10:11 7 Feb 2020

Hej!

Här är jag. En vecka har jag nu varit i Stockholm och träffat människor som jag ärligt inte lagt tid på på flera år. Både hunnit hänga med gamla vänner från typ sexårs till dom som fick mig in i klubbbranchen till djs som jag alltid springer förbi och aldrig hinner prata med. Allmänt måste jag säga. Fan vad jag aldrig lägger tid på rätt saker. Den här veckan har jag fått mer gjort än ett helt halvår hemma i Gbg. Jag har haft sessions och möten som jag inte ens kan skriva om här för det är för stort. Fan vad det låter som jag är självgod nu. Men det är sant. Stora saker sker.

Varje gång jag lämnar stan så inser jag hur jag borde åka oftare. Och jag har lovat mig själv att inte sitta fast i min hemstad för mycket framåt. Jag måste våga saker mer för att utvecklas.

Så bra som det går nu har det nog aldrig gått förut. Det säger en del om hur tomt mitt liv är. Och som rubriken lyder så är jag lite rädd att bli påkörd av en buss för att det är svårt för mig att ta in att kanske är även jag värd att vara enkelt lycklig. Jag har nog tyvärr aldrig unnat mig att vara lycklig i stunden förut. Men jag blir bättre på det.

Nu går jag runt här i Stockholm och hoppas på mejlsvar som kan förändra mitt liv. Jag är fan redo på att förändra mitt liv nu.

2:11 28 Jan 2020

Den senaste veckan i Göteborgs uteliv har skvallret på stan berättat för mig att Göteborgs coola klubbscen står och hostar dödsrosslingar.  I vanlig ordning så har P3 guld veckan passerat och alla har gått tillbaka och lagt sig.

Jag tänkte typ i flera timmar idag om jag skulle skriva det här. Men fyfan vad jag inte förstår hur arrangörer tänker med det OTROLIGT genomskinliga beteendet att pusha allt man har under speciella helger och sen chilla på en barstol nästan hela resten av året. Det finns ingen låga i blicken här längre. Det är som att ingen försöker skapa bra event just nu i huvudtaget. Man bokar oerfarna djs. Och vissa bokar inte djs alls? Och jag är ärligt lite upprörd. Men. Samtidigt vibrerar vintern och det är som att vi står i något typ av lugnet före stormen ögonblick.

Situationen är ohållbar. Ingenting är kul. Och efter att ha klagat hela hösten och vintern tillsammans med resten av Göteborg så har jag tagit ett aktivt beslut. Nu har jag tagit tag i mig själv. Och nu ska jag ta tag i det här också. Har haft turen att ha roliga möten i veckan och jag har hoppet i behåll. Jag är trött på att rätt personer inte får nog med credd. Jag är trött på hela grejen. Det är dags att låta Göteborgs klubbscen som varit brinnande in i slutet gå under. Och det är dags att låta någonting nytt och bättre stiga ur askan. Det är om något dags för en jävla förändring. Ska skvallra mer seriöst senare. Tills dess råder jag alla att vila upp sig. Lämna stan. Ta en semester. Har du alltid velat bli en klubbprofil? Spara pengarna maxa garderoben. Allting blir snart bättre. Jag lovar.

Jag drar till Stockholm för att se någonting vettigt så länge och jobbar. Men våren ser just nu ut som tiden då ett nytt maktstyre inträffar i stan. Det är dags att vi börjar bete oss som dom andra storstäderna. Och inte behandla klubbscenen som den är dansbandslördag i Strängnäs.

Mvh Hanna en av dom sista uteprofilerna som klamrat sig kvar och inte gett upp. Göteborg ska fortsätta vara roligt om det så är det sista jag gör.

 

 

 

Over  and out

6:26 24 Jan 2020

Igår så satt jag hemma och gick igenom mina gamla texter från mina skrivmaskiner och allt jag kunde tänka var. Vem i helvete var det som dödade romantikern i mig och varför har ingen sagt ett ord om det. Och när slutade fina saker värda att skriva ner hända. 

Har romantiken allmänt självdött eller har vi gemensamt sakta strypt ut den?

