Petra Tungården:

Haha! Hur är klänningen i storlek?

Några timmar efter terrordådet i Stockholm så ramlade det in ett inlägg hos Tunis om en klänning – en blogg vars innehavare befann sig i Tel Aviv när dådet hände – och JÄVLAR vad det höggs i kommentarsfältet på en gång.
Petra var smaklös och helt oförmögen att prioritera påstod skribenten Pella som tydligen inte hade något viktigare för sig heller i denna tunga stund än att läsa bloggar.

Tanken slog henne aldrig att Petra kanske tidsinställt sina inlägg och förmodligen la all tid och energi på att få tag på sina nära och kära i Sverige istället för att kolla sina eventuella inlägg?

Tänk ett steg längre..
Snälla nån, jag brukar påpeka Tunis hysteriska adlinkande men inte ens jag trodde för en sekund att Tunis satt sig och lagt upp inlägg med tillhörande adlink någon timme efter dådet.

Kanske hade Pella ett behov att ta ut sin oro och ilska på någon men att ta ut det på en stackars bloggtjej och hennes klänning?
Skrik i en kudde – det gjorde jag!

Nu har jag tagit ett första steg mot att övervinna min rädsla. Jag tog med mig familjen och gick ut för att bowla och äta middag.
Med tanke på att jag inte lämnat lägenheten sedan dådet i fredags så är det ett stort steg för mig. 
Och att 13-åringen kom hem från sin handbollscup var nyttigt för mig. Jag fick någonting annat att fokusera på – att svara på hennes frågor och på att få henne att känna sig trygg. Det fick mig att sluta fokusera på min egen rädsla för en sekund för oavsett hur rädd JAG är så är jag den vuxna här och måste finnas där för henne och hennes bror.

Tack för allt pepp och stöd bland kommentarerna. 
Rädslan FÅR inte vinna!!!