Just nu dagdrömmer jag rätt ofta om att bo permanent i en husvagn. Eftersom jag har ett ganska stort behov av ensamtid så funderar jag en del på hur jag skulle kunna lösa det med tanke på att jag har två stycken barn. I en husvagn kan man kanske inte direkt stänga in sig själv/barnen i ett separat rum och på så sätt andas ut lite.
Och kommer alltid fram till att det nog är bäst att skjuta husvagnsdrömmen till de båda är vuxna om ca tolv år.
Tolv år. Vad är det i evigheten? Ingenting.
Jag tänker att det jag kan börja med redan nu är att rensa: att bara äga saker som jag använder. Inte bunkra skräp. Inte klänga fast känslomässigt vid prylar. Och så spara pengar. Och kanske skaffa körkort?
Källa till bilden.
Dagdrömmer om samma sak. Nästan. :)
Vadå nästan? :)