Jag fattar att jag varit singel en hel del nu i fem år.  Men när stängde jag av mig själv och bara valde att acceptera hur tråkiga alla är.  Hur länge har jag egentligen distanserat mig från alla typer av normala känslor och softa häng bara för att jag är rädd för att bli sårad eller för att jag själv är fast i tinderhjulet. Hur länge har jag hängt med människor som är toxic, hur länge har jag tillåtit mig själv att hamna här vuxen och totalt oromantisk. Eller är det för att jag på fem år bara missat på att träffa någon som verkligen tar fram det i mig?

Jag vet inte om det är Tinder som förstört hur vi är med varandra. (Jag personligen har träffat bara tre personer på tinder) Inget av dessa möten ledde ens knappt till sex. En av dom hade flickvän. (japp och han berättade det på dejten jag är fortfarande förvirrad) (nej jag låg inte med killen med tjej vi drack kaffe sen gick jag) Ändå har jag för att typ va med i gänget hängt på dom här apparna och sökt efter någonting som jag TYDLIGT inte hittar eftersom jag inte ens hittar sex där. Och det känns som att alla numera lever genom dm, tinder eller bakom murar då dom raggar och det är så ocharmigt. Även i verkligheten så är det som att nästan ingen bryr sig mer. Det är knappt någon som lever på samma planet längre. Ingen flörtar ute på fältet, allt ska gå snabbt, allting ska vara så jävla chill. Vad jag försöker säga med det här är att jag är gammal och oldschool och jag saknar hur det var då jag gick i högstadiet och telefoner inte fanns jag är en tönt jag vet. Jag är en tant tydligen jag vet. Stäm mig.

Därmed förklarar jag härmed paniken över att hålla allt så jävla casual och dött över. Kan inte folk bara köra lite, leva lite, lära känna varandra levla lite, det måste inte vara seriöst och ni behöver inte förlova er (haha) eller kasta er in i saker. Men fan jag vill bara att folk ska se varandra mer. Fnittra lite. Hångla på gatan, i hallen, på taken. Bete er som att ni är vid liv. Säg saker rätt ut.

Allt detta triggades nog av att min kompis var på dejt. Och innan den här dejten i alla år jag känt henne så har jag väntat på att nån ska va snäll med henne och bra. Och den verkade vara så fin och real och i fem år så har jag bara hört om hur ni ghostar varandra därute och spelar med varandra och stannar med fel personer, är otrogna och hur ingen bara. Är på en dejt med någon som är fin och lyssnar och tar sin tid och sen är vaken sent på natten och längtar efter att äta frukost ihop för att den personen man valt att spendera natten med är någon man faktiskt vill prata med. Och träffa igen. Och för en kravlös sekund utan övertänkande så existerar man bara på en planet med någon annan för en stund. Även om man kanske är ensam igen sen så gör det ingenting.

Jag är för ung och för gammal för att bli bitter och oromantisk och negativ bara för att saker har gått dåligt. Och nu då jag är riktigt glad i mig själv så fattar jag det. Så härmed väljer jag att sluta med det och försöka leva lite i nuet istället. Later loser.

PS när jag läser om den här texten inser jag att jag visst kanske är romantisk. Jag kanske bara har sovit eller så var jag på klubben för sent och missade allt. Eller så är jag bara avis på att min kompis är på dejt, jag återkommer om detta. Och nej jag menar självklart inte att jag ska ut och jaga relationer men kanske borde vi alla bara leva lite som vi gjorde innan någon fuckade upp det för oss 

 

 

7:30 30 Dec 2019

Ja? Du läste rätt. Hur? Vi misstänker av ett tinderragg. Och allt jag kan tänka är ska vi singelkvinnor behöva utstå mer skit det här året. Eller ja allmänt.

Det här är verkligen hur vi lever? En kille som inte ens spelar i samma liga som dig får med dig hem, han tackar med att ta ditt kort då du sover och spela upp 12 tusen kronor på Unibet. Som tur är – han är anmäld – verkar lösa sig – men ändå vad i helvete.

