Den senaste månaden har det varit en ganska stor debatt i media om folkbibliotek. Det började med att handla om hot och våld mot personalen men spårade ur till frågor om tystnad, mognad, höger/vänsterfrågor och vad man egentligen får göra på ett bibliotek. Får man till exempel grilla? Och vem är egentligen ”bibliotekshöger”? För er som har missat det hela tänkte jag försöka ge en recap.

Paulina Neuding skrev 16/5 en ledare i SvD om stök på bibliotek runtom i Sverige. Med titeln ”Social oro ger stök på bibblan” berättade hon om svåra problem på bibliotek runt om i landet och att detta är något som borde tas itu med. Att behöva ändra öppettider, tillkalla väktare ofta och bära larm borde inte vara bibliotekspersonals vardag, men det har det nu på vissa ställen, som tex i Hässelby, blivit.  Stadsbibliotekarien Katti Hofflin var den första att kommentera detta med en text i SvD den 27/5 där hon försöker klara varför sådana här saker kan hända och vad som ska göras åt det. Detta skapade reaktioner hos Einar Ehn, bibliotekarie i Hässelby, som i sin tur skrev en kommentar till Katti i SvD den 2/6, där han visar ganska tydligt att han inte håller med och tycker att problemen förenklas. Han ber henne bland annat komma ut och prata med bibliotekarierna för att få höra om vad som händer på plats. 

Härefter börjar det spåra ur och den som egentligen startar det som blir ”debatten” är generalsekreteraren i Svensk Biblioteksförening, Niclas Lindberg, då han på Twitter börjar hoppa på de som gillar tysta bibliotek. Han motsätter sig tysthetnormen och går hårt på de som som inte gör det. De här åsikterna blir flitigt citerade i princip alla artiklar i ämnet efteråt och debatten på Twitter blir stor. 

Dessa åsikter får PJ Anders Linder att i bloggen på Axess den 6/6 skriva en längre text om Niclas Lindbergs uttalanden med titeln Stollerierna på biblioteken når en ny nivå. Han håller defintivt inte med och säger att Niclas uttalanden får honom att ”baxna”! Han skriver att bibliotek självklart ska vara lugna och rofyllda platser och de som vill göra annat än läsa/studera får göra det någon annanstans.  Är det nu vi har ett bråk igång?!

Denna tweet gav också upphov till uppmaningar som dessa:

Lite kul faktiskt. Och jag kan säga att det ibland faktiskt inte är så långt ifrån sanningen, – det har hänt att några festat på trappen utanför Barn&Ungdomsavdelningen, jag har sett dem grilla med! 

Debatten på Twitetr är i mer än full blom nu, begreppet ”tysthetsnorm”  har både myntats och ifrågasatts och Göran Greider lämnar en kommentar där han nämner ”bibliotekshögern”. Detta får folk att gå i taket och hans kommentar citeras så ofta att jag först (innan jag läste den i sin helhet) trodde det var en hel krönika han hade skrivit!

Också ganska roligt. Det är humor i den här biblioteksdebatten!

Paulina Neuding försöker ändra fokus i debatten och ta bort den från Twitter genom att skriva ännu en text om ämnet där hon berättar mer om de 500 incidentrapporter hon läste inför sin ledare. Hon vill inte att vi ska sätta våld i samma kategori som tystnad.  Bibliotekarien Jenny Lindh (som också har spalten Fråga bibliotekarien i DN) svarar på detta den 8/6. Hon skriver att det är hemtant och igenkännande med incidentrapporterna, men fortsätter med att hon blir galen av alla diskussioner om att biblioteket ska vara ett ”allaktivithetshus” och ”vardagsrum”  och frågar varför det ska vara så fel att förespråka lugn på bibliotek? 

Menas detta med att vi har en bibliotekshöger som förespråkar lugn och en biblioteksvänster som tycker det motsatta? Göran G får gärna utveckla detta då han myntade begreppet!

Erik Helmerson skriver i DN 9/6 att han inte är nöjd med vare sig Katti Hofflins och Niclas Linderbergs uttalanden om tysta bibliotek och häpnar över att de båda tycks tycka att tystnad är något förlegat och nästan lite suspekt! Det visar sig att han inte är den enda som tycker det är konstigt att #tysthetsnormen ifrågasätts:

Den 10/6 skriver Neuding sitt avslutande inlägg i debatten och försöker återigen att prata om hot och våld och inte om tysthetsnorm med titeln Det handlar inte om tysthetsnormen. Hon får dock inget för det här, att prata om våld och hot på bibliotek är inte roligt, det kan man egentligen inte ha en åsikt i eller debattera om, det är ju mycket roligare att bli arg över att kallas bibliotekshöger, att bli kallad höger överhuvudtaget är ju aldrig trevligt!

Detta ord ”tysthetsnorm” har använts så flitigt nu att det nästan måste vara 2015s populäraste ord! Det har tillochmed fått en egen hashtag på Twitter #tysthetsnormen.

Malte Persson på Expressen visar tydligt sin sida med rubiken Tysthetsnormen är väl redan lagstadgad (Expressen, 12/6).  Malte skriver själv att debatten om tysta bibliotek egentligen inte är en debatt för det finns inget att säga eftersom alla vill ha tysta bibliotek – ändå lyckas han med en hel lång text om det! Imponerande! 

Sen har vi Peter Kadhammar på Aftonbladet, som verkar vara lite sen på bollen men försöker ändå. Den 12/6 skriver han en krönika i Aftonbladet om bråk och stök på Hässelby bibliotek och har pratat med bibliotekarier, ungdomar på torget och låntagare i bibblan. Han går alltså tillbaka till ursprungskällan och skriver om exakt samma som vi började med! Detta fick Niclas att reagera på twitter.

Tips Niclas, skriv en egen lång text så behöver du inte förlita dig på att andra ska skriva om dina synpunkter eller missförstå dina tweets!

Men det är inte slut där! Igår den 17/6 skrev bibliotekarien Alle Eriksson en text i aftonbladet  där hon berättar om tysta läsesalar, givande kvällsprogram, bristande resurser och en debatt som blivit höger/vänster. Då hon nämner Malte Persson som höger reagerar han ganska stark,

Ingen beundrare av texten alltså!

Den slutsats vi nu verkar kunna dra är att alla missförstår alla och ingen egentligen har förstått nånting och vi skulle kanske inte ens haft en debatt från första början om alla bara hade fattat vad den andra egentligen sa. Enkelt. Och ingen är höger eller vänster i denna fråga, det får vi inte glömma! 

Vad har då hänt med biblioteken under den här tiden då undrar ni givetvis, har vi förändrats, blivit tystare, startat grillkvällar eller anordnat boxningsmatcher? Nja, inget har egentligen hänt förutom att Hässelby iaf har återgått till sina vanliga öppettider, men det är alltid något.