Har tänkt i flera dagar att jag ska skriva något om James Deen. Har tänkt att det är min plikt som Nöjesguidens porrexpert. Föregående mening var ett skämt. Men har tänkt att jag inte bara kan hålla på och klaga på porrfilmer där tjejerna som ett statement har röda prickar vid troskanten. Måste skriva något om James Deen.
Dristar mig till att säga att om man är det minsta bevandrad inom porr eller populärkultur vet man vem han är, men: James Deen är alltså kanske världens just nu kändaste manliga porrskådis, som gjort mycket helt standardiserad porr men som också är starkt förknippad med BDSM-sajten kink.com. 2013 var han ihop med porrskådisen Stoya. I helgen berättade Stoya på Twitter att hon har blivit våldtagen av honom.
Efter att hon gick ut med det har fler kvinnor i porrbranschen berättat om sina erfarenheter av honom.
Tori Lux säger: ”’I’ll repeat myself: Tori Lux, would you like to sniff my testicles?’ he asked, more aggressively this time. I replied with a firm ’No’, in order to establish my boundary—which James then disregarded by grabbing me by the throat and shoving me down onto a mattress on the floor.’”
Ashley Fires säger: ””I reach for my towel to dry off, and he comes up from behind me and pushes himself and his erection into my butt. He pushes me against the sink and starts grabbing on me and I was like ‘No, no, no, James, no’.”
Vill inte att jag ska tycka att det känns jobbigare för att jag går igenom något liknande i min privata verklighet. Vill inte för en sekund tänka att det är ”synd” att man inte kan se filmer med honom (om möjligt än mindre med honom och Stoya) igen. Vill inte att det ska komma upp så många seemingly lyckliga bilder på paret Stoya/Deen när man googlar hans namn. Vill inte överhuvudtaget ha känslor inför det här, förstår ni den känslan? Vill kunna tänka ”monster” och utan ambivalens förpassa honom till min allt längre svarta lista över män jag för tidigt hade placerat i facket ”goda”.
”I respect women”, säger James Deen själv på Instagram. ”I know and respect limits”, säger han. Det känns som ett slag i magen. Det känns som att läsa ett uttalande från alla män som blir anklagade för våldtäkt. Det känns som att läsa ett uttalande från en annan, specifik man som har våldtagit, men det vill jag inte tänka på. Vill inte tänka på att Stoya blir kallad ”a complete idiot” av en person med Instagram-namnet ”nutella.jizz” heller.
Vill inte att män ska våldta. Vågar inte uttrycka starkare känslor inför män som våldtar än så, då kommer jag att bli våldtäktshotad. Vet inte vad jag ska göra av den känslan heller. Det verkar ju inte hjälpa oavsett hur många som känner den. Vill inte att Stoya, kvinnliga porrskådisar, kvinnor ska ha det såhär.
/Greta
Ok Greta, UPPENBARLIGEN så läser fölk den här texten men ändå noll kommentarer trots att du är så otroligt klockren i vad du skriver. Du sätter fingret på så mycket viktigt. Alla komplexiteter i det här. Hur jag känner/tycker/tänker en sak, och sen kastas tillbaka för att jag inte VILL känna/tycka/tänka så. Fortsätt skriva, det gör mig medveten om mina egna tankar.
Detta. Var så himla spot on, och det gör fan ont att läsa. Min tjejkompis har precis berättat om att hon blev våldtagen av sin förra kille, inte på det våldsamma sättet som det alltid skildras (man överfaller dig i buske!!!) utan på ett sånt jävla litet äckligt sätt att hon inte ens liksom insåg just då att han faktiskt våldtog henne. Jag blir så jävla ledsen och arg och trust no fucking man nånsin och det finns en sorg i mig för henne, för alla oss kvinnor som ska behöva leva under denna ständiga rädsla. Och jag VILL bara hata honom av hela mitt hjärta, men han är ju en älskad person och vän och det är så komplext. Och min vän är ännu närmare honom och hon VILL bra säga ”du våldtog mig nu vet du” men hon tänker på honom och hur ledsen han hade blivit för att han kunde göra något sånt och hur det hade påverkat deras vänrelation och varför ska HON tvingas tänka på honom trösta honom och hon VILL inte behöva ta hänsyn till honom men det blir så.