Tips inför 2020 som jag lärt mig denna månad. Se till att gömma soptunnan om en kille sover över, samt bankomatkortet. Alternativt gör en bakgrundskoll på alla du ligger med. (I tider som dessa förstår jag varför jag inte dejtar förrän någon verkligen är snäll med mig. Och även då lyckas oftast någon köra över även mig.)

Det är inte lätt, men vi kämpar vidare! Håller tummarna för att jag får hångla på nyår med någon snäll som inte tar mina pengar. 

Klart slut!!

6:23 18 Dec 2019

Jag blev utkastad från tinder och testade alla appar som jag hittade för jag har väldigt mycket fritid. ( jag vet inte varför tinder kickade mig men det hände.) Så här har jag tankat tio appar och följer sedan upp vad dom jag sparat ger mig.

Match.com

Vad hade jag väntat mig egentligen. Det här var inte något vidare, jag hängde här i kanske 5 minuter innan jag raderade appen och fick ta två snus pga stress. Alla är äldre. Och dom som inte är det letar seriösa tråkiga förhållanden på match.com (ni fattar det var INGEN höjdare)

Betyg 0/5

Hud

En jävla kungapp. Här kunde man inte bara göra en bra profil med längd och alkoholvanor och sånt. MAN KUNDE OCKSÅ!!! Lägga till vad man är down för i sovrummet. Och vad man är intresserad av sexuellt och vilket pronomen man vill ha och stjärntecken. Tyvärr verkar det inte finnas nog med folk på Hud. Men jag är hoppfull. Bra utformad app, jag stannar och hoppas den blir stor i Sverige.

Betyg 3/5

Vissla

Ja det är namnet på appfan. Jag blev så jävla provocerad av den här jävla appen. Fyfan!

Den är liksom äääckligt käck. Dom maxar emojis överallt och ”roliga texter”

Deras slogan är känn pirret. Hatar det, tål det inte hoppas dom går i konkurs. – kom inte ens till att börja svepa här raderade appen.

Betyg 0/5

Pure

Wow, pure’s slogan är Are you game och det är den mest hipstervänliga appen jag stött på. Jag tror det grafiska hjärntvättade mig men denna funkar typ som grinder. Ish. Du får bara upp folk som är online och du klickar i att du söker hookup omedelbart. Tycker appen var småsint som bara låter mig söka efter män ELLER kvinnor och enda jag får är typ en bild på personen. Lite osexigt dom kan göra detta bra som fan med uppdateringar dock. Åter igen för lite folk.

Betyg 3/5

Bumble.

Typ som tinder fast ändå inte. Bättre detaljer om alla du får upp. Stjärntecken och allt det där längd och intressen. Jag får en känsla av att alla vi som blev blockade från tinder är på Bumble. Jag stannar här ett tag. Fick upp ganska många intressanta personer här direkt.

Betyg 4/5

Raya.

Jag kom inte in. Sökte för två år sen och behöver nu att någon bjuder in mig så dom släpper in mig. Jag behöver Raya i mitt liv.

Betyg: jag vet inte snälla släpp in mig

Happn

Du dök upp på happn häromdan!!!!

Nej men. Fan detta är en rätt bra app asså. Lite creepy att se folk man passerat men utbudet är soft. Kan bero på att jag bor i ett fint område i stan. Jag stannar på Happn och ser vad som händer.

Betyg 3/5

Badoo.

Hemsk app redan testat den hade inte tankat den för allt i världen.

Betyg 0/5

HER.

En fin app för tjejer som dejtar tjejer!

Massa bra info och detaljer om vad man söker och vem man är men på ett enkelt vis.

Tyvärr har dom begränsat svep för gratisanvändare därav sämre betyg.

Gillar ändå appen. Och den har fin design.

Betyg 4/5

Hater.

Meet someone who hates the same stuff.

Bra slogan. Fett JÄVLA koncept. Inga svenskar här dock. Man swipar ämnen istället för peesoner och matchas med folk som gillar eller hatar samma saker. Jag tror att detta är enda appen som jag kanske skulle kunna träffa nån via.

Betyg 4/5