so far. Hennes röst räddar henne från nedåtpekande mungipor.
Ola Salo – Vi va dom
Lite väl skrikigt i vissa partier, Ola behöver inte göra det för att gå fram. Men en roligt musikalversion i stil med Kristina från Duvemåla. Klart godkänt!
Orup – Det snurrar i min skalle
Hans nasala glidningar gör sig PERFEKT här. Orup klart bästa insats i år. Trodde verkligen att Familjen skulle välja honom för duetten.
Love Antell – Man ser det från månen
Finstämt!
Kajsa Grytt – Väger ett andetag
Bra låtval, och a for effort.
Amanda Jenssen – När planeterna stannat
Hur hon kan hålla sig på en såhär hög lägstanivå är i mina ögon ett mysterium. Riktigt bra.
Nästa vecka är det Carolas tur att stå i centrum, innan sista avsnittet tillägnas Love Antell.