För mig är fotboll lite som Bibeln: kul för er som gillar, det finns säkert jättefeta grejer där i nånstans men det är lite för långt och tråkigt för mig.

Jag accepterar att fotboll finns. Typ som kummin och rävar. Vem bryr sig? Det finns ju värre saker i världen: quorn, cancer och folk som ringer istället för att smsa. Men fotbollen kommer med det otroligt jobbiga påhänget huliganism.

Det är som att man hade dejtat en tjej men varje gång man ska träffa henne så kommer det också femtio stycken sexuellt frustrerade svetsare baltiskt höga på ladd och slår en i ansiktet med påkar och kallar en för domarjävel. Fråga: hade man då fortsatt dejta den tjejen då?

Det är ju bara fotboll, denna enda sanna glädje för mången rövig man som får denna särbehandling. Hade utbrända tvåbarnsfarsor med fel halsduk fått pannbenen inbankat i hjärnan på en simhoppningsutvisning… JA DÅ BLIR DET INGEN MER JÄVLA SIMHOPPNING.

Men med fotboll är det bara “Jaaa. Vad ska man göra? Killar blir ju såna när dom dricker 19 Lapin Kulta, tar såna kvantiteter kola att man börjar oroa sig för om det verkligen blev något över för Kleerup idag, och kollar på fotboll. Då blir det råkurr. Det är sen gammalt. Först uppfanns runskriften och kort därefter fotbollsslagsmålet”.

Foto: Kjetil Ree

Det är alltså vi mäns fel att det blir slagsmål så fort en läderkula nuddar en gräsyta. Det ligger tydligen i vår innersta natur att slå en frånskild elektriker vårt hårdaste på käften för att han gillar elva andra tatuerade 19-åringar TROTS att dom elva killarna så fort dom slår en hörna som inte träffar korvgubben på sektion H i ansikten utan faktiskt lyckas lobba in den åtminstone i straffområdets närhet kommer bli värvade till Holland och aldrig sätta sin fot i Solna igen. Jag tycker att det är dags att vi pekar ut den verkliga boven: själva fotbollen.

Jag förstår att fotboll var kanon när den kom. Nöjena förr i tiden var inte många och det måste ha varit fan så mycket roligare att sparka på en boll än att leka “räkna dödfödda barn” eller bli slagen blodig med en vedklabb av en nära släkting man också låg med.

Men sedan dess har samhället gått framåt. Allting har utvecklats. Det finns hamstrar som kan breakdansa! Men fotboll är likadant: 90 minuter öken.

Fotboll är som idrott betraktat för tråkigt! Varför skulle annars åskådarna tvingas ta med sig en egen roliga idrott (SLAGSMÅL) till arenan om nu fotboll var så jävla kul att titta på?

Man litar helt enkelt inte på att fotboll i sig kan ge en det nöjet man har betalat för och det med rätta. Slagsmål kommer alltid smälla högre än sävliga passningar snett bakåt och nått danskt nyförvärv som inte lärt sig offsideregeln än. Ingenting är ju roligt att kolla på i 90 minuter.

Foto: Kjetil Ree

Dessutom är dom killarna som gillar fotboll typiskt såna killar som aldrig har suttit stilla och tittat på något i 90 minuter i hela sina liv.

Ingen annan sport är så tråkig att man måste ta sju linor fultjack, dricka sin egen kroppsvikt i etanol och få sitt huvud insparkat mot Solnas regniga asfalt för att känna att kvällen var värd biljettpriset.

För att få bukt med huliganism måste fotbollen förändras i grunden. Alla medel är tillåtna:
Byt ut läderkulan mot en spikboll, kör med flygande målvakt, halva bortalaget måste bestå av blinda spelare, släpp in 10.000 kåta minkar på plan i halvtid, varje gång det är offside så drar man ett nummer ur en stor tombola och den som har den sittplatsen får gå in på planen och sparka målvakten i pungen hur hårt han vill…. Vad som helst! För så länge fotboll är så svintråkigt att kolla på kommer huliganism alltid att vara ett problem.

För det har aldrig blivit 0-0 i ett slagsmål.

För blinda ”läsare” kan ni lyssna på när jag pratade om detta i Tankesmedjan här:

Nästa vecka: 15 timmar inuti en ål.