2019 peakade användningen av dejtingappar,ungefär 32 000 klamydiakurer har skrivits ut. I Sverige tog 115 000 barn sina första andetag. Av alla förlossningar livestreamades hälften av dem på Tiktok¹, Ebba Busch Thor agerade vigselförrättare på Marguax Dietzs bröllop. 25 000 äktenskap gick i spillror (inklusive EBTs och Marguaxs). Årets par utser jag här och nu till Stefan och Ulla Löfven. Det har varit ett vackert år i kärlekens namn. Tillsammans tar vi oss nu in i ett nytt decennium vilket ger oss chansen att lämna gårdagen bakom oss. Förlåta våra ex, blockera manipulativa bootycalls. Boka in intensiva Kbt-sessioner för att råda bot på försvarsmekanismerna som gör det lättare med meningslösa salivutbyten än att gå på en andra dejt. Men för att ta reda på vad vi kan vänta oss av 2020 och inte endast blint förlita sig på Amelias årshoroskop tror jag att vi ska flytta blicken från stjärnorna och ta en titt på vår omvärld.

 1. Faktan är lika tillförlitlig som Linnea Claessons.

Vissa menar att kärleken är ett konstant element som till större del är oberoende av yttre faktorer. Eller så kan man som Arne Jarrick, professor i Historia vid Stockholms universitet, (och jag) mena att kärlekens villkor är både kulturellt och politiskt betingade. Vilket givetvis påverkar känslor, beteende och synen vi har på sexualitet och förhållanden. O vad har inte definierat årets politiska vindar mer än klimatfrågan? Klimataktivisten har med undergång i blicken stirrat samvetet till liv i oss alla. Med skuldkänslorna på axeln varje gång man inte duschar, kissar, borstar tänderna och duschknullar i samma liter vatten, klimatkompenserar vi genom att dela en bild på ett brinnande Amazonas. Klädkedjorna gråter, flygbolagen lockar med lovord om att plantera tre nya träd och tillsammans vägrar vi skaffa körkort FÖR klimatet och mot panikångestattackerna! Troligtvis kommer vår nyfunna passion för hållbarhet fortsätta sätta dagordningen även för 2020 och redan nu kan vi tänka oss hur det kommer färga kärleken.

Några som verkar kunna spå framtiden är Handelns utredningsinstitut (HUI) som genom att för 32e gången utse årets julklapp, i år: mobillådan. Klappen ska vara en analys av rådande samhällstrender och en spegling av svenskarnas aktuella och framtida konsumentbeteenden. De som har läst husguden Liv Strömqvists senaste bok, “Den rödaste rosen slår ut” vet att kärleken håller på att dö ut pga att vi lever i en “senkapitalistisk narcissistisk era där den enorma valmöjligheten gör att vi även konsumerar kärlek som varor.” Hur speglar då framtidens sätt att konsumera, vårt sätt att konsumera kärlek?

För att förstå vad som menas med att “konsumera kärlek” gör jag en kort sammanfattning. Strömqvist refererar till filosofen Slavoj Žižek som menar att vi med hjälp av dejtingappar vänder på det tidigare sättet att oväntat “falla” och istället på ett resonerande sätt “beställer” i förväg vad vi vill ha i sängen. Tack vare internet behöver vi dessutom inte gifta oss med mannen i närmsta socken. Nu har vi oändliga valmöjligheter och är alltid ett klick ifrån en ny livslång kärlek. Det gör att vi kan föreställa oss en verklig eller påhittad person som är bättre än den man träffar just nu. Vidare resulterar detta i att vi jämför för-och nackdelar med olika personer. Jag citerar: “Konsumtionssamhällets expansion gör att vi beter oss som rationella nyttomaximerande konsumenter även i våra relationer med andra människor.” Om varan eller i detta fall- personen inte lever upp till de förväntningar vi har känner man sig som en missnöjd konsument. Som att man beställt en pizza med havets läckerheter men får in en tinad laxfile på skogaholmslimpa. Trots att det skulle kunna vara ens nya favorätt skickar man tillbaka den och ber om att få något annat.

Tillbaka till frågeställningen: Hur påverkas konsumtionen, eller snarare icke-konsumtionen, 2020 års kärlek? Den fostrande klappen uppmanar till minskad skärmtid och ber oss blicka upp för att möta våra nära och kära under julen. Inga världsfrånvända twitterlikes eller endorfinfyllda tindernotifikationer kommer i år kunna rädda oss från ännu en jul med rasistiska släktingar. I år samlas vi runt brasan och njuter av frånvaron av valmöjligheter. Greta kan alltså rädda mer än… planeten. Hon kan även rädda kärleken. Mobillådan är ett rop på närhet, mellanmänsklighet och ett försök att råda bot på konsumtionshetsen, individualismen och ensamheten. Vi vill tillbaka till en tid innan VR-glasögon, Silicon Valleys hjärntvätteri, swipeandet och lätttillgängligheten. Men osar det inte också lite kärnfamilj, konservatism och bakåtsträvande?

Hur blev det då såhär? Vi spolar tillbaka till våren 1972. Olof Palme samlar en grupp Socialdemokratiska politiker för att skapa en ny vision för Sveriges framtid. Målet var att skapa ”ett samhälle av oberoende individer.” Ingen kvinna skulle vara beroende av någon annans försörjning och än idag hyllas kvinnor som inte behöver välja mellan familj och karriär. Den socialdemokratiska idealbilden har implementerats så pass att både höger- och vänsterkvinnor anammat den på olika sätt. Isabella Löwengrip som ett reellt förkroppsligande av den liberala amerikanska drömmen medan Matilda Wahl med “dumpa din kille”-feminismen är ansiktet utåt för det sista av grlpwr-eran. Båda med slagord som just oberoende. Men i denna senkapitalistisk tid av nyttomaximerande konsumenter börjar vi sakta men säkert inse baksidan av individualismen. 

Kanske har valfriheten spelat ut sig själv i den mån att vi står inför en naturlig motreaktion. Jag tror antikonsumtionen som HUI förutspår för 2020 kommer vara starten för en kommande tid där vi bejaka de delar av oss själva som rimmar med hållbarhet. Vi är redo för den kollektiva mänskliga närheten. 2020 är året då alla jordtecken flyttar ut på landet, Är du eldtecken lär du skaffa barn och ägna dig helt åt att producera egen kombucha. Alla vattentecken iklädda förkläde och förlovningsring glömmer bort allt Silleycon Valley skapat. Och jordtecken, ni kommer visa vart skåpet ska stå genom att adoptera getter och döpa dem till allt annat än St*ve J*bs. De gamla slagorden om individualism har nu suddats ut i samma takt som årets julklapp gick från häftiga framtidsprylar till bakåtsträvande uppfostringsgåvor. Våra Satisfyers Pros hamnar även dem i mobillådan och kanske är det namnet på nästa generation. Satisfyers. Vi behöver inte längre hitta oss själva, vi behöver bara hitta till varandra. Nöja oss med det vi har och leta där vi står. Tiden då vi maximerar både varor, skärmtid och personer är förbi. Vi har inte längre ett lika starkt behov av att mot alla odds vara oberoende, bita ihop och stå på egna ben. Det enda vi vill är att bara gå back to basics. Utopi eller dystopi, välj själv.