För första gången har jag känt mig som en gammal gubbe. Youtubetrenden har helt gått mig förbi. Eller alltså inte Youtube, men fenomenet Youtubers eller vloggare som nån kallade dom i begynnelsen (lol) hade jag helt missat.

Jag gillar ju populärkultur och tänkte att det här måste jag sätta mig in i. Eftersom det är så omåttligt populärt så måste det ju också vara ganska kul.

Trodde jag, ja.

Efter att ha glott igenom sjuttioelva youtube-klipp med allt från Pewdiepie till obskyra 16-åringar från ännu mer obskyra småstäder runt om i Sverige var jag förbluffad.

VAD FAN ÄR DET HÄR?

Jag fattade ingenting. Det är ju inge kul? Det finns ingen humor i det? Det är bara personer som pratar in i kameran med ett extremt oskönt tonläge. Jag har svårt att förklara det – men gå in och kolla på nån random Youtuber så kommer du att fatta. Det osköna tonläget.

Jag blev också arg på mig själva. För jag vill förstå. Jag vill inte sitta här som en gammal gubbe och gnälla på samtida populärkultur.

Min pappa jobbar på en reklambyrå som avlönar Youtubers (vilka är så himla rimligt, fan vad jag lackade på den där debatten om att Youtubers inte ska få tjäna pengar). Så jag frågade honom: vad är grejen?

Han sa: Tänk på Youtubers som den där osköna kompisen som finns i varje kompisgäng. Personen som ganska få uttalat vill hänga med men som alltid är med ändå. Hen fyller en central funktion i varje kompisgäng. Personen ställer alltid upp på en bärs och brukar dessutom göra allmänt konstiga saker som man alltid kan prata om efteråt.

En youtuber är enligt min papi exakt det här. Någon du kan kolla på och skratta åt och med när du är lite ensam.

Så i lördags skulle jag möta upp rock-Andreas och indie-Nico på stan. Men Andreas var på fotboll och Nico på indiekonsert. Så vi skulle träffas först vid 22.

Jag hade en flaska bubbel och satt hemma och försökte förstå mig på Tinder (apropå att känna sig gammal och vara sen på bollen???). I min desperation gick jag in på Youtube och halkade in på en Youtuber som gjorde ett Tinder-experiment. Och videon va ganska kul. Och videon efter det också.  Och sen satt jag där i två timmar, gjorde musik, tindrade, drack bubbel och i bakgrunden gick Gabe Helmys samtliga Youtube-klipp.

Och helt plötsligt kändes inte kvällen så ensam.

PS. Tinder alltså, varför är alla så tråkiga för????

/ Filip