Igår var jag på Liseberg och det var jättebra. Vädret var lite regnruskigt och köerna existerade i princip inte så det var bara att åka på 100% fullt ös. Mot kvällen löstes molnen upp och solen sprack upp och folk blev jätteglada trots att solsken är såpass obehagligt som det är.

Och det var när jag blickade upp på attraktionen Hanghai (som gungar och snurrar samtidigt) som jag kom på att om 100 år är alla kroppar på Hanghai förmodligen döda.

Och många av dem betydligt tidigare än så. Jag kände mig så lättad när jag tänkte på det. Inte lättad för att jag satt på fritt fall (och lättade från stolen) utan för att det kändes som att alla mina problem blev så mycket mindre. 

När jag blickade mot Hanghai och alla dess blivande små lik så blev det för några hundradelar så blixtklart att njutning är meningen med livet. 

Och med njutning menar jag inte nödvändigtvis fysiska njutningar. Med njutning menar jag kanske till och med ”att inte plåga sig själv i onödan”.

Så det tänkte jag att jag skulle börja med från och med på måndag.