Maison Martin Margiela SS15 Haute Couture

Igår presenterades John Gallianos första kollektion för Margiela och det är kanske en av de knepigaste visningarna för mig att skriva om. På något vis vill jag bara förtränga att Galliano har fått tillträde till en maktposition i modebranschen igen men som modebevakare är det liksom ingenting en bara kan trycka undan eller strunta i att uppdatera om. Att John Galliano visar sin första kollektion som Creative Director för ett av världens största modemärken är kanske en av de viktigaste visningshändelserna modesfären kan erbjuda och det blir därav omöjligt att inte skriva om det.

Så, med det sagt och om vi ska tala om visningen i sig utan allt det problematiska runt omkring så levererade Galliano allt det jag hade tänk mig att han skulle göra. Jag hade förväntat mig exakt detta, exakt denna Margiela/Galliano perfektion. Det finns liksom en anledning till att han blir insläppt i branschen igen- för rent kreativt behöver den Galliano. Balansen mellan den helt galna, kaotiska ful/snygga Galliano estetiken och Margielas ”svåra”, svala liksom något sträva estetik är inget annat än fenomenal. Det är så fantastiskt välbalanserat. Om det hade svängt lite mer åt det ena eller det andra hållet (om vi hade fått se fler oklara draperingar ihopparade med minishorts eller ytterligare en klassisk Margielakostym) hade det förmodligen blivit ett rejält magplask, vilket kanske är det som gör Galliano till den modekung han erkänts vara- balansen och kontrollen i den totala kaosen.