Varför läste jag det här? Vill bara dö. En död i taget. Tills jag är helt jävla död…
”Det känns som att läsa ett uttalande från alla män som blir anklagade för våldtäkt.”
Snälla sluta generalisera. Kan du förstå liknande känslor av hjälplöshet hos alla män som blir anklagade för våldtäkt? Eller spelar de mindre roll för att de ”åtminstone inte blev våldtagna”?
Bland personer med världsbilder som ni kanske jag måste förtydliga att min sympati endast går ut till män som inte begått brottet de blir anklagade för.
Framförallt vill inte Stoya att hon ska ha blivit våldtagen av James Deen
Det är yttersta få kvinnor som anmäler våldtäkter, på grund av skammen som följer; på grund av vad som beskrivs som en andra våldtäkt som utförs av samhället och rättssystemet; på grund av tvetydigheten i lagen om vad som ”räknas” som våldtäkt. Män blir INTE oskyldigt anklagade för våldtäkt. Ingen kvinna skulle frivilligt utsätta sig för det helvetet. Våldtäkt är det enda brottet där offret själv och polisen, domstolen samt samhället först anklagar henne. Så dra åt helvete anonyma jävel. Ps. Kul också att du endast känner sympati för mannen. Ds.
Bevisbördan för våldtäkt är idag reducerad till att kunna skriva 140 tecken på Internet.
Linda: menar du på allvar att det är våldtäkt om man inte ens vet om att det är våldtäkt? Skulle du resonera så även om andra våldsbrott, typ misshandel, rån och liknande?
Emelie: man ska aldrig säga aldrig.
Jag kommer sluta läsa NG om ni inte slutar skriva svengelska: Ditt svammel är tyvärr obegripligt.
Jahaja: Samma sak till dig, men lite annorlunda: Kul att du väljer att påpeka en eventuell statistisk möjlighet i en kommentar till en artikel om en kvinna som har blivit våldtagen skriven av en bloggerska som berättar att hon har upplevt något liknande.
Jahaja: Och att du dessutom ifrågasätter Linneas berättelse om sin kompis? Vad tillför det?
Mindfullness: Ingen kommer att sakna dig. Men det är väl därför du hamnar på kommentarsfält in the first place.
Emelie: du bör vara medveten om att det faktiskt förekommer domar för mened mot våldtäktsoffer som diktat upp hela historien. Så att det inte förekommer är enkelt att motbevisa. Det intressanta är frekvensen. Där har jag ingen åsikt.
Det tillför en rimlig nivå av kritiskt tänkande. Kan du besvara min fråga om andra våldsbrott?
Först: det finns ett inboende fel i din fråga. Våldtäkt är sitt eget brott. Precis som rån är det, precis som misshandel är det, precis som mord är det, precis som skattefusk är det. Det finns ingen anledning att jämföra dem med varandra. Alla kommer med sina egna unika konsekvenser. Frågan bör kanske därför ställas: Hur kan en person inte inse att hen blir förgripen på? Enkelt svar: Med våldtäkt följer en skam som liknar inget annat. Du som är intresserad av statistik, hur många våldtäkter anmäls inte? Jag skrev det här lite högre upp, men det finns nog inget annat brott där offret kan komma att beskyllas av polis och samhälle – för att inte tala om av sig själv. Då är det lättare att låtsas om som inget har hänt, att förneka det. Förresten, vad säger att hon inte märkte att det pojkvännen gjorde var övergrepp medan det pågick? Att hon blev våldtagen? Bara för att vännen har den synen på saken betyder det inte att hon kände så. Du har kort sagt ingen jävla aning.
Hur kan det vara kritiskt tänkande när du inte ens kan sätta dig in i situationen ordentligt? När du inte kan förstå att en kommentar på en blogg inte kan ge dig tillräckligt med information för att kritiskt ifrågasätta det? Det är inte en fucking artikel.
Du kan inte leka nyansens riddare här.
Verkar som Deen is going down…
http://www.vocativ.com/news/256579/james-deen-new-allegations
Emelie: att skylla på skam är BS. Jag har själv blivit, i lagens mening, våldtagen två gånger. Jag känner ingen som helst skam över detta, förövarna var/är idioter (möjligen sinnessvaga när det skedde).
Förespråkar du onyanserade diskussioner? Känns det meningsfullt?
Vad hemskt att höra – jag beklagar det verkligen. Hoppas du mår bättre nu.